SLU-nyhet

Dikalvsproduktion på naturbetesmarker kan vara lönsam

Publicerad: 08 maj 2013

Det är möjligt att skapa en långsiktigt hållbar dikalvsproduktion i Sverige och därmed behålla värdefulla naturbetesmarker. Det visar Pernilla Salevid i sin licentiatavhandling ”Searching for economically sustainable Swedish suckle cow based beef production systems after decoupling of EU-income support” som presenterades vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara den 3e maj.

Dagens stödsystem behöver ändras
Eftersom både antalet dikor och antalet hektar naturbetesmark nu sjunker i Sverige är det viktigt och bråttom att framtida miljöersättningar utformas så att de underlättar expansion och nyetablering i dikalvsproduktionen. Den största drivkraften för detta får man om ersättningarna kopplas till djuren, säger Pernilla. Effekterna av dagens ersättningssystem minskar succesivt när stöden helt eller delvis flyttas från djurhållaren till markägaren genom att arrendepriserna höjs eller genom att djurägarens djur sköter andras marker utan att denne får några miljöersättningar eller gårdsstöd. Utan dessa kan man inte klara en rimlig kostnadstäckning.

Två lönsamma modeller
I en så kallad Delphi-studie beskrev 12 experter inom branschen vilka modeller som kan bli lönsamma i framtiden. De två modeller som framkom ur materialet var ”ekologisk produktion med höga miljöstöd och merbetalning för köttet” samt ”konventionell produktion med dikor som övervintrar utomhus (med tillgång till ligghall)”. Båda systemen förutsatte bete på mark som ger miljöersättning samt gårdsstöd för naturbetesmarker.

Ekologisk produktionsmodell mest lönsam
Från resultaten i Delphi-studien framkom ett antal modeller vilka Pernilla använde för lönsamhetsberäkningar. Det visade sig att dagens ersättningssystem gör den ekologiska produktionsmodellen mest lönsam berättar Pernilla. Om man dessutom har många kor (och därmed stor areal) och får merbetalning för köttet kan man få en riktigt god lönsamhet. (Se även notis från 17/1)

Markbrist och brist på klara besked
I avhandlingen framkom dock att det vanligaste problemet vid expansion är att få tag på tillräckligt med mark. Storleksrationalisering går långsamt, 2010 var medeldikoantalet bara 16 kor. Men det kan finnas andra lösningar, som samverkan mellan gårdar, för att behålla småskaligheten men ändå ha storleksfördelar menar Pernilla. För att kunna ta långsiktiga beslut behövs dock klara signaler från marknad och myndigheter.

Kontaktinformation