Matproduktion och egen energi på liten gård – vad är möjligt?
Det är teoretiskt fullt möjligt för ett småskaligt svenskt lantbruk att vara självförsörjande på energi och samtidigt försörja ”sin andel” av världens befolkning med livsmedel. Detta genom att kombinera användning av hästkraft med odling av rapsolja för traktordrift. Men det skulle emellertid innebära stora sociala utmaningar att få tillräckligt med arbetskraft för en sådan diversifierad produktion, samt för att lösa distributionen av mat. Detta framkommer i en studie som genomförts av Sheshti Johansson vid Institutionen för energi och teknik, SLU.
Studien har använt Ekeby forskningsgård i Roslagen som modell för olika scenarier. Ekeby har 11,5 hektar odlingsbar mark samt betesmarker. Djuren föds upp enbart på vall och bete. Forskningsfrågan handlade om hur biomassbaserad dragkraft påverkar matproduktionen på en gård. De fyra undersökta scenarierna var i) dieseldriven traktor, ii) rapsolja för traktordrift kombinerat med en draghäst, iii) traktordrift på etanol från vete (där etanolen producerades storskaligt på annan ort) samt iv) traktordrift på etanol producerad på gården av potatis.
Hästkraft om maten ska räcka
Globalt finns 0,2 hektar odlingsbar mark per person. Det innebär att den studerade gården skulle behöva producera mat för 58 personer. Studien visar att med det scenario där rapsolja kombineras med hästkraft är det möjligt att framställa den mängden mat och samtidigt vara självförsörjande på energi. Däremot kräver etanol för stor areal för att tillräckligt med mat ska kunna odlas. Fördelar med hästar som dragdjur jämfört med odling av energigrödor är också att den vall som föder hästarna är lättare att få in i växtföljden och att markpackningen blir mindre. Dessutom blir den totala energiåtgången på gården mindre i hästscenariot.
Kaliumbrist i alla scenarier
I scenarierna beräknades även flödena av växtnäringsämnena kväve, fosfor och kalium. Alla scenarierna var i balans när det gäller kväve. Rapsolje-hästscenariot visade ett litet underskott på fosfor som skulle kunna åtgärdas genom återförsel av ben från de slaktade djuren. I samtliga scenarier blev det betydande brist på kalium, vilket inte är ett problem på sedimentära lerjordar i Sverige, men på andra håll ställer krav på en bra lösning för återcirkulering.
Effektiva mjölkkor
Studien visar också att mjölkproduktion, även med lågproducerande kor, är ett effektivt sätt att producera mat från vall. Med enbart får och inga kor kan bara hälften så många människor försörjas på samma areal.
När Sheshti Johansson presenterade sin studie vid NJF-konferensen ”Organic farming as a driver for change” tog hon upp till diskussion om det går att optimera ett sådant här småskaligt system för större skördar. Hon poängterade att större skördar leder till snabbare omsättning av näringsämnen. Hon diskuterade också behovet av arbetskraft för en matproduktion i Sverige som baseras på liknande småskaliga system. Med dagens löner är det en ekvation som inte går ihop.
– Men vad är arbete och vad är fritid i framtiden, funderade Sheshti. Exempelvis ta hand om hästar är det ju idag många som gör gratis.