Foderproduktionen är nyckeln till mjölkkornas klimatpåverkan

Maria Henriksson från SLU har i sitt doktorsarbete använt livscykelanalyser för att beskriva hur olika led i produktionskedjan på en mjölkgård påverkar klimatet. Enligt beräkningarna varierar utsläppen av växthusgaser betydligt mellan svenska gårdar med olika förutsättningar, vilket tyder på att det finns möjligheter att minska utsläppen.

Fodret står för mer än åttio procent
Över 80 procent av utsläppen visade sig orsakas av djurens fodersmältning och produktionen av foder, vilket innebär att djurens foderintag spelar en avgörande roll. När Maria Henriksson undersökte hur olika foderstater kan påverka mjölkens klimatavtryck, visade det sig att skillnaderna framförallt hängde samman med hur fodret producerats. Metanutsläppen från fodersmältning var visserligen betydande, men de varierade inte så mycket mellan olika typer av foderstater.

Figur som visar de olika växthusgasernas bidrag till det klimatavtryck som svensk mjölkproduktion gav upphov till 2005. Rutornas yta motsvarar andelen växthusgasutsläpp från olika delar av produktionskedjan, och färgerna anger vilka gaser det handlar om. Hänsyn har tagits till att metan (CH4) och lustgas (N2O) är betydligt starkare växthusgaser än koldioxid (CO2).

Effektivt utnyttjande av gårdens resurser
De generella åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser på mjölkgårdar handlar framförallt om att utnyttja befintliga resurser såsom djur, gödsel, foder och mark så effektivt som möjligt. Foderstatens sammansättning bör dock utvärderas på gårdsnivå, eftersom regionala förutsättningar för foderproduktion påverkar effekten av olika utfodringsstrategier.

– Mer än hälften av växthusgasutsläppen från foderproduktionen rör grovfodret, så det har stor betydelse hur detta foder produceras och hur stora foderförlusterna är, säger Maria Henriksson.

Besvärligt att beräkna jordbruksprodukters klimatpåverkan
Till skillnad från energi-, industri- och transportsektorerna, där koldioxid dominerar utsläppen, består utsläpp från jordbruksproduktion endast till en mindre del av fossil koldioxid. Den stora andelen, ca 80 procent, av den svenska mjölkproduktionens klimatavtryck rör biologiska processer som är besvärliga att förutsäga och motverka, nämligen utsläpp av metan vid idisslandet och av lustgas vid odlingen av foder. Detta innebär att beräkningar av jordbruksprodukters klimatpåverkan är behäftade med relativt stora osäkerheter och därför endast ska jämföras om de beräknats på likvärdigt sätt.