Land sparing och land sharing – att spara eller dela mark

Senast ändrad: 17 juni 2020

– ­ Att spara mark till naturområden genom höga skördar på odlad mark och/eller ­– Att dela mark genom att integrera miljönytta i odlingslandskap och produktionssystem Det finns en diskussion internationellt och även i Sverige om en intensiv produktion med höga skördar där mer mark kan bli över och avsättas i naturreservat bäst gynnar den biologiska mångfalden. Eller om mångfalden gynnas mer av en mer extensiv produktion, i form av till exempel ekologiska produktionssystem, med större miljöhänsyn och där skördarna genomsnittligt är mindre.

En forskningsöversikt besvarar frågan med att det behövs både och för att värna den biologiska mångfalden och minska utrotningen av arter [Ref 1]. Både orörd natur och miljövänliga jordbruksmetoder som gynnar den biologiska mångfalden lokalt i odlingslandskapen. Rik biologisk mångfald i odlingslandskapet gynnar ekosystemtjänster som är till nytta i lantbruket, såsom pollinering av grödor och biologisk kontroll av skadegörare [Ref 2]. Mångfalden på platser långt från själva odlingen kan inte ge denna naturnytta.

Enligt den internationella panelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är en stor biologisk mångfald en viktig biologisk resurs för att upprätthålla olika naturnyttor och för att behålla motståndskraften, resiliensen, i våra ekosystem, på land och i hav, samt för att säkerställa en handlingsfrihet inför framtida förändringar [Ref 3]. Men räcker maten till en växande befolkning om både mer mark ska lämnas orörd och miljövänliga odlingsmetoder behöver införas i stor skala, metoder som kan innebära lägre avkastning? Framtidsstudier visat att vi skulle kunna genomföra bägge strategierna. Men det förutsätter att vi lägger om världens genomsnittliga kost till mindre mängd animaliska livsmedel samt minskar svinnet av livsmedel i alla led [Ref 4].

Fakta: Land-sparing

Begreppet land-sparing syftar på en situation där den uppodlade marken brukas intensivt, med sikte på så riklig skörd som möjligt, samtidigt som naturområden, till exempel naturskogar eller gräsmarker i helt andra områden, eller i andra delar av världen, lämnas helt orörda i större utsträckning.

Fakta: Land-sharing

Land-sharing (att dela mark genom en miljövänlig produktion med mindre skördar och ett större behov av mark) går däremot ut på att skapa en miljö för så många arter som möjligt inom eller i nära anslutning till den odlade ytan, till exempel genom att undvika kemiska bekämpningsmedel och utforma odlingssystem som ger livsmiljöer för många arter. Exempel på detta är ekologisk produktion, ”conservation agriculture” (produktionssystem med grön mark året om, minimal jordbearbetning och en stor variation av odlade grödor) och agroforestry samt att spara eller återskapa småbiotoper eller skapa gröna korridorer mellan fälten [Ref 5]. Det innebär också att samma landskap ska kunna ge många olika nyttor.

Argument för land-sparing – intensiv produktion på jordbruksmarken

Förespråkare för att spara land (land-sparing) menar att undersökningar runtom i världen och i olika ekosystem visar att land-sharing gynnar ett fåtal anpassningsbara arter, så kallade vinnare, som klarar av att leva i jordbrukslandskapet. Detta medan det stora flertalet arter och särskilt sällsynta arter är så specialiserade att de bara kan leva i sin helt ostörda ursprungsmiljö [Ref 6].  Med ursprungsmiljö avses här ekosystem som är orörda och har en rik biologisk mångfald, till exempel regnskog eller gräsmarker som är beroende av vilda djur som betar, såsom savann eller stäpp. Detta innebär att bete av naturbetesmarker i huvuddelen av Europa definieras som land-sharing.Betesmarker med hög biologisk mångfald integreras i ett system där mat produceras. Resonemanget är följaktligen inte applicerbart på stora delar av Europas jordbrukslandskap.

Om livsmedelsproduktionen behöver öka, menar förespråkarna för land-sparing att en hög produktion på den mark som odlas, medför att mer mark kan lämnas orörd och att den biologiska mångfalden generellt gynnas bättre av att stora orörda naturområden bevaras. Det här resonemanget medför att ekologisk produktion genom sina ofta lägre skördar får kritik för att det skulle kunna bidra till minskad biologisk mångfald. Det skulle ske indirekt genom att mer mark i orörda naturmiljöer behöver tas i anspråk för jordbruksproduktion för att producera tillräckligt med livsmedel, ofta på långt håll från den plats där odlingen bedrivs.

Osäkert om intensiv produktion medför mer skyddad natur

Å andra sidan har land-sparing också kritiserats, bland annat för att det är orealistiskt och inte tar hänsyn till effekter av en global marknad och politiska beslut [Ref 6]. Land-sparing förutsätter att naturreservat avsätts i tillräcklig stor omfattning och att de är tillräckligt stora för att förbli orörda livsmiljöer. Sådana skyddade områden uppstår inte automatiskt på grund av att den odlade marken brukas intensivt och ger höga skördar. Det kräver beslut av myndigheter, ofta på global nivå. Det finns inga tydliga samband mellan land-sparing och ökad produktion av livsmedel på global eller regional nivå [Ref 1]. Att spara land förutsätter också att det finns spridningskorridorer mellan de områden som har sparats, så att de inte blir isolerade från varandra som öar i en ocean av intensivt brukade landskap.


Argument för land-sharing

Ett småskaligt och mindre intensivt jordbruk med sina naturliga livsmiljöer producerar livsmedel lokalt samt andra ekosystemtjänster som dricksvatten och bränsle. En övergång till storskaligt och intensivt högavkastande jordbruk kan ta bort människors möjligheter att försörja sig på platsen, särskilt i låginkomstländer.

Modellen land-sharing tar hänsyn till att ekosystemtjänster som pollinering, gynnande av markstruktur och kolfastläggning, och biologisk bekämpning av skadegörare är platsbundna och att de inte kan ersättas med sparad natur långt från den plats där jordbruket behöver dem. Dessa ekosystemtjänster bidrar till högre skördar [Ref 2] och bevarande av markens långsiktiga bördighet [Ref 7].  För att bevara denna del av den biologiska mångfalden och de naturnyttor den bidrar till är ekologisk produktion och även andra produktionssystem som gynnar mångfalden fungerande redskap [Ref 8].

Både orörd natur och hållbart brukande är nödvändigt

Enligt en översiktsartikel behövs jordbruksmetoder som gynnar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet, såsom de metoder som tillämpas i ekologisk produktion (till exempel frånvaro av kemisk bekämpning, varierade växtföljder och användning av organisk gödsel) och samtidigt stora områden med naturreservat som lämnas orörda [Ref 1].

Skördarna kan behöva bli större i ekologiska produktionssystem och andra miljövänliga odlingssystem som är positiva för den biologiska mångfalden, för att klara framtidens livsmedelsförsörjning och för att kunna avsätta mer mark till naturreservat. I en litteraturgenomgång visade forskarna att det finns potential att öka avkastningen i ekologisk produktion genom exempelvis en ökad tillgång till organiska gödselmedel via förbättrat kretslopp av näring inom jordbruket och i hela livsmedelssystemet, genom mer insådda mellangrödor och baljväxter, och genom fler effektiva icke-kemiska metoder för att bekämpa ogräs och skadegörare i de odlade grödorna [Ref 9].

Referenser

1. Kremen, C. (2015), Reframing the land‐sparing/land‐sharing debate for biodiversity conservation. Ann. N.Y. Acad. Sci., 1355: 52-76. https://doi.org/10.1111/nyas.12845

2. Dainese et al., 2019. A global synthesis reveals biodiversity-mediated benefits for crop production Science Advances 16 Oct 2019: Vol. 5, no. 10, eaax0121 https://doi.org/10.1126/sciadv.aax0121

3. IPBES 2019. The global assessment report on biodiversity and ecosystem services, Summary for policy makers. Intergovernmental Science-Policy Plattform on Biodiversity and Ecosystem Services https://ipbes.net/sites/default/files/2020-02/ipbes_global_assessment_report_summary_for_policymakers_en.pdf

4. Muller A, Schader C, El-Hage Scialabba N, Brüggemann J, Isensee A, Erb K-H, Smith P, Klocke P, Leiber F, Stolze M & Niggli U 2017. Strategies for feeding the world more sustainably with organic agriculture. Nature communications 8:1290. https://doi.org/10.1038/s41467-017-01410-w

5. Fraanje, W. (2018). What is the land sparing-sharing continuum? (Foodsource: building blocks). Food Climate Research Network, University of Oxford. https://www.foodsource.org.uk/building-blocks/what-land-sparing-sharing-continuum

6. The Food Climate Research Network (FCRN) –Foodsource 2018. https://www.foodsource.org.uk/building-blocks/what-land-sparing-sharing-continuum

7. Gattinger A, Muller A, Haeni M, Skinner C, Fliessbach A, Buchmann N, Mäder P, Stolze M, Smith P, Scialabba NE-H et al: Enhanced top soil carbon stocks under organic farming. PNAS 2012, 109(44):18226-18231. https://doi.org/10.1073/pnas.1209429109

8. Tuck, S. L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L. A. and Bengtsson, J. (2014), Land‐use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta‐analysis. J Appl Ecol, 51: 746-755. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12219

9. Röös E, Mie A, Wivstad M, Salomon E, Johansson B, Gunnarsson5 S, Wallenbeck A, Hoffmann R, Nilsson U, Sundberg C, Watson CA 2018.Risks and opportunities of increasing yields in organic farming. A review. Agronomy for Sustainable Development 38:14. https://doi.org/10.1007/s13593-018-0489-3

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se