Fakta:
Källa: Doltra J Olesen J E (2013). The role of catch crops in the ecological intensification of spring cereals in organic farming under Nordic climate. European Journal of Agronomy 44: 98-108.
SLU-nyhet
Fånggrödor kan intensifiera ekologisk växtodling
Publicerad: 21 november 2012
Fånggrödor kan bidra med kvävetillförseln till nästa gröda genom biologisk kvävefixering och genom upptag av kväve från jorden. I en dansk studie undersöktes om fånggrödor kan vara ett sätt att intensifiera ekologisk växtodling och få högre skördar samtidigt som markbördigheten stärks och risken för kväveutlakning minskar?
Syftet i denna studie från Aarhus Universitet var att kvantifiera merskörden i vårsäd efter fånggrödor med eller utan baljväxter i två realistiska ekologiska växtföljder med olika platsspecifika förutsättningar.
Tre platser med helt olika förutsättningar
I studien ingick tre platser i Danmark, som representerade olika nederbördsområden och olika jordarter; grov sand, lerhaltig sand och sandig lerjord. De faktorer som undersöktes var: med och utan fånggröda, med och utan gödsel samt baljväxter i växtföljden. Baljväxterna kunde vara en klöver/gräsvall eller bönor/ärter/lupin.
Tre växtföljder under tolv år
Varje kombination av faktorer hade två upprepningar och fältförsöken var upplagda så att alla grödor odlades varje år. Tre växtföljdsomgångar ingick och dokumentationen från fältförsöken omfattade tolv år. Odlingsåtgärderna för fånggrödan var anpassade efter varje plats. Fånggrödan såddes in i samband med sådd av huvudgrödan eller efter skörd av huvudgrödan. Fånggrödan plöjdes sedan ned, antingen sen höst eller på våren.
Rutiner för sådd, skötsel och skörd var enligt ekologisk praxis. I fältförsöken dokumenterades produktionen av biomassa ovan jord och dess kväveinnehåll vid tid för putsning av gröngödslingsvallen, vid tid för skörd av havre och vårkorn samt på hösten i fånggröda och gröngödslingsgröda.
Årsmånen har stor betydelse
Fånggröda före havre gav generellt en relativt större skörd än fånggröda före korn, där omkring 69 procent av kvävet i fånggrödans ovanjordiska biomassa återanvändes i havre, jämfört med 46 procent i vårkorn. Men det fanns också tillfällen där fånggröda före vårsäd gav ett sämre skördeutbyte, till exempel under torra år. Fånggröda före havre gav en merskörd av kärna på 200 – 2 400 kg torrsubstans/hektar.Variationen berodde delvis på om säsongen varit torr eller inte. När gödsel också tillfördes gav det en något högre merskörd.
Däremot hade fånggrödan relativt högst förfruktseffekt i växtföljd där ingen gödsel tillfördes. Fånggröda före vårkorn gav en merskörd av kärna på 100 – 1 500 kg torrsubstans/hektar. Det fanns också en tendens till att fånggrödans förfruktseffekt andra växtföljdsomgången, jämfört med första, gav högre merskörd i efterföljande vårsäd.
Fånggrödor kan bidra med intensifiering i ekologisk växtodling
Resultaten tyder på att i nordiskt klimat så kan fånggrödor bidra med en intensifiering i ekologisk växtodling, vilket i detta projekt innebar ökad återanvändning av kväve i växtföljden och större avkastning. För att på lång sikt få en större avkastning ehöver markbördigheten stärkas. Detta kan uppnås genom att använda blandningar av fånggrödor med baljväxter som tillför kväve till odlingssystemet genom biologisk fixering.
Att använda baljväxter som fånggröda behöver inte äventyra möjligheten att minska kväveutlakningen. För att uppnå en merskörd, ökad återanvändning av kväve samt en minskad risk för kväveutlakning behöver val av fånggröda anpassas till de särskilda förutsättningarna på platsen samt i växtföljden.