Besiktning av skador

Varför måste viltskador besiktigas?

Det finns många anledningar till att besiktiga skador av fredat vilt. Här är några av de viktigaste: 

• Möjlighet att snabbt kunna sätta in förebyggande åtgärder.
• Ersättning för skador orsakade av fredat vilt.
• Underlag för bidrag till förebyggande åtgärder.
• Utvärdering av förebyggande åtgärder.
• Underlag för skyddsjakt.
• Mildra konflikter.
• Kunskapsinsamling om arterna som gör skada.
• Statistikrapportering.
• Underlag för prognoser.
• Underlag för regeringens budget.
• Mått på var man förhåller sig till uppställda mål inom förvaltningen.
• Verktyg inom viltförvaltningen

Länsstyrelsens besiktningspersoner

Besiktningspersonerna är utsedda av länsstyrelsen och utbildade av Viltskadecenter. De kan besiktiga skador och informera om skadeförebyggande åtgärder. De har även blanketter för ansökan om ersättning och kan hjälpa till att fylla i dem. 

Det är viktigt att alla skador besiktigas snabbt, eftersom det ökar möjligheten att kunna säkra spår och tecken i terrängen. Om besiktningspersonen  bedömer att något "fredat vilt" (framför allt stora rovdjur eller tranor/vissa gåsarter/sångsvan) har orsakat skadan kan ägaren få ersättning från länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet utgör grunden för beslut om ersättning.

Hur går en besiktning till?

Besiktningspersonen gör en helhetsbedömning av platsen och skadorna och försöker besvara flera frågor som är viktiga för att avgöra skadeorsaken. 

Besiktning av tamdjur

Skadorna dokumenteras på en blankett som registreras i databasen Rovbase, så att länsstyrelsens viltskadehandläggare kan ta del av besiktningen och bedömningen.

I särskilt svåra situationer kan besiktningmannen ta hjälp av ett besiktningsekipage, som består av en förare (utbildad besiktningsman) med en särskilt utbildad besiktningshund. Besiktninghundarna kan följa spår mycket noggrant. De kan dessutom, med mycket stora krav på säkerhet, söka spår som är upp till 24 timmar gamla i miljöer med störningar i form av både levande och döda djur.