SLU-nyhet

Tidsperspektivet avgör vilken nötköttsproduktion som ger störst klimatpåverkan

Publicerad: 21 oktober 2015

Extensiv betesbaserad nötköttsuppfödning ger generellt mer metanutsläpp men lägre utsläpp av koldioxid och lustgas i jämförelse med mer kraftfoderbaserade intensiva system. Vanligtvis används inom livscykelanalys Global Warming Potential för att vikta ihop klimatpåverkan från dessa olika gaser under 100 år. Det betesbaserade systemet blir då ofta totalt sett något mer klimatbelastande än det intensiva systemet på grund av att metanet på kort sikt värmer upp atmosfären mer än koldioxiden.

I en studie publicerad i Environmental Research Letters har forskarna jämfört utsläppen från olika typer av nötköttsuppfödning och vilken klimatpåverkan dessa ger i ett tidsspann på 1000 år istället. Forskarna har separat beräknat hur de tre olika växthusgaserna, koldioxid, lustgas och metan och påverkar klimatet. Detta eftersom gaserna har olika livslängd i atmosfären och eftersom olika uppfödningsmodeller har olika mycket utsläpp av dessa gaser.

Studien jämförde fem olika uppfödningssystem, amerikanska feedlots och betesdrift, brasiliansk betesdrift, svensk konventionellt nötkött med mjölkproduktions som bas samt en svensk ranchuppfödning baserat på en gård i södra Sverige.

Studien utgick från två konsumtionsscenarier där konsumtionen av nötkött förväntas öka de närmaste 100 åren. I det hållbara scenariot minskar konsumtionen exponentiellt efter 100 år under en 50-årsperiod. I det icke-hållbara scenariot håller sig konsumtionen efter 100 år på en fortsatt hög nivå, 75 procent av dagens konsumtion.

På denna långa sikt klarar sig den svenska ranchuppfödningen bäst medan den amerikanska betesdriften är mest klimatbelastande. Detta beror på att fodret till dessa djur kräver en stor tillförsel av syntetiska gödselmedel. Svensk konventionell uppfödning baserad på ca 60 procent tillförsel från mjölkproduktion klarar dig relativt bra och ligger på ungefär samma nivå som brasiliansk betesdrift. Eventuell skogsskövling från den brasilianska uppfödningen är dock inte inräknad. Skulle den tas med blir den brasilianska uppfödningen utan konkurrens den sämsta ur klimatsynpunkt. Den svenska ranchuppfödningen är bäst ur klimatsynpunkt men troligen inte realistisk på en storskalig global nivå eftersom den kräver viss typ av betesmark och stora ytor. Mer realistisk är den svenska konventionella med en stor samverkan från mjölkproduktion bedömer forskarna.

Oavsett uppfödningsmetod visar studien också att konsumtionen av nötkött behöver minskas för att ett globalt uppvärmningsmål på max 2°C.


Kontaktinformation
Sidansvarig: Janne Nordlund Othén