Ekologisk mat ur barnläkarperspektiv

Forskarna tar upp för- och nackdelar med ekologiskt mat både för den individuella hälsan (främst barn) och för samhället. Detta är intressant läsning för den som stör sig på när komplexa frågor diskuteras i små fragment och därigenom förlorar sitt samband.

Långtidsstudier för att mäta hälsoeffekter efterlyses
I enlighet med många andra forskare skriver författarna att det inte finns några övertygande belägg för att de relativt små skillnader i näringsinnehåll mellan ekologiska och konventionella produkter skulle innebära en för- eller nackdel för hälsan. Författarna efterlyser väl designade långtidsstudier som skulle kunna mäta sådana hälsoeffekter.

Bekämningsmedel kopplas till negativa hälsoeffekter
Yrkesmässig exponering (för lantbrukare) för bekämpningsmedel har förknippats med en rad negativa hälsoeffekter, såsom svårigheter med andning och med minnet, hudsjukdomar, depression, Parkinsons sjukdom, missfall, fosterskador, och cancer. Barn till yrkesexponerade mödrar har exempelvis sämre mental utveckling vid 2 års ålder och uppmärksamhetsstörningar vid 3,5 och 5 år, enligt en stor välgjord studie från Kalifornien.

Ekologiska produkter har övertygande visat sig innehåller betydligt mindre bekämpningsmedelsrester än konventionella produkter. I en liten studie med barn som äter konventionell mat sjönk bekämpningsmedelsresterna i urinen betydligt när kosten ändrades till ekologiskt. I början av studien, då barnen åt konventionellt, var resthalterna i urinen dessutom ungefär lika som resthalterna i urinen hos yrkesexponerade mödrar som diskuterades ovan.

Det finns dock än så länge inga hårda bevis på att bekämpningsmedelrester i den mängden som förekommer i maten medför en hälsorisk. Författarna efterlyser på den punkten långtidsstudier som mäter (och inte uppskattar) exponeringen och relatera den till senare hälsoeffekter.

Miljövinster men lägre skördar med ekologisk produktion
Forskarna diskuterar att ekologiska gårdar är bättre än konventionella på att upprätthålla ekosystem med hög diversitet. Författarna skriver också att jordkvaliteten på ekologiska bearbetade jordar är bättre, med bland annat högre förmåga till vattenupptag.

Produktiviteten, mätt i kg avkastning per yta, är dock lägre på ekologiska gårdar, därmed är produktionskostnaderna och konsumentpriserna högre. I vissa väl designade experiment kunde dock produktionspriserna sänkas, och författarna tror att i framtiden, med en utveckling av ekologiska lantbrukstekniker och stigande priser på energi och kemiska insatsmedel, att prisskillnaden mellan ekologisk och konventionellt producerat mat minskar eller försvinner.

Vissa delar av artikeln är relevanta för Nordamerika och andra delar av världen, men inte för Europa. Detta gäller exempelvis användningen av hormoner i djurhållningen eller förebyggande behandling av djur med antibiotika, vilket inte är tillåten inom EU.

Var tydlig med väl belagda skillnader
Författarna avslutar med råd till barnläkare: När familjer frågar om ekologisk mat, rekommenderas barnläkare att diskutera alla kända skillnader mellan produktionssystemen och inte enbart att fokusera på individens hälsa. Det rekommenderas även att vara tydligt med vilka skillnader som är välbelagda och vilka som inte är det. Det är viktigt att samtidigt framhäva att det är viktigt med en varierad kost med mycket frukt och grönt för barnen.