Närproducerat bröd – när är det bättre för miljön?

Med LCA kan man beräkna miljöpåverkan från ett produktionssystem och jämföra olika sätt att producera likartade produkter. Fyra existerande kommersiella system för att framställa bröd med alternativa metoder i Frankrike, Portugal och Italien jämfördes med varandra och med bröd från konventionell veteproduktion och industriella bagerier i samma del av Europa. Man jämförde ett tiotal olika miljöpåverkanskategorier, inklusive växthuseffekt, övergödning, toxicitet och markanvändning. Syftet var att ta reda på om det är möjligt att minska miljöpåverkan från brödproduktion genom odling med mindre insatsvaror och småskalig lokal brödproduktion.

De fyra alternativa brödproduktionssystemen var sinsemellan väldigt olika. De varierade i storlek från 3 till 270 hektar. I ett system användes hästar för flera fältoperationer. I ett system användes mycket manuellt arbete och handdrivna maskiner. I flera av systemen odlades gamla lokala spannmålssorter. I några fall bakades bröd i vedeldad ugn. Det framgår inte av artikeln om den alternativa produktionen var ekologiskt certifierad men den verkar följa de ekologiska principerna att inte använda mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel (kopparoxiklorid, som är tillåtet som växtskyddsmedel i ekologisk produktion i vissa länder användes dock som utsädesbehandling i ett fall).

Alternativsystemen behövde mer energi för bakning av bröd jämfört med industriella bagerier som är mer energisnåla. Detta uppvägdes dock av att det i alternativsystemen inte behövdes några butiker, vilka är energikrävande. Klimatpåverkan från bröden varierade mellan 0,8 och 2,3 kg koldioxidekvivalenter per kg bröd. Ett alternativt och ett industriellt system hade klimatpåverkan under 1 kg koldioxidekvivalenter per kg bröd. Alla alternativsystem använde betydligt mer jordbruksmark än de konventionella och industriella systemen. I det system där man använde dragdjur var markbehovet särskilt stort, för att producera foder till hästen.

Det alternativsystem som hade lägst miljöpåverkan var en gård med integrerad produktion av kött, mjölk, ost och spannmål. Mjöl maldes på gården och såldes i en gårdsbutik och på en lokal marknad, till kunder som bakade själva hemma.

Författarnas slutsatser är:

• Flera av de alternativa brödproduktionssystemen hade högre miljöpåverkan än storskalig och industriell produktion, inom flera miljöpåverkanskategorier. Man kan alltså inte utgå från att småskalig hantverksmässig produktion är bättre för miljön.
• Alternativ produktion med mindre insatser i form av gödsel och inga bekämpningsmedel innebär miljöfördelar, men lägre skördar kan innebära att man använder mer bränsle, maskiner och land per producerad mängd bröd, och därigenom får en stor miljöpåverkan. Det var dock ett av de alternativa produktionssystemen som hade låg miljöpåverkan per kg bröd, vilket visar att det är möjligt med produktion som både har låg användning av insatsvaror och är miljömässig effektiv.
• Det var stor variation mellan de olika alternativa produktionssystemen. Det är därför viktigt att studera livsmedelsproduktionssystem i detalj, och att inte försöka dra generella slutsatser av jämförelser mellan t.ex. ekologiskt och konventionellt producerat bröd.
• Konsumenternas transport av mat med bil har stor påverkan på de totala växthusgasutsläppen från livsmedel med låg klimatpåverkan såsom bröd. Fördelarna med lokala transportkedjor kan utebli om konsumenter ofta åker och handlar små volymer mat.