SLU-nyhet

Bladmögelfri potatis snart på marknaden

Publicerad: 21 augusti 2014

Potatisbladmögel är en av de mest bekämpade skadegörarna i Sverige. Ulrika Carlson-Nilsson vid SLU i Alnarp leder arbetet för att ta fram potatissorter som både smakar gott och är långsiktigt resistenta mot bladmögel. Det skulle betyda mycket för ekologisk potatisodling om de lyckas.

Under lång tid har forskare och växtförädlare kämpat för att ta fram potatis som är härdiga mot bladmögel som orsakar stora skördeförluster varje år. Bladmögel orsakas av algsvampens Phytophtora infestans angrepp.

Ny strategi för långsiktig resistens
Eftersom algsvampen är en mästare på att anpassa sig är det svårt att få fram en potatis som är resistent någon längre tid. Nya motståndskraftiga potatissorter blir ofta drabbade efter några år.

Vid institutionen för växtförädling, SLU, ansvarar Ulrika Carlson-Nilsson för ett projekt där strategin går ut på att kombinera flera resistensgener från olika vilda arter och befintliga sorter för att skapa sorter med en mer hållbar resistens.

Fördelen med strategin är att algsvampen får flera typer av resistens att brottas med. När Ulrika intervjuades av webbtidningen Extrakt (ges ut av forskningsrådet Formas) sade hon så här:

– På så sätt kan vi få en potatis där resistensen är ”hållbar” under en längre tid. När en sort bär på flera olika resistensgener fungerar det lite som en backup, det blir ytterligare försvar som svampen måste ”överlista” när den väl brutit ner det första.

Smaken är också viktig
Det finns flera saker att ta hänsyn till, en hållbar resistens är förstås viktigt men den nya sorten ska också ge bra avkastning, se bra ut och inte minst smaka gott. Det kan vara svårt att få alla bitar på plats i samma potatis. De vilda potatissorterna som har önskvärda resistensgener kan samtidigt bära med sig anlag för små potatisar som inte smakar gott.

I Borgeby, sydvästra Skåne, har lyckade fältförsök gjorts där forskarnas korsningar har klarat sig utan besprutning mot bladmögel i fyra odlingssäsonger.

I intervjun med tidningen Extrakt är Ulrika Carlson-Nilsson optimistisk och hoppas att de första potatissorterna kan gå från förädlingsarbetet till att vara färdiga för marknaden inom några år. Hon säger:

– Vi ser material som har god resistens även efter upprepade år av odling i våra fältförsök, så vi är övertygade om att vi är på rätt väg.

Även bra för konventionell odling
Målet med projektet är att få fram ett förädlingsmaterial som kan användas i arbetet med att ta fram nya svenska potatissorter lämpade för ekologisk odling. Men dessa sorter kommer att göra stor nytta även i konventionell odling som är i behov av att hitta alternativ till kemisk bekämpning.

Potatis odlas på en procent av den svenska jordbruksarealen men odlingen står för hela 40 procent av den totala användningen av svampbekämpningsmedel.


Kontaktinformation