SLU-nyhet

Sluta eller minska – vad är möjligt för kopparanvändning i ekoproduktion?

Publicerad: 24 februari 2016
Cabernet_Sauvignon_Gaillac.jpg

I EU-ekologisk odling används kopparsulfat som bekämpningsmedel vid främst vinodling, men också potatis, äpplen och tomat. Mängderna är oskadliga för människan, men kan störa ekosystemen om stora mängder med tiden ansamlas i jorden eller läcker ut i vattendrag. Under kongressen vid den stora mässan BioFach nyligen hölls ett seminarium där vi uppdaterades om vad som är på gång när det gäller möjligheter att minska eller helt fasa ut koppar från ekoodling.

Koppar används för att skydda grödorna mot svampsjukdomar i både ekologisk och konventionell odling. I EU:s regelverk för ekologisk produktion godkänns användning av upp till 6 kg koppar per hektar och år. Några nationella regelverk har hårdare restriktioner eller godkänner inte alls koppar som växtskyddsmedel. KRAV godkänner kopparanvändning för importerade produkter, men inte för odling i Sverige. 

Omfattande EU-projekt

Flera större EU-projekt och många nationella och regionala forskningsprojekt pågår nu runtom i Europa för att minska kopparanvändningen. Vid seminariet på BioFach presenterades bland annat resultaten från EU-projektet CO-FREE. Inom projektet har man studerat fyra möjliga vägar att minska kopparanvändningen: alternativa substanser, beslutsstödsystem, resistenta eller motståndskraftiga sorter och förbättrade odlingssystem.Ilaria Pertot

Ilaria Pertot, forskare vid Fondazione Edmund Mach redogjorde för försök med mikrobiologiska eller växtbaserade substanser. Av alla fjorton preparat som testades nådde ingen riktigt upp till samma effektivitet som koppar. Samtliga är dyrare att använda än koppar.

Timingen a och o – både för koppar och alternativen

Genom att applicera kopparn vid rätt tidpunkt kan mängderna minskas. För de alternativa metoderna är timingen ännu viktigare. Både på grund av att effektiviteten är mer begränsad i tid, men också beroende på att de är dyrare. Marc TrapmanDärför behövs effektiva beslutsstödsmodeller för att hjälpa odlarna att sätta in medlen vid rätt tidpunkt. Redan idag finns allt från enkla statistiska modeller till dynamiska simulationsmodeller och expertsystem som innefattar mätsystem i fält för flera viktiga skadegörare och grödor. Men fler behöver utvecklas.

– Praktiskt användbara beslutssystem är verkligen nyckeln för att reducera eller bli av med kopparn, summerade rådgivaren och mjukvaruutvecklaren Marc Trapman från Bio Fruit Advies.

Resilienta produktionssystem testas

Lucius Tamm, som är chef för växtodlingsenheten vid forskningsinstitutet FiBL, har jobbat med att utforma och Lucius Tammtesta motståndskraftiga (resilienta) odlingssystem. Han har till exempel tittat på om jordens egenskaper påverkar förekomsten av bladmögel i vinodlingar och om förbättrad markskötsel i kombination med mer motståndskraftiga sorter är en väg att gå. Att markskötsel och jordegenskaper spelar in har kunnat visas, men ännu vet man inte hur de kunskaperna skulle kunna användas systematiskt för ett bättre växtskydd.

Lucius Tamm berättade också om försök med system för äppelodling där ett antal olika metoder för biologisk kontroll som tidigare testats separat i annan forskning får samverka. Redan efter andra och tredje säsongen hade de ”självreglerande” systemen med samverkande biologisk kontroll större biologisk mångfald än referensrutorna som liknande vanliga kommersiella ekologiska eller integrerade odlingar. Populationerna av naturliga fiender till bladlöss ökade också och bladlusskadorna blev så små att de inte var ekonomiskt relevanta. Detta trots att antalet bladlöss tidigt på säsongen var mycket stort.

Nya sorter måste accepteras på marknaden

Om behovet av att utveckla robusta sorter pratade Edith Lammerts van Bueren, forskare vid Louis Bolk Institute. Edith Lammerts van BuerenMen för att det ska vara någon mening med de nya sorterna måste de accepteras av konsumenterna och fungera på marknaden. Edith Lammerts van Bueren gav några goda exempel på hur detta kan underlättas. För äpplen har ett system som beskriver smaken utvecklats. Då kan flera olika sorter säljas under samma smakmärkning. Hon visade också hur en lantbrukare marknadsför sina lite annorlunda potatissorter, med bilder och en ”story” om far och son på gården och varför de odlar som de gör.  Den typen av marknadsföring skapar en ”nisch i nischen” för ekologiska produkter.

Deltagardriven forskning behövs

Friedhelm von Mering, politisk talesman vid den tyska branschorganisationen Bund Økologische Friedhelm von MeringLebensmittelwirtschaft (BØLW), gav ett intressentperspektiv på frågan. Han betonade att det behövs ett ”deltagande” klimat inom forskningen för att föra frågan framåt.

– Glöm inte att Horizon 2020 ger goda möjligheter för forskning som inte är toppstyrd, påminde Friedhelm von Mering.

Strategi istället för produkt

Marco SchlüterIFOAM:s EU-grupp representerades vid seminariet av Marco Schlüter som hellre ville se ökad satsning på resilienta system än på alternativa bekämpningspreparat.

– Vi behöver inte ännu en produkt, vi behöver en annan strategi, sa Marco Schlüter.

Koppardiskussionen är ett exempel som vi kan använda för att förklara för myndigheter hur vi arbetar för att minska beroendet av externa insatsmedel och skapa mer resilienta system, menade Schlüter. Men för det behövs ännu mer forskning, betonade han samtidigt.

Vi är inte framme ännu

I diskussionen var det tydligt att få kunde se ett totalstopp för kopparn ens skymta i horisonten. Det skulle slå ut alltför många ekoodlare. Men att kraftigt reducera användningen är däremot fullt möjligt. Lättast är det i potatis och svårast i vinodling.
Annegret Schmitt
Smarta strategier, engagemang och kommunikation längs hela värdekedjan är nödvändigt för att komma framåt, liksom politiskt stöd och styrmedel.

– För att utveckla potentialen med resilienta system behövs dock rejäla forskningssatsningar under en period av minst tjugo år, menade avslutningsvis seminariets moderator Annegret Schmitt, forskare vid Julius Kühn-Institut och koordinator för CO-FREE.

Karin Ullvén


Kontaktinformation
Sidansvarig: Janne Nordlund Othén