Kemisk bekämpning är negativt för mångfalden

Senast ändrad: 17 juni 2020

Frånvaron av kemiska bekämpningsmedel är en av de viktigaste orsakerna till en större mångfald i ekologisk produktion. Det är positivt på flera sätt. Kemiska bekämpningsmedel påverkar växter, leddjur och mikroorganismer negativt. Det minskar i sin tur tillgången på bytesdjur och växtbaserad föda för andra djur. Varierade växtföljder med många odlade grödor på gården samt användning av organiska gödselmedel såsom stallgödsel bidrar också till en rik biologisk mångfald.

Kemisk bekämpning är en av de viktigaste orsakerna till försämrad mångfald

En litteraturgenomgång av studier i främst Europa och Nordamerika visade att effekten av ekologisk produktion på den biologiska mångfalden varierar mellan olika typer av gårdar [Ref 1]. Effekten var stor i spannmålsodling med 42 procent fler arter på ekologiska gårdar. Det antas bero på att konventionell spannmålsodling i dessa områden med ett industrialiserat lantbruk bedrivs med konstgödsel och återkommande kemiska bekämpningar [Ref 1]. Vilda växter och insekter bekämpas och de täta grödorna ger en sämre livsmiljö för många arter.

Forskning visar att just bekämpningsmedlen kan vara en av de viktigaste orsakerna till en negativ påverkan på biologisk mångfald i konventionella produktionssystem, även om kunskap fortfarande saknas för specifikt hur ekosystem i Sverige påverkas [Ref 2]. I en europeisk studie drog forskarna slutsatsen att vi fortfarande får negativa effekter på den biologiska mångfalden av bekämpningsmedlen inom EU trots politiska program och regleringar om att minska risker och negativa effekter [Ref 3]. I ekologisk produktion används inte kemiska bekämpningsmedel alls eller i mycket liten utsträckning (Läs mer: Ingen eller mycket liten användning av kemisk bekämpning i ekologiskt lantbruk). De medel som används är också av annan typ än i konventionell produktion, de flesta med låg risk för miljön.Läs mer om effekter av användning av kemiska bekämpningsmedel på biologisk mångfald (Läs mer: Miljörisker med kemisk bekämpning).

I mer varierade växtföljder var effekten fortfarande stor med 30 procent fler arter i ekologisk produktion. För gräsmarker, som vallar och beten, var skillnaden i biologisk mångfald mindre, men ändå fanns det 17 procent fler arter i dessa grödor på ekologiska gårdar [Ref 1].

Bra med odlad mångfald för den vilda mångfalden

Förutom frånvaron av kemisk bekämpning kan den gynnsamma effekten på biologisk mångfald bero på att växtföljderna är mer varierade på ekologiska gårdar. En studie av växtföljder och vilka grödor som odlas i ekologiskt lantbruk globalt visade genomsnittligt betydande skillnader jämfört med konventionellt, med en större odlad diversitet i de ekologiska odlingssystemen [Ref 4]. I ekologisk produktion bygger växtnäringsförsörjningen till stor del på biologisk kvävefixering med baljväxter samt tillförsel av organiska gödselmedel, oftast stallgödsel från djurproduktion, som har stor betydelse för mångfalden av organismer i marken [Ref 5]. I Sverige och många andra europeiska länder har dessutom en större andel av de ekologiska gårdarna djur som betar och växtföljderna innehåller en större andel vall, vilket också är gynnsamt för biologisk mångfald. Även ekologiska gårdar i Sverige som inte har djur (renodlade växtodlingsgårdar) har oftast vall i sina växtföljder [Ref 6] och bidrar med en större mångfald av grödor och fler blommande grödor som gynnar inte minst insekter, jämfört med mer ensidiga växtföljder med i huvudsak spannmål som är relativt vanligt i svensk konventionell produktion.

Referenser

1. Tuck, S. L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L. A. and Bengtsson, J. (2014), Land‐use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta‐analysis. J Appl Ecol, 51: 746-755. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12219

2. Rundlöf M, Lundin O & Bommarco R 2012. Växtskyddsmedelns påverkan på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. CKB rapport 2012:2. KompetensCentrum för Kemisk Bekämpning, SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/ckb/publikationer/ckb-rapporter/ckb-biologisk-mangfald-slutlig-c.pdf

3. F Geiger et al 2010. "Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland", Basic and Applied Ecology 11:97–105. https://doi.org/10.1016/j.baae.2009.12.001

4. Barbieri P, Pellerin S, Seufert V & Nesme T 2019. Changes in crop rotation would impact food production in an organically farmed world. Nature Sustainability 2, 378-385. https://doi.org/10.1038/s41893-019-0259-5

5. Klaus Birkhofer, T. Martijn Bezemer, Jaap Bloem, Michael Bonkowski, Søren Christensen, David Dubois, Fleming Ekelund, Andreas Fließbach, Lucie Gunst, Katarina Hedlund, Paul Mäder, Juha Mikola, Christophe Robin, Heikki Setälä, Fabienne Tatin-Froux, Wim H. Van der Putten, Stefan Scheu. Long-term organic farming fosters below and aboveground biota: Implications for soil quality, biological control and productivity. Soil Biology and Biochemistry. Volume 40, Issue 9. 2008. Pages 2297-2308, ISSN 0038-0717. https://doi.org/10.1016/j.soilbio.2008.05.007

6. Wivstad M, Salomon E, Spångberg J & Jönsson H 2009. Ekologisk produktion - möjligheter att minska övergödning. Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/epok

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se