Nyhet

Lite växthusgaser från rätt skött kompost

Publicerad: 05 juni 2015

Vid kompostering kan utsläppen av växthusgaserna metan och lustgas vara allt från försumbara till stora. Evgheni Ermolaev visar i sin doktorsavhandling att utsläppens storlek beror på hur komposten sköts och att kompostens vattenhalt är den faktor som påverkar utsläppen mest.

I sitt doktorsarbete undersökte Evgheni Ermolaev hur olika processparametrar och sköteselåtgärder påverkar utsläpp av växthusgaser vid kompostering av matavfall och trädgårdsavfall, och hur man kan hålla utsläppen så små som möjligt.

–Vattenhalten får inte vara för hög under den mest aktiva komposteringen, den med hög temperatur, och komposten får inte torka ut i slutet av komposteringen eller under eftermognaden om man vill undvika onödiga metan och lustgasutsläpp, säger Evgheni Ermolaev. Dessutom bör kompostering och eftermognad genomföras snabbt, eftersom det fanns indikationer på ökade utsläpp under senare delen av komposteringen, när komposten redan är väl nedbruten. Hemkomposter bör vändas mycket sällan eller inte alls, om man vill hålla växthusgasutsläppen så låga som möjligt. Det är viktigt att den färdiga komposten används som jordförbättringsmedel och ersätter torv och mineralgödsel, eftersom detta minskar användningen av fossila resurser och bidrar till inlagring av kol i marken, och därmed minskar växthuseffekten.

Evgheni undersökte både hemkompostering (småskalig kompostering) och storskalig kommunal strängkompostering. Dessa studier har han sedan följt upp med väl kontrollerade laboratoriestudier. Huvudsyftet för studierna var att undersöka påverkan av  skötsel och processförhållanden på utsläpp av metan och lustgas. Den kompostparameter som påverkade utsläppen av såväl metan som lustgas mest var kompostens vattenhalt, men dess påverkan var olika i komposteringens olika skeden.

–Matavfallskomposter är initialt vanligen ganska sura, med pH under 6. I detta skede var utsläppen av lustgas större i komposter med låg vattenhalt och i komposter vars startmaterial innehöll nitrat, säger Evgheni vidare. Man kan testa kompostmaterialets vattenhalt genom att forma en boll av det i handen och sedan krama den så hårt man kan. Om det då inte kommer några vätskedroppar mellan fingrarna och bollen behåller formen när man öppnar handen är vattenhalten runt 50 procent och lämplig för kompostering.

Om komposten är för torr i det inledande skedet ökar risken för höga lustgasutsläpp. Senare i komposteringsprocessen, när temperaturen stigit över 40°C och pH ökat till över 7 visade  labbförsöken på risk för stora utsläpp av metan om vattenhalten var för hög. Utsläppen ökade mycket starkt med ökad vattenhalt i detta skede, eftersom vattnet i porerna begränsade tillgången till syre inne i materialet, vilket gynnade produktionen av metan.

Hur komposten sköts påverkar således starkt hur stora utsläppen av växthusgaser blir. En faktor som mycket påverkar hur komposten ska skötas är om det är en storskalig kompost eller en hemkompost (för ett hushåll). I en undersökning av 18 hemkomposter visades att de flesta hemkomposter hade låga utsläpp av metan, men i några få hemkomposter var utsläppen stora. Utsläppen av metan i hemkomposter ökade med ökad temperatur. Komposter som blandades sällan eller inte alls och som inte överbelastades med alltför mycket avfall släppte ut minst metan. Hemkomposterna släppte hela tiden ut en del lustgas. Komposten bör därför användas så snart som möjligt när den väl är tillräckligt mogen. Genom att då använda den som jordersättning hålls utsläppen av växthusgaser så låga som möjligt samtidigt som komposten bidrar till ökad mullhalt och kolinlagring i marken.

Evgheni Ermolaev försvarar sin doktorsavhandling Greenhouse gas emissions from food and garden waste compostingtorsdagen 11 juni kl 13.00 i rum A2034 på Mark-Vatten-Miljöcentrum, Ultuna, Uppsala.

I seminariet Recent advances in composting and food waste prevention presenterar forskare från Ohio State University i USA, Harokopio University i Grekland och SLU i Sverige aktuell forskning.

Källa: Pressmeddelande från Institutionen för energi och teknik.


Kontaktinformation