Så bekämpas kvickrot resurseffektivt

I ekologisk odling är intensiv jordbearbetning, till exempel upprepad stubbearbetning följd av höstplöjning, det vanliga sättet att kontrollera kvickrot. Sådana metoder är energiintensiva och kan öka risken för kväveläckage. I de fältförsök som ingår i Björn Ringselles doktorsarbete testades att använda mellangrödor undersådda i huvudgrödan, för sig eller i kombination med putsning eller radhackning. Även fältexperiment med tidsoptimerad jordbearbetning genomfördes.

Mycket mellangröda minskar kvickrot
I avhandlingen konstateras att effekten av undersådda mellangrödor till stor del verkar bero på mängden mellangröda, då alla typer av mellangröda verkar kunna minska mängden kvickrot vid tillräckligt höga mängder mellangröda. Även vid lägre mängder kan de enligt avhandlingen ha viss positiv inverkan som större efterföljande skörd och minskad mängd kvickrotsskott, även om de inte har en ihållande effekt på kvickrotsbeståndet. Vid låg mängd biomassa visade sig dock rödklöver i fältförsöken öka mängden kvickrot, till skillnad från Engelskt rajgräs och blandningen av dem båda. Mellangrödorna gick bra att kombinera med både putsning och radhackning, och upprepad putsning hade en reducerande effekt på kvickrot, medan variationen var för stor för att avgöra om radhackning hade en effekt. Det konstareras också att kombinationen av mellangrödor och putsning eller radhackning även gav låga kväveläckagenivåer och minskad mängd nedtransporterat kväve.

Upprepad stubbearbetning verkningslöst
Experimenten visade på att man verkar kunna vänta några dagar med stubbearbetningen efter skörd utan dåligt samvete, men inte för länge (när stubbearbetningen skedde 20 dagar efter skörd så var kontrolleffekten längre). Att upprepa stubbearbetningen, såsom oftast rekommenderas idag, gav ingen ökad kontrolleffekt eller ökning av kommande skörd. Därför rekommenderar Björn Ringselle inte kategoriskt upprepad stubbearbetning, utan endast då det finns anledning att tro att höstförhållandena ger möjlighet till kvickroten att lagra ner ett netto av energi om inte ytterligare behandlingar utförs. Man bör alltså, förtydligar han, oftast kunna få effektiv kontroll av kvickrot genom upprepad stubbearbetning, men för att kontrollen ska vara resurseffektiv så bör intensiteten och typen av kontrollmetoder anpassas efter fältet och året.