Fler arter på ekologiska gårdar

Senast ändrad: 17 juni 2020

Ekologisk produktion gynnar den biologiska mångfalden. Forskningsgenomgångar, främst från Europa, visar att det i genomsnitt finns cirka 30 procent fler arter och även fler individer av många arter på ekologiska gårdar. Resultaten har varit robusta under de senaste 30 åren.

Vilda växter och pollinerare gynnas särskilt av ekoproduktion

I en forskningsgenomgång från 2014 sammanställdes 94 vetenskapliga studier som jämförde biologisk mångfald i ekologisk och konventionell produktion. Slutsatsen blev att ekologisk produktion har betydande positiva effekter på den biologiska mångfalden. I genomsnitt fanns cirka 30 procent fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella. Den positiva effekten av ekologisk produktion var störst i mer intensivt brukade områden, där en stor del av landskapet är åkermark, och där spannmålsodling dominerar [Ref 1].

I samma studie undersöktes också hur olika grupper av organismer påverkas av produktionsformen och här finns det stora skillnader. Artrikedomen av vilda växter gynnades mest av ekologisk produktion med över 70 procent fler arter. De vilda växterna är ofta ogräs, så ökningen är en direkt effekt av att kemiska ogräsmedel inte används. Ogräsen konkurrerar med grödan och kan ge sänkt skörd. Men det är inte mångfalden av växter eller de hotade arterna som leder till ogräsproblem. Några få arter, till exempel kvickrot och åkertistel, orsakar vanligtvis en stor del av skördeförlusten [Ref 2].

I ekologisk produktion kontrolleras ogräsen med förebyggande åtgärder såsom en varierad växtföljd som minskar uppförökningen av ogräs samt mekanisk bekämpning med olika redskap, både innan sådd och i växande gröda (Läs mer: Förebyggande växtskydd och andra bekämpningsmetoder i ekologisk produktion). Genom dessa olika metoder tillåts ett större antal växtarter med olika levnadssätt jämfört med om man bekämpar ogräsen med kemiska medel.

Den grupp av insekter som pollinerar växter såsom bin och humlor gynnas mycket av den ekologiska produktionsformen, cirka 50 procent fler arter fanns i ekologiska fält [Ref 1]. Även bland leddjuren (mångfotingar, insekter, gråsuggor och spindeldjur) och fåglar var det ungefär 20 procent fler arter där man bedrev ekologisk produktion.

Forskningssammanställningen från 2014 [Ref 1] visade ingen effekt av ekolantbruk på gruppen organismer som bryter ner växtmaterial och andra organiska material i marken, till exempel svamp och daggmaskar. Antalet arter av mikroorganismer var dock ofta högre i ekologisk produktion.

Över tid robusta positiva effekter av eko

Både äldre och nyare studier visar samma resultat – den positiva effekten av ekologisk produktion på biologisk mångfald har varit lika stor i över 30 års tid. Därför är ekologisk produktion en beprövad och effektiv metod för att öka antalet arter i jordbrukslandskapet och kan bidra till att vända den nedåtgående trenden för många arter som tidigare varit vanliga [Ref 1]. Svenska studier är i linje med dessa generella slutsatser. Framför allt visar de att effekten av ekologisk produktion är störst i storskaliga helåkerslandskap, medan det i mosaiklandskap med många andra biotoper (livsmiljöer) än åkermark, har mindre effekt. Denna kunskap ligger till grund för att det finns en indikator i det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” över andelen ekologisk åkerareal av total åkerareal i slättbygd [Ref 3].  Andelen har ökat cirka 5 procent mellan åren 2009 och 2018 och uppgår nu till 13 procent, vilket är positivt för den biologiska mångfalden i slättbygderna.

Läs mer om hur ekolantbruk påverkar växter, insekter, fåglar och andra djur

Vilda växter

Växter är den grupp av organismer som gynnas mest av ekologisk produktion. Enligt litteraturstudien från 2014 [Ref 1] fanns det 73 procent fler växtarter på ekologiska gårdar. Insektspollinerade växter gynnas särskilt av ekologiskt lantbruk [Ref 2]. En förklaring kan vara att mångfalden av pollinerare är större i ekologiska fält [Ref 1].

I en studie av spannmålsfält i Europa fanns i medeltal 14 arter av vilda växter i de ekologiska fälten jämfört med sex arter i konventionella fält. De vilda växterna var också vanligare i fälten i ekologisk produktion. När andelen åkermark ökade i landskapet så minskade artrikedomen i både ekologiska och konventionella fält. Mer vilda växter i fälten gynnar naturliga fiender och kan förbättra den biologiska bekämpningen [Ref 4].

Insekter och spindeldjur

Leddjur är en grupp av organismer som gynnas av ekologisk produktion. Insekter, spindeldjur, mångfotingar och gråsuggor är bland de leddjur som finns i odlingslandskapet. Den grupp av insekter som pollinerar, framförallt vilda bin (Apiformes), gynnas särskilt mycket.

Enligt litteraturstudien från 2014 [Ref 1] fanns 20 procent fler arter av leddjur i ekologisk produktion. I gruppen pollinerande insekter var skillnaden ännu större med i genomsnitt 50 procent fler arter av pollinerare. När det gäller bin var skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion ungefär lika stor oavsett andelen åkermark i landskapet. Det innebär att ekologisk produktion är positivt för mångfalden av vilda bin även i mindre intensivt brukade områden. Frånvaron av kemiska bekämpningsmedel, fler blommande växter i ekologiska fält och större mångfald av vilda växter är gynnsamt för insekterna. I en stor europeisk studie [Ref 5] var det just olika bekämpningsmedel som hade negativ påverkan på biologisk mångfald av växter, leddjur och fåglar i sädesfält. Samtidigt hade ekologisk produktion och stöd till biologisk mångfald en positiv påverkan.

Även om leddjur generellt gynnas av ekologisk produktion så kan det skilja mellan olika grupper av insekter. En studie av marklevande skalbaggar i spannmålsfält visade ingen skillnad mellan ekologisk och konventionell produktion [Ref 4]. En studie i Sverige visar att dagfjärilar gynnas av ekologisk produktion. Redan kort efter omställning ökade antalet arter och på längre sikt även antalet individer [Ref 6]. Andra studier visar att breda fältkanter och tillgång till nektarväxter var viktigare för fjärilar än produktionsformen.

Fåglar

Fåglar gynnas generellt av ekologiskt lantbruk vilket gör att det ofta finns fler fågelarter på ekologiska gårdar och i ekologiska fält än i konventionella. En av orsakerna är att användningen av kemiska bekämpningsmedel i konventionellt lantbruk försämrar tillgången på föda för fåglarna [Ref 2].

Enligt den tidigare nämnda litteraturgenomgången från 2014 fanns det i genomsnitt 20 procent fler fågelarter på ekologiska gårdar [Ref 1]. Insektsätande fåglar gynnas mer än andra av den ekologiska produktionsformen. I en polsk studie fann man att det fanns fler starar på de ekologiska gårdarna, men att sånglärkor var lika vanliga på konventionella som på ekologiska gårdar [Ref 7].

I en svensk studie i olika typer av odlingslandskap, bägge i Skåne, fann forskarna att i ett område som var homogent med en stor andel åkermark var artrikedomen bland insektsätande fåglar högre på ekologiska än på konventionella gårdar [Ref 8]. Däremot fann man inga skillnader mellan produktionsformerna där odlingslandskapet var mer varierat, hade en mindre andel åkermark och kunde erbjuda fler livsmiljöer för olika organismer. 

Däggdjur, ormar, grod- och kräldjur

Det finns få studier av om, och i så fall hur, ekologisk produktion påverkar däggdjur, ormar och ödlor. I studien från 2014 finns inga slutsatser för däggdjur och groddjur eftersom antalet underliggande studier var för få [Ref 1]. Däremot vet vi från Sverige att dessa grupper påverkas negativt av intensifieringen i jordbruket. Av våra 19 grod- och kräldjursarter är 7 arter rödlistade [Ref 9].

Vissa studier tyder på att tillgången till fältkanter och häckar spelar större roll än produktionsformen för dessa djur [Ref 2].

Referenser

1. Tuck, S. L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L. A. and Bengtsson, J. (2014), Land‐use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta‐analysis. J Appl Ecol, 51: 746-755. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12219

2. Winqvist Camilla. 2013. Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster – i ett landskapsperspektiv. EPOK https://www.slu.se/epok

3. Sveriges miljömål, Ett rikt odlingslandskap. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/

4. Winqvist, C., Bengtsson, J., Aavik, T., Berendse, F., Clement, L., Eggers, S., Bommarco, R. (2011). Mixed effects of organic farming and landscape complexity on farmland biodiversity and biological control potential across Europe. Journal of Applied Ecology, 48(3), 570-579. https://www.jstor.org/stable/20869978

5. F Geiger et al 2010. "Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland", Basic and Applied Ecology 11:97–105. https://doi.org/10.1016/j.baae.2009.12.001

6. Jonason D, Andersson GKS, Öckinger E, Rundlöf M. Smith HG & Bengtsson J 2011. Assessing the effects of the time since transition to organic farming on plants and butterflies. Journal of Applied Ecology 48, 543-550. https://doi.org/10.1111/j.1365-2664.2011.01989.x

7. Wolnicki K, Lesinski G & Rembialkowska E 2009. Birds inhabiting organic and conventional farms in central Poland. Acta zoological cracoviensia 52, 1-10. https://doi.org/10.3409/azc.52a_1-2.01-10

8. Smith HG, Dänhardt J, Lindström Å & Rundlöf M 2010. Consequences of organic farming and landscape heterogeneity for species richnessd and abundance of farmland birds. Oecologica 162, 1071-1079. https://doi.org/10.1007/s00442-010-1588-2

9. Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala https://www.artdatabanken.se/publikationer/bestall-publikationer/tillstand-och-trender-for-arter-och-deras-livsmiljoer-rodlistade-arter-i-sverige-2015/

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se