Små skillnader i fosforförluster mellan eko och konventionellt

Senast ändrad: 17 juni 2020

Resultat från forskningen tyder på små skillnader i fosforförluster mellan ekologisk och konventionell produktion. Samtidigt är antalet studier få och variationen stor mellan studiernas resultat. Överskott av fosfor i gårdsbalanser i Sverige är mindre på ekologiska än på konventionella djurgårdar, men större på ekologiska växtodlingsgårdar. Överskott i balanser kan dock inte direkt översättas till risk för fosforförluster.

Fosforförlusterna i ekologisk och konventionell produktion har jämförts i ett fåtal studier, och resultaten visar stor variation och att skillnaderna är små mellan produktionsformerna [Ref 1][Ref 2][Ref 3]. I några studier har dock lägre nivåer av tillgänglig fosfor i åkermarken påvisats i ekologiska produktionssystem än i konventionella, vilket indikerar lägre potential för fosforläckage [Ref 3].

  

Fosforgödslingen är lika stor i ekologisk produktion som i konventionell

Till skillnad mot den betydligt mindre gödslingen med kväve i ekologiska jämfört med konventionella odlingssystem i Sverige, är den genomsnittliga fosforgödslingen lika stor. I medeltal för all ekologisk och konventionell åkermark var fosforgödslingen drygt 12 kg per hektar och år enligt statistik från odlingssäsongen 2016 [Ref 4].


Fosforöverskott på gården ger inte besked om risker för fosforförluster

Ett fosforöverskott ett enskilt år på ett enskilt fält, det vill säga att mer fosfor tillförs en åker än vad grödan tar upp, behöver inte leda till ökade fosforförluster. Fosforförluster beror istället bland annat på hur mättad jorden är med fosfor utifrån en historisk gödsling och även på jordart och klimatförhållanden. Stora fosforförluster kan exempelvis ske med jorderosion vid skyfall där fosfor bundet till markpartiklar förloras från jorden i marksprickor eller genom ytavrinning.

En förhöjd risk för fosforförluster finns dock om en gård har ett överskott på fosfor under en lång följd av år och stora mängder fosfor därmed lagras upp i marken. 


Större överskott i fosforbalanser på konventionella än på ekologiska djurgårdar

I Sverige hade både ekologiska och konventionella djurgårdar genomsnittligt ett överskott av fosfor i gårdsbalanser från första halvan av 2000-talet [Ref 5]. De ekologiska mjölkgårdarna hade ett signifikant mindre överskott jämfört med konventionella mjölkgårdar, cirka 2 kg respektive 4 kg fosfor per hektar. Det större överskottet på konventionella gårdar berodde främst på större inköp av foder.

– men det omvända gällde för växtodlingsgårdar utan djurhållning där de ekologiska hade ett betydligt större överskott på 6 kg fosfor per hektar och år respektive ett underskott på 1 kg fosfor för de konventionella växtodlingsgårdarna [Ref 5]. På ekologiska växtodlingsgårdar används ofta inköpta organiska gödselmedel, antingen stallgödsel eller gödsel som framställs från restprodukter från livsmedelsindustrin. Många av dessa gödselmedel innehåller höga halter fosfor i förhållande till kväve. Det har medfört att mer fosfor ofta tillförts än vad grödan tar upp för att givorna anpassats för att ge grödan tillräckligt med kväve. Det leder till ett överskott av fosfor på gårdens marker. Fortsätter överskotten att vara betydande över tid finns risk för ökade fosforförluster på ekologiska växtodlingsgårdar.

Under en period fram till mitten av 2000-talet var användningen av slakteriresten benmjöl med ett högt fosforinnehåll särskilt stor och det avspeglas i de höga fosforöverskotten under dessa år. Idag används ett bredare urval av råvaror och lantbrukarna kan välja produkter med lämplig balans mellan kväve och fosfor [Ref 6][Ref 7]. Enligt officiell statistik är givorna av fosfor nu ungefär lika stora på de ekologiska arealer som gödslas med organiska gödselmedel och de konventionella arealer som får konstgödsel [Ref 4].

Referenser

1. H.L. Tuomisto, I.D. Hodge, P. Riordan, D.W. Macdonald. 2012. Does organic farming reduce environmental impacts? e A meta-analysis of European research. Journal of Environmental Management 112 (2012) 309e320 https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2012.08.018

2. Seufert and Ramankutty 2017.  Many shades of grey–The context-dependent performance of organic agriculture. Sci. Adv. 2017;3: e1602638 https://doi.org/10.1126/sciadv.1602638

3. K Mondelaers et al 2009. "A meta-analysis of the differences in environmental impacts between organic and conventional farming", British Food Journal 111:1098-1119. https://doi.org/10.1108/00070700910992925

4. SCB 2017. Gödselmedel i jordbruket 201SCB 2017. Gödselmedel i jordbruket 2015/16. Mineral- och stallgödesel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702. https://www.scb.se/contentassets/de0a511d532a4a32ab921f4d034f260b/mi1001_2015b16_sm_mi30sm1702.pdf

5. Wivstad M, Salomon E, Spångberg J & Jönsson H 2009. Ekologisk produktion - möjligheter att minska övergödning. Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/epok

6. Gyllebo 2019. Produkter, Gyllebo Gödning AB. http://www.gyllebogodning.se/

7. Ekoväx 2019. Ekologiskt gödsel, Ekoväx i Norden AB. https://ekovax.se/ekologiskt-godsel/

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se