Preparat med jäst som attraherar insektslarver och ett virus som gör dem sjuka – det är forskarnas nya vapen mot skadeinsekter. Jästen väcker larvens aptit och säkerställer att den får i sig viruset. – Metoden är miljövänlig och det går att välja ett virus som är ofarligt för andra djur, säger Peter Witzgall från SLU.
Biologisk bekämpning omfattar tre sektorer: nyttodjur, patogener och feromoner. Nyttodjur, som rovkvalster eller humlor, används mest i växthus. För insektsbekämpning i frilandskulturer används antingen feromoner (för att störa insekternas fortplantning) eller smittämnen (insektspatogena virus och bakterier).
Ett problem med smittämnen är att insekten måste vara i ett visst utvecklingsstadium för att bli dödligt angripen, eller att insekten måste få i sig smittämnet via födan. Tidigare försök att locka insekter till "smittade beten" med hjälp av feromoner har inte lyckats särskilt bra, eftersom feromoner lockar fullbildade insekter, som är mindre känsliga mot virus än larver. Vad Peter Witzgall från SLU och Alan L. Knight från USDA nu lanserar är en betydligt kraftfullare bekämpningsmetod där larver, som är mer känsliga för patogener, lockas att äta ett smittsamt preparat med hjälp av jäst. I en artikel i Journal of Chemical Ecology visar forskarna att metoden fungerar bra mot äppelvecklaren, som är en svår skadegörare i äppelodlingar runt om i världen. Preparat med jäst, socker och virus var mycket effektivare än preparat utan jäst.
– Vi hoppas att vår upptäckt är startskottet för utvecklingen av en helt ny växtskyddsteknik, som kan hjälpa oss att hålla skadeinsekter i schack i både fruktodlingar och i andra grödor, säger Peter Witzgall.
Att jästsvampar har en nyckelfunktion i äppelvecklarens tillvaro var helt okänt tills för ungefär ett år sedan, då detta upptäcktes av Witzgall, Knight och ett antal kollegor. Jäst visade sig vara en livsnödvändig del av äpplevecklarlarvens diet. Jästdofter har stor betydelse inte bara när honan väljer var hon ska lägga sina ägg, utan de lockar även larverna.