Bladlössens fiender utvärderas i ny modell

Det är forskare vid SLU och Lunds universitet, i samarbete med en spansk forskare, som har tagit fram modellen. Detta är första steget för att utveckla ett verktyg som gör det lättare att ta hänsyn till ekosystemtjänster, som t.ex. biologisk kontroll med hjälp av naturliga fiender, när man exempelvis vill bevara naturbetesmarker och småbiotoper i jordbrukslandskapet.

̶  Vi kommer att bygga på modellen med pollinering, lagring av näring och andra marktjänster, biodiversitet och kulturella världen, berättar Mattias Jonsson vid SLU.

Artikeln som nyligen publicerats i tidskriften Methods in Ecology and Evolution handlar om biologisk bekämpning av bladlöss i vårstråsäd. Bladlössen har naturliga fiender bland spindlar, jordlöpare, kortvingar, nyckelpigor, nätvingar och blomflugor. Modellen bygger på många års studier av hur olika grupper av naturliga fiender påverkas av landskapet, hur vanliga de är och hur mycket bladlöss de kan äta.

Enligt modellen är den biologiska bekämpningen effektivare i ett varierat landskap med mindre fält, och fler åkerholmar och obrukade gräsmarker. Det beror till exempel på att bladlössens fiender behöver gräsmarker för att övervintra och hitta alternativ föda.

Modellens förutsägelser har visat sig i stort stämma överens med verkligheten.

̶  Att den biologiska kontrollen är större i ett varierat landskap är inget nytt, säger Mattias Jonsson. Modellens styrka ligger istället i att man kan förutsäga den samlade biologiska kontrollen.

... pressmeddelandet skrivet av Nora Adelsköld fortsätter här