SLU-nyhet

Lönar sig övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad nötköttsproduktion?

Publicerad: 18 december 2014

Länsstyrelsen i Västra Götaland samlade i början på december intresserade producenter, representanter från slakten, KRAV och Jordbruksverket. I diskussionen togs upp vad man kan tjäna på att gå in i KRAV om man idag är EU-ekologisk eller kretsloppsanpassad. Hur lång tid tar det och vad krävs?

Under året har efterfrågan på KRAV certifierat nötkött ökat kraftigt. I Västra Götaland är drygt 50 procent av nötbesättningarna med ekostöd KRAV certifierade, övriga är certifierade EU-ekologiska eller kretsloppsanpassade. Frågan som lyftes på mötet var om det lönar sig att gå in i KRAV-certifieringen.

Vad kan man tjäna och hur ser framtiden ut?

Enligt slakterierna är det KRAV-märkt nötkött som efterfrågas då KRAV märket är starkt och välbekant för konsumenten medan EU-loggan är mer okänd. KRAV-tillägget varierar utifrån efterfrågan men ligger någonstans mellan 2–5 kr/kg. Få slakterier jobbar med EU-ekologiskt nötkött och merbetalningen till producent är i princip obefintlig. För att tillgodose kundernas önskemål behövs mer KRAV-certifierat nötkött och speciellt på sommaren.

En berättigad fråga var hur man tror att det blir i framtiden-kommer efterfrågan att hålla i sig? Det är svårt att ge någon prognos om framtiden men ser man bakåt har efterfrågan stadigt ökat på ekologisk mat. Inget tyder på att taket är nått, snarare tvärtom för många produkter. Till skillnad från förr finns inget överskott på KRAV-kött som säljs som konventionellt. Den reserven är mer eller mindre tömd. Slakterierna tar också en mer aktiv roll med förmedling av KRAV-godkända kalvar och ungdjur till vidare KRAV-godkänd uppfödning. Här finns en möjlighet till merbetalning för kalvuppfödarna.

Vad krävs för att gå över till KRAV-certifierad produktion om man idag är EU-ekologisk?

Här nämns några viktiga skillnader mellan KRAV-certifierad och certifierad EU-ekologisk produktion. Den som har kretsloppsanpassad produktion kan ha fler och större skillnader än vad som beskrivs här. Det är också viktigt att veta att nästa landsbygdsprogram inte har något stöd för kretsloppsanpassad produktion.

Certifieringskostnaden ökar med 200–500 kr per år och KRAV-avgiften på 15 kr/hektar (minst 400 kr) tillkommer. Den ökande certifieringskostnaden motsvarar merbetalningen från ca 350 kg nötkött (vid 50 hektar åker).

Det är ingen omställningstid för växtodlingen om du ställer om från EU-ekologisk till KRAV. För nötkreatur är det 12 månaders omställningstid, men om kontrollorganet kan visa att du följt KRAV-reglerna under tiden som EU-ekologisk kan du räkna in denna tid i omställningstiden.

Exempel på skillnader i växtodlingen är krav på skyddszoner och snabb nedbrukning av urin och flytgödsel.

Exempel på skillnader i djurhållning är att man ska ha en förlängd utevistelseperiod utöver lagstadgad betesperiod. Köper du in slaktdjur måste de vara KRAV-certifierade eller under karens. Allt foder (inte mineralfoder) ska vara KRAV-certifierat och din självförsörjningsgrad ska vara minst 75 procent istället för 60 procent i EU-ekologiskt. Ungtjurar ska gå på bete och minst 50 procent av deras grovfoderintag ska vara bete. Du ska ha rutiner och planer för smittskydd, förebyggande hålsovård, betesplanering samt rengöring och desinfektion. Andra skillnader är att du ska göra LRF:s miljöhusesyn, använda grön el och gå en kurs i sparsam körning.

Praktiska råd för lantbrukare

Ta kontakt med rådgivare, certifieringsorgan och slakterier för att diskutera vad som gäller för din produktion. Vilka möjligheter har du att uppfylla skillnaderna i regler, och därigenom få möjlighet att få ut ett högre pris? Vad är slakterierna beredda att ge dig för villkor? Därefter kan du göra en bedömning om det är lönt för dig att gå över till KRAV-certifierad nötköttsproduktion.

Artikeln är skriven av Annelie Carlsson, Jan Hill och Dan-Axel Danielsson


Kontaktinformation