Djurvälfärd i ekologisk produktion - vad vet vi idag?

Senast ändrad: 19 maj 2022

I en ny kunskapsöversikt från SLU Ekologisk produktion och konsumtion sammanställs forskningsresultat för att belysa status för djurvälfärden i ekologisk produktion och hur det kan skilja sig från konventionell produktion. På ett seminarium 26 april 2022 presenterades kunskapsöversikten efterföljt av en framåtblickande diskussion med inbjudna forskare och experter.

Producent- och intresseorganisationer uppger ofta flera olika skäl till varför man ska välja ekologiskt producerad mat. Gemensamt är att de ofta understryker det faktum att djuren kan bete sig naturligt samt förhöjd djurvälfärd. Studier har även visat att konsumenter ofta sammankopplar ekologisk produktion med god djurvälfärd eller till och med likställer ekologisk produktion med djurvänlig produktion.

Den nya kunskapsöversikten innehåller inga enkla svar men sammanställer resultat om djuromsorg och djurvälfärd med avseende på några av de viktigaste parametrarna hos våra vanligaste produktionsdjur.

Rapporten går att läsa här: Djurvälfärd i ekologisk produktion – vad vet vi i dag?

Paneldiskussion

– Hur ser framtidens ekologiska djurhållning ut? Ekologiskt intensiv eller småskalig och extensiv?

Inbjudna gäster:

Anna Wallenbeck – Universitetslektor vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, avdelningen för miljö, omsorg och djurhälsa

Marianne Schönning – Ekologisk mjölkproducent som bland annat arbetat inom Ekologiska Lantbrukarna med regelfrågor

Carin Bolander – Marknads- och regelutvecklare. Djurhållning och slakt på KRAV

Målkonflikter

Paneldeltagarna började diskussionen med att lyfta vilka målkonflikter inom ekologisk djurproduktion som de tycker är viktiga och vad vi behöver försöka lösa framöver för att nå hållbarhet på flera sätt.

Carin Bolander från KRAV lyfte frågan om raser i ekologisk djurproduktion.

Det finns tydliga skrivningar i regelverket om hur raserna som används inom eko ska vara men i praktiken används samma raser som i konventionell produktion. Undantaget är slaktkycklingar där man mer eller mindre har tvingat fram en förändring. Högpresterande raser inom eko gör att det blir en tydlig målkonflikt. De kräver ett annat foder som inte går att tillgodose och många strävar också efter att de ska prestera lika bra vilket inte alltid fungerar.

En produktion mer i linje med intentionerna för ekologiskt skulle innebära högre priser för konsumenter och frågan är hur många som är beredda att betala för det?

Carin tog också upp KRAVs egna regelutveckling som en utmaning. Många gånger landar man kanske inte i det som är bäst utan det som är minst dåligt.

Det är konsumenternas förväntningar och vad de kan tänka sig betala för, det ska funka på gården och det ska kunna kontrolleras. Det skulle vara lätt att bara skriva i reglerna att ko och kalv ska få gå tillsammans men det får stora konsekvenser i alla led.

Marianne Schönning ville först och främst ta upp frågan om lönsamhet.

Vi har kommit till början av en utveckling mot en hållbar djurproduktion, en del är gjort men mycket kvarstår men utan lönsamhet kommer vi inte vidare. Allt är möjligt men det kostar pengar.

Marianne lyfte också grovfodrets betydelse. Högre andel grovfoder till mjölkkor är en självklarhet, det är idisslarnas ekologiska roll i sammanhanget. Vallen kommer att få en ökad betydelse framöver ur ett hållbarhetsperspektiv med exempelvis kolinlagring.

Jag tror att det är nödvändigt att ekokor äter betydligt mer grovfoder framöver men då kommer vi till dilemmat att vi får en lägre avkastning.

En annan viktig del är ko-kalvsamvaro som man kan tycka är ganska självklar men även det kostar mycket pengar.

Vi har testat av och till på vår gård och kommit fram till att merkostnaden för en kalv som får gå med kon är mellan fyra och fem tusen per avvand kalv. Nu kompromissar vi så att rekryteringsdjuren går med sina mammor, där kan vi räkna hem det men det saknas en marknad och en merbetalning för själva mjölken.

Till sist pratade Marianne kornas ålder som en hållbarhetsaspekt.

Ålder är också en viktig faktor där vi har alldeles för unga djur i Sverige och Danmark i dag. Det är inte hållbart att bara låta en ko kalva två till tre gånger innan hon går till slakt. De har betydligt större potential än så.

Anna Wallenbeck lyfte även hon vikten av ekonomisk hållbarhet och att se helheten när vi utvecklar komplexa system. En hållbar produktion måste inkludera många viktiga aspekter och ekonomi är en del av detta. Är produktionen inte ekonomiskt hållbar är den inte hållbar. Det går inte att säga att den här produktionen enbart är miljömässigt hållbar eller socialt hållbar. Alla delar måste vara med. Det är komplexa system och komplexa frågor.

Vi forskare plockar ofta ut en pusselbit ur detta system, vrider och vänder och ser vad som blir bäst, ”ja eller nej”, ”rätt eller fel”, ”antal milliliter” etc. Sedan försöker vi trycka tillbaka den i det här pusslet som är det komplexa systemet. Det är biologiska processer, livsmedel som ska produceras och mat som ska ätas, då passar aldrig den här pusselbiten. Min erfarenhet som forskare, när vi forskar på ekologiska produktionssystem däremot identifierar vi målkonflikter, vänder och vrider och försöker komma till en lösning där man tar in flera aspekter på samma gång. Det är då vi kan komma till någon form av lösning.

Genom min karriär har det varit en fröjd att få jobba med ekologiska producenter och organisationer för här pratar man om målkonflikterna och har därför en möjlighet att kunna komma fram till något som är verkligt hållbart, att få en positiv riktning. Målkonflikter blir därför en central bit för mig för att faktiskt komma till en lösning.

Niels Andresen tog upp sårbarhet och självförsörjning av foder som en målkonflikt.

Många producenter vill nog egentligen inte jobba med ekosoja men det är lönsamt och ger effekt så de fortsätter ändå och här blir det en målkonflikt. Foderindustrin är väldigt konservativ och gör i dag för lite för att få fram nya inhemskt producerade proteinfoder vilket gör oss beroende av import.

I Skåne exempelvis tar man inte emot åkerbönor när man istället skulle kunna teckna kontrakt och ge ett baspris för att främja utvecklingen. Det går inte att lösa över en natt men nu står det still istället. Det är svåra grödor och ger nollskörd vissa år men vi måste börja någonstans.

Inspelningen är inte längre tillgänglig men du kan ta del av den om du skickar ett mejl till epok@slu.se

Presentationen från seminariet går att ladda ner här