SLU-nyhet

Ekologiska gårdar blir "bättre" med åren

Publicerad: 05 oktober 2012

Dennis Jonason har i sin doktorsavhandling funnit att tidsaspekten är avgörande för att bedöma hur ekologisk odling påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Den 19 oktober försvarar Dennis Jonason vid Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala sin avhandling ”Temporal effects of organic farming on biodiversity and ecosystem services”. 

Avhandlingen handlar om att tidsspannet efter omställning från konventionellt till ekologiskt lantbruk påverkar dag- och nattfjärilar, växter, jordlöpare och ekosystemtjänsten ogräsfröpredation (när olika organismer äter ogräsfrön och på så sätt hjälper till att hålla mängden ogräs nere).

Tidsförskjutning i reaktionen på omställning till eko
Gårdarna som varit med i studien har varit antingen konventionella, eller lagts om till ekologiska för mellan 1-25 år sedan. Att titta på tid sedan omställning är viktigt för att det kan finnas en tidsförskjutning i organismers reaktion på en förändring i miljön, som är viktig att känna till när man utvärderar effekten av ekologisk produktion.

Resultaten skiljer sig åt mellan de olika organismgrupperna, och det blir också lite olika effekt beroende på om man tittar på artrikedom eller individantal. Exempelvis ökade antalet dagfjärilsarter med 20 % direkt vid omställningen, medan individantalet ökade gradvis och var 25 år efter omställning 100 % högre jämfört med år ett.

Nattfärilar vanligare på nya ekogårdar
För växterna var resultaten lite olika beroende på vilka arter man tittade på. Åkertistel och våtarv var vanliga på nya ekologiska gårdar medan ängsfräken och ängsgröe var vanliga på äldre ekologiska gårdar. Detta visar på att växtsamhället förändras med tidsspannet efter omställning.

Nattfjärilar var vanligast på ganska nya ekologiska gårdar, och detta tros hänga ihop med att åkertistlar (som är en värdefull nektar- och pollenkälla) också var vanligast på dessa gårdar. Jordlöpare och fröpredationen verkade inte påverkas av tidspannet efter omställning till ekologisk produktion.

Avhandlingen visar på vikten av att ta hänsyn till en ekologisk gårds ålder när man utvärderar effekter av ekologisk produktion på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Fakta:

Läs avhandlingen

Avhandlingen har utförts inom SAPES ”Multifunctional Agriculture: Harnessing Biodiversity for Sustaining Agricultural Production and Ecosystem Services”. SAPES är en forskningsmiljö som förenar ekologisk och socio-ekonomisk forskning och som undersöker sambanden mellan markanvändning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet. 


Kontaktinformation