Kontaktinformation
Ann-Britt Florin, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Denna sida finns inte på det önskade språket. Klicka för att stänga denna ruta.
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Våra experter möter samhällets behov av aktuell kunskap om hållbar användning av ekosystemen med beslutsunderlag som belyser både användningen av naturresurser och miljökonsekvenserna av den. SLU är Sveriges största utförare av miljöövervakning. Vi möter de svenska miljömålen och de globala målen inom Agenda 2030 genom 12 miljöanalysprogram.
Institutionen för akvatiska resursers verksamhet täcker hela kedjan från datainsamling och analys till forskning, rådgivning och utbildning. Det ger oss unika möjligheter att ta fram tillämpbar kunskap om hur vi nyttjar resurserna i våra hav och sötvatten på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
De flesta djur och växter är inte jämnt utspridda i sin miljö. I regel består en art av avgränsade grupper - lokala populationer - vilka uppvisar varierande grad av utbyte med varandra och där individerna ofta återvänder till sitt födelseområde för att reproducera (fortplanta) sig.
Det finns en glidande skala mellan arter som består av helt reproduktivt och genetiskt oberoende populationer, till sådana som utgörs av en enda sammanhängande population.
Sötvattenslevande arter består ofta av fler populationer med större skillnader än hos marina (havslevande) arter. Detta förklaras av att spridningen i den marina miljön inte begränsas av fysiska barriärer i lika hög grad som i sötvatten.
I fiskerisammanhang talas ofta om bestånd snarare än om populationer. Med bestånd menas då vanligen individer av en art som fiskas i ett specifikt geografiskt område och/eller under viss del av året.
På grund av bristande biologiska kunskaper, socioekonomiska faktorer eller politiska skäl kan det fiskbestånd som förvaltas (förvaltningsenheten) omfatta en eller flera populationer, eller utgöra en mindre del av en population. Ibland förekommer även begreppet genetiskt distinkt bestånd, vilket i biologisk mening avser genetiskt särpräglade lokala populationer.
Institutionen för akvatiska resurser använder olika metoder för att studera fisk- och skaldjursbestånd. Genetiska markörer (DNA) och fiskmärkning används för att identifiera och studera lokala populationer. Standardiserade provfisken, fiskeristatistik, åldersanalys och akustiska undersökningar används tillsammans med teoretiska modeller för att uppskatta beståndsstorlekar, vilket utgör underlag för beslut om fiskekvoter och minimimått.
Ann-Britt Florin, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22
Informationsblad om hur man räknar fisk
En fiskart består vanligen av ett antal genetiskt distinkta lokala populationer (här illustrerade med fisk av olika färg). De bestånd som fiskas och förvaltas, de så kallade förvaltningsenheterna, avviker ofta från de biologiska populationsgränserna.
Prefekt: Noél Holmgren, 010-478 40 93
Ställföreträdande prefekt: Joakim Hjelm, 010-478 40 64
Kommunikatör: Sofia Bureborn, 010-478 42 15
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen