EPOK:s Maria Wivstad var en av huvudtalarna på en session om forskningsstrukturer och metodutveckling vid konferensen i Istanbul. Hon berättade hur agendaarbetet tog utgångspunkt i önskemål från beslutsfattare att få kunskap om hur ekoforskningens resultat kan komma till nytta inte bara för det ekologiska lantbruket, utan för lantbruket som helhet, samt önskemål från forskningsfinansiärer om att få sammanställt kunskapsbehoven och de mest betydande barriärerna för utveckling.
Hon beskrev den öppna process som så småningom ledde fram till agendan. Webbenkät, uppsökande verksamhet vid intressenternas mötesplatser – såsom fältvandringar och lantbruksmässor – samt remissrundor var viktiga komponenter.
– Det grundliga arbetet med att fånga upp intressenternas forskningsfrågor och agendans betonande av behovet av aktörssamverkan i forskningsprojekt har lagt en god grund för relevans och samverkan i de projekt som nu finansieras med agendan som utgångspunkt, sade Maria Wivstad, föreståndare för EPOK vid SLU.
Tyskt ekoforskningsprogram utvärderat
Under samma session presenterades en utvärdering av det tyska statligt finansierade FoU-programmet för ekologiskt lantbruk. Programmet startade 2001 och nuvarande programperiod löper till 2015. Utvärderingen fokuserar på forskning som avslutats fram till och med 2010.
Den tyska forskningen fick beröm för innovativ och systematisk kunskapsöverföring till praktiker, men kritik för bristande vetenskaplig publicering. Utvärderingen utmynnar i ett antal rekommendationer för framtida program. Man vill se en utveckling av urvalsprocessen för beviljning av projekt. Projekten bör bli mer strukturerade i både tidsplanering och utformning och den vetenskapliga publiceringen bör betonas mer kraftfullt.
I projektens slutrapporter syns en tydlig potential för vetenskaplig publicering som inte utnyttjats. Kommande program bör innehålla någon form av stöd så att sådan publicering blir av.
Utvärderarna rekommenderar också att BLE (den organisation som koordinerar programmet) mer systematiskt ska övervaka och följa upp projekten, samt utvecklas som ”lärande organisation” och bli en drivkraft för forskningsbaserad innovation.
Verklighetsnära forskarkarriär?
Sessionens slutdiskussion kom bland annat att handla om att det kan bli svåra prioriteringar för forskarna mellan att ägna tid åt kunskapsöverföring till praktiker och den vetenskapliga publiceringen. En forskare med brett angreppssätt och produktionsnära försök ute i verkligheten kan ha svårt att hålla samma publiceringstakt som en forskare med smala studier i labmiljö, menade någon. Här kom dock Niels Halberg från danska ICROFS med uppmuntrande besked:
– Det är faktiskt möjligt att göra forskarkarriär med relevant, tillämpad forskning. Det har vi visat i Danmark och Sverige och det måste vi kommunicera.