I ett större danskt projekt om effekt av näringstillförsel i olika former undersöktes hur kålflugan påverkades i olika odlingssystem. Kålflugan hade svårare att överleva de ekologiska odlingssystemen.
Hur påverkas kålflugan, en allvarlig skadegörare på kålväxter, av olika odlingssystem? Denna fråga undersöktes som en del i ett större danskt forskningsprojekt där effekten av näringstillförsel i olika former, såsom gröngödslingsgröda, flytgödsel och konstgödsel, jämfördes med avseende på olika grönsakers produktkvalitet, rottillväxt och skördenivåer (för dessa resultat se länk nedan till Thorup-Kristensen et al. 2012).
Försöksupplägg
Fyra olika behandlingar jämfördes varav tre följde det ekologiska regelverket och en behandling konventionell odlingspraxis med konstgödsel och syntetiska pesticider. I två av de ekologiska behandlingarna (O2 och O3) användes fångstgröda och gröngödsling samt tillförsel av mindre mängd flytgödsel. Det som skiljde dessa system åt var att i behandling O3 samodlades en gröngödslingsgröda ihop med vitkålsplantorna medan i O2 så plöjdes dessa ner på hösten året innan vitkålen odlades. I den tredje formen av ekologiskt odlingssystem O1 användes flytgödsel som näringskälla för växterna.
Fler puppor från äggen i det konventionella systemet
Kålflugans äggläggning påverkades inte konsekvent av odlingssystemet utan varierade från år till år och behandling. Däremot utvecklades fler kålflugägg till puppor i det konventionella odlingssystemet jämfört med de tre ekologiska. Vilket betyder att kålflugans ägg och larver hade svårare att överleva i de ekologiska odlingssystemen.
Möjlig koppling till flytgödsel
Denna skillnad kunde inte riktigt förklaras men kan vara kopplat till att flytgödsel användes i samtliga ekologiska behandlingsled. Parasitstekeln Trybliographa rapae, som angriper kålflugans larver, kan vissa år gynnats av att vitkålen samodlades med en blommande gröngödselgröda (O3) som parasitstekeln kan ha använt som nektarresurs. Flest marklevande predatorer, som kan äta kålflugans ägg, hittades i det ekologiska odlingssystemet O2.
Enligt författarna fanns därmed resultat som pekar på att ekologiska odlingssystem kan bidra till viss reduktion av kålflugan men vilka mekanismer som var inblandat i detta kunde inte helt tydliggöras. Det fanns inte heller någon direkt koppling till skördenivå eller kvalitet i studien.
Meyling et al. 2013. Natural regulation of Delia radicum in organic cabbage production. Agriculture, Ecosystems and Environment.
Läs även om de olika odlingssystemens inverkan på skörd, rottillväxt och näringsdynamik:
Thorup-Kristensen et al. 2012. Crop yield, root growth, and nutrient dynamics in a conventional and three organic cropping systems with different levels of external inputs and N re-cycling through fertility building crops. European Journal of Agronomy.