Förebyggande växtskydd och andra bekämpningsmetoder i ekologisk produktion

Förebyggande växtskydd och icke-kemiska metoder

I ekologisk produktion där kemiska bekämpningsmedel i stort sett inte används alls är det viktigt att bygga upp ett odlingssystem som missgynnar och försvårar för skadeinsekter, svampsjukdomar och ogräs. Växtskyddet baseras på en rad förebyggande åtgärder. En av de viktigaste åtgärderna är att ha en varierad växtföljd där man växlar mellan grödor från olika växtfamiljer olika år för att försvåra förökning av till exempel en skadeinsekt som angriper en specifik typ av växt eller gröda. Växtföljden är också viktig för att minska ogräsförekomsten. En annan förebyggande åtgärd är att välja sorter av grödorna som är motståndskraftiga mot skadegörare. Odlingstekniska åtgärder som såteknik och jordbearbetning används också för att gynna grödan i förhållande till ogräsen. Maskiner och redskap behöver rengöras efter användning för att minska spridning av sjukdomar. I växthus är det avgörande att allt material som återanvänds rengörs för att undvika att skadegörare sprids och övervintrar i växthuset [Ref 1][Ref 2].

Att direkt bekämpa ogräsen mekaniskt är oftast nödvändigt som komplement till förebyggande åtgärder. Det kan göras på många olika sätt såsom att sönderdela och plöja ner ogräsen, köra med en ogräsharv under vårbruket, hacka mellan raderna i en växande gröda [Ref 3][Ref 4] eller med så kallad termisk ogräsbekämpning där ogräset bränns av med en flammande låga. Termisk ogräsbekämpning används främst i grönsaksodling. En annan vanlig insats i ekologisk trädgårdsodling är att man täcker odlingen med väv eller insektsnät i syfte att förhindra insektsangrepp [Ref 1].

Biologisk bekämpning

Gynna naturligt förekommande fiender till skadeinsekter

Biologisk bekämpning är en viktig del av växtskyddet i ekologisk trädgårdsodling och innebär att skadegörarnas naturliga fiender utnyttjas på olika sätt. En inriktning är så kallad bevarande-biologisk kontroll. Då förbättrar man förhållandena i odlingslandskapet för naturligt förekommande fiender till skadeinsekter, till exempel genom att skapa boplatser och att öka tillgången på nektar genom att odla blommande växter i eller i anslutning till fälten [Ref 1][Ref 5][Ref 6].

I Kalifornien samodlas strandkrassing med sallat för att kontrollera bladlöss. Strandkrassingens nektar gynnar olika arter av blomflugor som är naturliga fiender till bladlössen. Ett annat exempel är att i fruktodlingar gynna parasitsteklar genom odling av blomsterremsor. Steklarna parasiterar på vanliga skadeinsekter i frukt såsom olika vecklare. För att blommande växter ska ha positiv effekt på de naturliga fienderna och på bekämpning av skadegöraren behöver nektar finnas i rätt tid för de naturliga fienderna och dessa behöver finnas i tillräckligt antal när skadeinsekten angriper odlingen. Forskningen har visat motstridiga resultat vad gäller effekter av att anlägga blomsterremsor och slutsatsen är att man måste utforma strategier för den biologiska bekämpningen utifrån lokala förutsättningar.

Biologisk bekämpning med levande organismer

I den klassiska biologiska bekämpningen tillsätts eller sprids mikroorganismer eller nyttodjur för att bekämpa skadegörare. Organismerna ingår i olika biologiska bekämpningsmedel som består av mikroorganismer såsom bakterier, virus och svampar eller nyttodjur såsom nematoder, insekter eller spindeldjur (NIS). Biologiska bekämpningsmedel är tillåtna i ekologiskt lantbruk [Ref 7].

Mikroorganismer – De som består av mikroorganismer måste vara både EU-godkända och nationellt godkända som bekämpningsmedel på samma sätt som kemiska bekämpningsmedel. I februari 2020 var 24 olika mikroorganismer godkända i Sverige [Ref 8]. En av de mikroorganismer som det säljs mest av i Sverige är Pseudomonas chlororaphis [Ref 9]. Det går dock inte att se i statistiken hur stor andel av de försålda mängderna som används i ekologisk respektive konventionell produktion. Detta är en jordbakterie som används för behandling av framförallt spannmålsutsäde mot svampsjukdomar. Användningen har delvis ersatts av en annan icke-kemisk betningsmetod, värmebehandling av utsädet [Ref 10]. De icke-kemiska metoderna för behandling av utsäde har varit viktiga för det ekologiska lantbruket som tidigare saknade effektiva metoder.

Andra biologiska bekämpningsmedel med mikroorganismer används i Sverige uteslutande på små arealer i frukt-, bär- och grönsaksodling. En av de vanligaste är Bacillus thuringiensis, som används mot fjärilslarver i främst kålväxter [Ref 8]. Hur stor andel som använts inom ekologisk respektive konventionell produktion är dock inte känt. Internationellt är Bacillus thuringiensis den mikroorganism som används mest och som fungerar bra mot en rad insekter såsom myggor och fjärilslarver.

Nyttodjur – Biologiska bekämpningsmedel med nyttodjur, NIS, regleras inte av EU, men i Sverige gäller sedan 2016 att själva organismen behöver granskas och godkännas av Naturvårdsverket. Det finns dock inget krav på registrering av varje produkt som innehåller någon av NIS-organismerna. Totalt 24 arter har hittills (maj 2020) godkänts av Naturvårdsverket [Ref 11].

NIS används framförallt i växthus. De flesta angriper olika insekter, men det finns även arter med effekt mot kvalster och sniglar. Biologisk bekämpning används även i konventionell växthusodling, som huvudsaklig bekämpning eller i kombination med kemisk bekämpning.

SLU Centrum för biologisk bekämpning

Vid SLU Centrum för biologisk bekämpning, CBC, bedrivs forskning om biologisk bekämpning.  Centret organiserar också konferenser, anordnar seminarier och deltar i expertpaneler. Verksamheten ska bidra till hållbar användning av biologiska resurser genom att fokusera på bekämpning av skadliga organismer med andra levande organismer [Ref 12].