SLU-nyhet
Inte lätt att jämföra ekologisk och konventionell produktion med livscykelanalys
Publicerad: 20 april 2015
En schweizisk forskargrupp har gjort en sammanställning och analys av publicerade livscykelanalyser (LCA), där man jämfört miljöpåverkan av samma livsmedel framställt med antingen ekologiska eller konventionella metoder. En slutsats från är att det inte ännu är möjligt att dra färdiga slutsatser om generell miljöpåverkan från ekologisk och konventionell jordbruksproduktion med hjälp av livscykelanalysmetodik.
Syftet med sammanställningen var att undersöka vilka parametrar som ger upphov till skillnader mellan ekologiskt och konventionellt, och att se om dessa modelleras på ett lämpligt sätt i livscykelanalyserna.
Man fann 34 vetenskapliga studier där miljöpåverkan av samma produkt framställd ekologiskt eller konventionellt, hade jämförts med livscykelanalysmetodik. Elva av studierna rörde mjölk, sex kött, en ägg och 19 vegetabiliska livsmedel. I de flesta fall användes data insamlade från gårdar, antingen direkt eller via nationell statistik. Alla utom fyra var från Europa, och i de flesta fall var syftet att jämföra ekologiskt och konventionellt. I några fall var syftet att undersöka hur man kan minska miljöpåverkan från jordbruksproduktionen.
I tio av studierna analyserades bara växthuseffekt och i fem bara energi. En så avgränsad analys ger inte någon helhetsbild av miljöpåverkan från jordbruket. I ett fåtal studier ingick analys av biodiversitet, markkvalitet eller toxicitet. Dessa är viktiga miljöpåverkanskategorier från jordbruket, som kan skilja stort mellan ekologisk och konventionell produktion. Det har tidigare inte funnits några lämpliga metoder för att hantera biodiversitet, markkvalitet eller toxicitet i LCA, och det behövs fortfarande mycket metodutveckling. Inom human- och ekotoxicitet var ekologiska produktionssystem bättre än konventionella (20–100 procent lägre miljöpåverkan) i alla studier utom en, vilket beror på att det inte används kemiska bekämpningsmedel i ekologisk produktion.
Författarna noterade att kvävecykeln skiljer stort mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, och därför behöver beaktas noga i jämförelser mellan ekologiskt och konventionellt. På de ekologiska gårdarna var kväveöverskottet oftast betydligt lägre än på de konventionella gårdarna. Detta kan förväntas innebära lägre kväveförluster, men så var inte alltid fallet i livscykelanalyserna. I några fall var de beräknade kväveförlusterna större än kväveöverskotten, vilket är orimligt. En ytterligare kväverelaterad aspekt som många livscykelanalyser inte beaktat, är att eftersom ekologiska och konventionella djur får olika foder med olika proteinhalt, så blir kväveinnehållet i gödseln olika, vilket i sin tur påverkar kväveläckaget.
Kväve påverkar flera olika miljöpåverkanskategorier, såsom övergödning och klimat. Klimatpåverkan sker främst genom bildning och avgång av lustgas (N2O) och användning av fossila bränslen vid produktion av mineralkväve.
Sammanfattningsvis kan konstateras att metodiken inte är tillräckligt utvecklad för att man med hjälp av LCA ska kunna avgöra om ekologisk eller konventionell produktion är bättre för miljön.