Beståndsanalys av fisk och skaldjur

Senast ändrad: 01 juni 2016
kustlab fisk anna_lingman_1_strömming.JPG

De flesta djur och växter är inte jämnt utspridda i sin miljö. I regel består en art av avgränsade grupper - lokala populationer - vilka uppvisar varierande grad av utbyte med varandra och där individerna ofta återvänder till sitt födelseområde för att reproducera (fortplanta) sig.

Det finns en glidande skala mellan arter som består av helt reproduktivt och genetiskt oberoende populationer, till sådana som utgörs av en enda sammanhängande population.

Sötvattenslevande arter består ofta av fler populationer med större skillnader än hos marina (havslevande) arter. Detta förklaras av att spridningen i den marina miljön inte begränsas av fysiska barriärer i lika hög grad som i sötvatten.
 
I fiskerisammanhang talas ofta om bestånd snarare än om populationer. Med bestånd menas då vanligen individer av en art som fiskas i ett specifikt geografiskt område och/eller under viss del av året.

På grund av bristande biologiska kunskaper, socioekonomiska faktorer eller politiska skäl kan det fiskbestånd som förvaltas (förvaltningsenheten) omfatta en eller flera populationer, eller utgöra en mindre del av en population. Ibland förekommer även begreppet genetiskt distinkt bestånd, vilket i biologisk mening avser genetiskt särpräglade lokala populationer.

Institutionen för akvatiska resurser använder olika metoder för att studera fisk- och skaldjursbestånd. Genetiska markörer (DNA) och fiskmärkning används för att identifiera och studera lokala populationer. Standardiserade provfisken, fiskeristatistik, åldersanalys och akustiska undersökningar används tillsammans med teoretiska modeller för att uppskatta beståndsstorlekar, vilket utgör underlag för beslut om fiskekvoter och minimimått.


Kontaktinformation

Ann-Britt Florin, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22

Sidansvarig: ann-britt.florin@slu.se