Referat från IFOAM:s husdjurskonferens 2012

Framtida ekologiska fodermedel
Marketta Rinne från MTT i Finland presenterade nya och knappt använda fodermedel som har potential att förbättra effektiviteten i ekologisk mjölkproduktion ur ett hållbart ekonomiskt perspektiv. Ett lovande proteinfodermedel för avvanda smågrisar och andra enkelmagade djur kan vara Sainfoin frön, enligt Lisa Baldinger från University of Natural Resources and Life Sciences i Österrike.

En annan aktuell fråga är vitaminförsörjning via grovfodret till mjölkkor. Birgitta har i ett projekt visat att djurens behov av vitamin A och E i sen laktation kan upprätthållas via de mängder som finns i grovfodret. Problemet är snarare att innehållet av vitamin A och E varierar mycket i grovfoder med olika artblandningar av gräs och leguminoser, vilket ger en osäker tillförsel.

Birgitta presenterade också resultat på hur både kallpressad rapsfrökaka och rapsfrön i foderstaten bidrog till en hög mjölkproduktion och var ett lönsamt foderval. Sammanfattningsvis så finns det stor potential att försörja husdjuren med nya proteinkällor. Dock varierar fodermedlen stort när det gäller näringsinnehåll och smältbarhet.

Det behövs också mer forskning kring antinutrionella faktorer och dess effekter i olika fodermedel. Kunskapen behövs för att kunna utveckla utfodringsrekommendationer och undvika störningar i djurens metabolism. Mål för framtiden är friska djur och inga metaboliska störningar orsakade av okunskap om näringsinnehåll, fel i foderval och utfodringsstrategi.

Produktionssystem för gris
Forskare från Tyskland, Schweiz och Sverige presenterade preliminära resultat från pågående forskningsprojekt med fokus på smågrisproduktion. Resultaten pekade bland annat på vinstena med rationell grupphållning av lakterande suggor. Vid gruppering av suggor bör man beakta både smågrisarna och suggornas ålder. Variationen i ålder bland smågrisarna i en sådan grupp får inte vara för stor (max 5 dagars skillnad) och man bör gruppera minst två gyltor i samma grupp så att en ensam gylta inte flyttas in i gruppen med äldre suggor.

Två projekt som presenterades handlade om foderstrategier i ekologisk smågrisproduktion och båda konstaterade att det är fullt möjligt att tillgodose både smågrisarnas och suggornas näringsbehov med lokalproducerade och ”low-input” foder resurser med oförändrade produktionsresultat, och att en sådan foderstrategi även kan vara ekonomiska fördelaktigt. De miljömässiga effekterna av utfodringsstrategierna var dock inte undersökta i någon av studierna.

En av studierna som presenterades visade att valet av djurmaterial (kommersiell fader-ras till smågrisarna) har effekt på både suggans och smågrisarnas prestation i ekologisk produktionsmiljö redan under dräktighet och vid födsel. Resultat angående inverkan på prestation och hälsa under laktation och tillväxtperiod samlas in under hösten 2012 och presenteras via EPOK under våren 2013.

Framtida ekologiskt avelsarbete
Ett antal forskare från Tyskland, Schweiz, Österike och Nederländerna jämförde nöt- och hönsraser för olika produktionsinriktningar (mjölk/kött/ägg/dual purpose) i ekologiska produktionsmiljöer. Från dessa presentationer kunde konstateras att, oavsett djurslag, bör avelsstrategier sättas upp för antingen avgränsade produktionssystem, regionalt eller till och med för individuella besättningar. När avelsstrategin sätts upp (planeras) bör man ta hänsyn till vilket genetiskt material (raser eller individuella djur) som finns tillgängligt, de lokala förutsättningarna vad gäller fram för allt klimat och förutsättningar att producera foder, användningen av insatsmedel i produktionssystemet/gården, tillgång och kvalitet på foder samt kunskap och intresse för djurhållningen och avel hos ägare och djurskötare.

Därefter presenterades en Schweizisk studie där man tagit fram ett program för hur väl djurmaterialet stämmer överens med gårdens förutsättningar, så kallad ”site-related breeding”. Programet är framtaget för nötkreatur i alpområden, men grundtanken kan lätt översättas till andra förhållanden och djurslag. Genom att använda programet kan lantbrukare och rådgivare komma fram till vilket djurmaterial (raser eller individuella djur) som passar varje specifik gård bäst.

Slutligen presenterades en svensk studie där ekologiska mjölkproducenters preferenser för vilka egenskaper de tycker är viktiga för kor i deras besättningar. Det visade sig att ekologiska producenter tycker att hälsoegenskaper är extra viktiga, och att de kan tänka sig en (liten) reducering i mjölkproduktion för att förbättra kornas genetiska potential för sjukdomsresistens.

Betessystem i tempererade områden
Det blev en workshop med deltagare från länder med kalla och snöiga vintrar. Både den schweiziska och den svenska presentationen handlade om hur djurhållning utomhus under vintern kan organiseras för att få en god djurhälsa och välfärd i kombination med små investeringskostnader. Diskussionen var praktiskt orienterad och handlade bland annat om hur man kan uppnå en god arbetsmiljö då djuren hålls ute under vintern.

Ett annat problem under vintertid är hur man säkerställer att djuren har fri tillgång på dricksvatten i denna typ av billiga system, vilket också diskuterades.