SLU-nyhet

Unik jämförelse av exponering för bekämpningsmedelsrester

Publicerad: 09 september 2015

I ett arbete inom ramen för kandidatprogrammet i nutrition vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet har Katarina Beckman jämfört exponeringen för bekämpningsmedelsrester om man äter ekologiska, svenskodlade konventionella eller importerade konventionella frukt, bär och grönsaker.

Den sammanlagda exponeringen var cirka 7 gånger högre vid konsumtion av importerade konventionella produkter än vid konsumtion av svenska konventionella produkter, som i sin tur var ca 70–1200 gånger högre än vid konsumtion av ekologiska produkter. I inget fall upptäcktes det dock någon långsiktig hälsorisk för konsumenter enligt gängse riskbedömningsmetodik.

I detta arbete är det första gången som intaget av kemiska bekämpningsmedelsrester från ekologiska och konventionella frukter och grönsaker har jämförts och man har gjort en kumulativ riskbedömning. En sådan riskbedömning är mera rättvisande än en jämförelse av antalet prover med resthalter, då den även tar hänsyn till de olika bekämpningsmedlens olika giftighet, halter i olika grödor, samt till hur mycket av respektive vara man äter, vilket ger den sammanlagda exponeringen för olika ämnen.  

Utgångspunkter var den genomsnittliga dagliga konsumtion av frukt och grönt för vuxna (212 g) och fyraåriga barn (216 g), samt den rekommenderade mängden för vuxna (500 g) och för barn (400 g). Valet av frukt-, bär- och grönsakssorterna baserades på matvaneundersökningar och antogs vara samma för alla vuxna (till exempel 15 procent äpplen, 14 procent bananer… etc.) och för alla barn (till exempel 21 procent äpplen, 14 procent tomat… etc.).

Sammanlagt 1538 stickprover från Livsmedelsverkets provtagningar 2012–2014 för mätning av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker utgjorde basen för att beräkna genomsnittliga resthalter för de frukter och grönsaker som det fanns konsumtionsdata för. Utifrån dessa beräknades det dagliga genomsnittliga intaget för alla bekämpningsmedel som hittades i minst ett prov, totalt 129 ämnen.

Scenarierna för val av frukt och grönt var renodlade enligt följande. Den som äter ekologiskt äter frukt, bär och grönsaker i proportionerna som en genomsnittlig konsument och oavsett produktionsland. Den som äter konventionellt importerad äter enbart konventionellt odlade importerade frukter, bär och grönsaker. Den som äter konventionellt svenskodlat, äter enbart varor som kan produceras i Sverige och där det fanns resthaltsdata från svenska produkter. Denne äter exempelvis inte bananer och citrusfrukter, men istället mer av de frukter och grönsaker som finns i Sverige. Det faktum att vissa varor enbart finns tillgängliga vissa årstider bortsågs ifrån.

Den kumulativa riskbedömningen gjordes så här: varje ämne som är godkänt som bekämpningsmedel har ett toxikologiskt referensvärde, det Acceptabla Dagliga Intaget (ADI), vid vilken inga negativa hälsoeffekter förväntas enligt godkännandeprocessen. För varje ämne har dessutom det genomsnittliga dagliga intaget beräknats i denna studie.  Förhållandet mellan det dagliga intaget och det Acceptabla Dagliga Intaget benämns Hazard Quotient. Summan av alla Hazard Quotients benämns Hazard Index (HI), och vid ett HI under 1 (eller under 100 procent av 1) förväntas enligt detta tillvägagångssätt inga långsiktiga hälsoeffekter.

Den högst exponerade gruppen i studien var barn som äter 400 g importerat frukt och grönt per dag. Dessa hade i genomsnitt ett HI på 55 procent. Åt dessa barn enbart svenskodlat, så blev HI istället 7,5 procent. Åt barnen istället ekologiskt, blev HI 0,007 procent. För vuxna som äter 500 g frukt och grönt om dagen var de motsvarande siffrorna 15 procent, 2,2 procent, och 0,03 procent. Dessa värden avser renodlade kostscenarier; de flesta människor äter en blandning av dessa.

En begränsning i detta tillvägagångssätt ligger i att det baseras på de fastställda ADI, som inte tar hänsyn till alla typer av effekter. En annan begränsning är att beräkningarna är baserade på en genomsnittlig sammansättning av kosten. Det går exempelvis inte att slå fast om, och hur många, barn som äter mycket av vissa frukter skulle kunna nå upp till ett HI över 1. Vidare togs ingen hänsyn till om importerade frukter kommer från EU eller från länder utanför EU.

Av: Axel Mie, Karolinska Institutet samt EPOK, SLU, forskarassistent (biträdande handledare) Tel: 08-6163952


Kontaktinformation