Mindre kvävegödsling ger mindre skördar av ekologiska grödor

Senast ändrad: 17 juni 2020

En huvudorsak till mindre skördar i ekologisk odling är att gödslingen med kväve är betydligt mindre än i konventionell produktion. En annan viktig orsak är att ogräs och angrepp av skadegörare kan minska skörden mer i ekologisk än i konventionell produktion. Orsaken till det är att effektiva icke-kemiska alternativ till den kemisk bekämpningen i konventionell produktion mot ogräs och skadegörare inte alltid är tillgängliga eller fungerar fullt ut.

Både mängd och typ av gödsel påverkar avkastningen

Gödsling med kväve per ytenhet i ekologisk odling har under det senaste decenniet varit ungefär hälften i jämförelse med konventionell odling [Ref 1]. Den mindre mängden gödsel är huvudorsak till mindre skördar. Även i andra delar av Europa framgår det av litteraturen att den lägre kvävegödslingen i ekologisk odling är en av huvudorsakerna till mindre skördar [Ref 2][Ref 3].

Andra skillnader i odlingssystemens kväveförsörjning påverkar också skördarna. I konventionell odling gödslar man främst med kväve i form av fabrikstillverkat mineralgödselkväve, konstgödselkväve. På djurgårdar används även stallgödsel. I ekologisk produktion används stallgödsel och andra organiska gödselmedel, till exempel gödselmedel tillverkade av slakterirester. Baljväxter, framför allt klöver som odlas som djurfoder, kan ta upp kväve direkt från luften genom biologisk kvävefixering (länk till infälld faktaruta) och är också en viktig del av kväveförsörjningen främst i ekologiska system [Ref 4]. Den organiska gödseln har ofta en låg andel kväve som är direkt tillgängligt för växterna.  Kvävet måste först frigöras genom en biologisk nedbrytning i marken. Det medför att tillgången till kväve för växterna är begränsad under vissa delar av odlingssäsongen. Det kan bli brist på kväve på våren i ett klimat som vi har i Sverige när temperaturen i marken är låg och frigörelsen av kväve då är långsam, vilket gör att skörden av speciellt vårsådda grödor påverkas negativt [Ref 5].

Fleråriga ogräs och vissa skadegörare ger skördetapp

Det är ofta mer ogräs på ekologiska åkrar, vilket är en annan viktig orsak till mindre skördar i ekologisk produktion i norra Europa. Särskilt de fleråriga ogräsen kan påverka skörden negativt [Ref 6]. Skördesänkningar kan också orsakas av angrepp av skadedjur och växtsjukdomar – exempel är rapsbaggar i oljeväxter, svampangrepp i potatis och insekter och svampsjukdomar i frukt- och grönsaksodling. För att kunna öka skördarna i ekologisk odling behövs strategier som kombinerar ny teknik, växtförädling, biologiska bekämpningsmetoder och ökad tillgång på gödsel. Utformningen av odlingssystemet i sin helhet är också avgörande för en hållbar och produktiv ekologisk produktion, ett odlingssystem som gynnar markbördighet och är utformat för att motverka uppförökning av ogräs och skadegörare är viktigt [Ref 7].

Biologisk kvävefixering

Biologisk kvävefixering sker i ett ömsesidigt samspel mellan en vanlig typ av jordbakterie (Rhizobium spp) och baljväxter (t ex klöver, lusern, ärtor, bönor). Bakterierna tränger in i växtens rötter och bildar små rotknölar där ett enzymsystem bildas som kan binda in luftens kvävgas i kväveföreningar som växten kan ta upp. Bakterien får i sin tur kolhydrater från växtens fotosyntes.

Referenser

1. SCB 2017. Gödselmedel i jordbruket 201SCB 2017. Gödselmedel i jordbruket 2015/16. Mineral- och stallgödesel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702. https://www.scb.se/contentassets/de0a511d532a4a32ab921f4d034f260b/mi1001_2015b16_sm_mi30sm1702.pdf

2. Askegaard M, Olesen JE, Rasmussen IA, Kristensen K: Nitrate leaching from organic arable crop rotations is mostly determined by autumn field management. Agriculture, ecosystems & environment 2011, 142(3-4):149-160. https://doi.org/10.1016/j.agee.2011.04.014

3. Seufert V, Ramankutty N, Foley JA (2012) Comparing the yields of organic and conventional agriculture. Nature 485:229–232. https://doi.org/10.1038/nature11069

4. Wivstad M, Salomon E, Spångberg J & Jönsson H 2009. Ekologisk produktion - möjligheter att minska övergödning. Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/epok

5. Sigrun Dahlin, Holger Kirchmann, Thomas Kätterer, Sophie Gunnarsson, and Lars Bergström "Possibilities for Improving Nitrogen Use From Organic Materials in Agricultural Cropping Systems," AMBIO: A Journal of the Human Environment 34(4), 288-295, (1 June 2005). https://doi.org/10.1579/0044-7447-34.4.288

6. Röös E, Mie A, Wivstad M, Salomon E, Johansson B, Gunnarsson5 S, Wallenbeck A, Hoffmann R, Nilsson U, Sundberg C, Watson CA 2018.Risks and opportunities of increasing yields in organic farming. A review. Agronomy for Sustainable Development 38:14. https://doi.org/10.1007/s13593-018-0489-3

7. Niggli U, Schmidt J, Watson C et al. 2016. Organic knowledge network arable. State-of-the-art research results and best practices. Report D.3.1. http://www.ok-net-arable.eu/images/OK_Net_WP3_D3.1_final.pdf

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se