Kontaktinformation
Serena Donadi, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
serena.donadi@slu.se, 010-478 42 09
COAST-LAND – för smartare förvaltning av vandrande fisk
Senast ändrad: 17 april 2023
Bestånden av diadroma fiskar – fiskar som gädda och havsöring, som vandrar mellan söt- och saltvattenmiljöer – har sjunkit, både i Östersjön och över hela världen. Det här är bestånd som påverkas kraftigt av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. Sötvatten och marina miljöer studeras och förvaltas ofta som separata system, vilket försvårar arbetet med bevarande och restaurering. Projektet COAST-LAND tar ett helhetsgrepp för att överbrygga den klyftan, och ska resultera i konkreta råd för framtidens förvaltning av vandrande fiskarter.
Det övergripande målet för projektet COAST-LAND är att förbättra den framtida förvaltningen av diadroma fiskpopulationer, som gädda, abborre, lake, flodnejonöga, sik och havsöring i Östersjön genom att:
- skapa en förståelse för de systemövergripande effekter och faktorer som påverkar fiskarter som lever i både söt- och saltvatten.
- bedöma och försöka förutsäga hur klimatförändringarna kommer att påverka konnektiviteten* mellan kust- och inlandsvatten.
* Konnektivitet betyder att det finns fria vandrings- och spridningsvägar för djur och växter. Fiskar ska fritt kunna röra sig mellan kust och sötvatten.
Projektet ska bland annat identifiera viktiga områden för vandrande fiskpopulationer (t.ex. lek- och uppväxtområden) som är känsliga och i behov av skydd. Vi ska också utvärdera effektiviteten av nuvarande restaureringsåtgärder såsom avlägsnande av dammar, anpassning av kulvertar och återställning av våtmarker, och ge råd om var restaureringsåtgärder bör genomföras för att vara mest fördelaktiga i olika klimatscenarier.
Projektet för samman forskare och förvaltare, och resultaten kommer att ge ökad förståelse för hur en integrerad förvaltning av söt- och kustvattenekosystem kan se ut.
Flera system - flera påverkansfaktorer
Diadroma fiskar är viktiga; för människan och för hela ekosystemen. De ger oss mat och rekreation (fiske) och som rovfiskar reglerar de viktiga ekosystemfunktioner.
Vuxna gäddor, abborrar, lakar, havsöringar och sikar lever i havet och migrerar till sötvatten för att leka. Både kust, hav och sötvattensområden är dock kraftigt påverkade av människan, med bland annat en allt mer omfattande exploatering och strandnära bebyggelse och hamnar. Längs kusten påverkas miljön också av övergödning, fiske, predation från säl och skarv och förändringar i födovävar och livsmiljöer. I sötvatten finns vattenkraftverk, dammar och andra hinder som försvårar fiskarnas vandring och därmed kan de inte nå många viktiga områden i sötvatten.
Alla dessa stressfaktorer kan tillsammans med klimatförändringar leda till förstärkande återkopplingar i ekosystemet som gör att nedgången för de här fiskarterna accelererar.
-
Här mynnar Tommarpsån precis intill Simrishamns småbåthamn, Skåne. Ån är ett viktigt lekområde för tusentals havsöringar som vandrar in för lek varje år. Vandringen kan störas både av båttrafik, buller och det artificiella utloppet av ån. Det drabbar inte bara havsöringen utan också häger och kungsfiskare som väntar på dem… Foto: Erik Degerman, SLU Aqua.
1/3
-
Hedefors kraftverk i Säveån, utanför Göteborg, var ett definitivt hinder för vandrande lax, öring och ål i över 60 år. År 2013 byggdes en fiskväg runt hindret och fiskarna kan åter vandra upp- och nedströms. Många liknande hinder finns kvar utan planerade åtgärder. Frågan är var åtgärder ska prioriteras i första hand? Foto: Erik Degerman, SLU Aqua.
2/3
-
Gäddan leker gärna i grunda kustvåtmarker, områden som ofta torrlagts för att vinna mark. Samma områden kan komma att åter översvämmas om havsnivåerna stiger på grund av klimatförändringar. I norra Östersjön motverkas dock effekten av framtida höjda havsnivåer av den alltjämt pågående landhöjningen. Foto: Micael Söderman, Sportfiskarna.
3/3
Projektet består av två delar:
Sammanlagda effekter av flera negativa miljöfaktorer på vandrande fiskar
Vi vet att flera faktorer påverkar fiskpopulationer i inlandet (t.ex. vattenkraftverk, dammar och miljögifter), liksom kustfiskpopulationer (t.ex. övergödning, överfiske, säl och skarv och fysisk påverkan av kustlandskapet som byggande och grävande). Vad vi inte vet är hur effekterna av dessa multipla stressfaktorer samverkar och förstärks mellan dessa ekosystem.
Genom att nyttja omfattande datamängder om fiskbestånd i inlands- och kustvatten och komplettera dessa med GIS-data så kan vi göra en ekosystemövergripande analys som visar hur alla effekter sammantaget påverkar Östersjöns diadroma fiskpopulationer.
Vi kommer också att använda otolitkemi* på fisk som samlas in i fält för att uppskatta andelen fiskar som leker i sötvatten, beräkna betydelsen av lekområden utmed kusten och uppskatta effekterna av olika restaureringsåtgärder som avlägsnande av dammar och återställande av kustnära våtmarker.
* Otoliter (hörselstenar) är små kristaller av främst kalciumkarbonat som sitter i fiskarnas huvud. De fungerar som balansorgan. Genom att studera deras kemiska sammansättning kan man avgöra vilken miljö fisken växt upp i.
Effekter av klimatförändringar på konnektiviteten mellan kust och inland
Klimatförändringar förväntas få stora effekter på diadroma fiskpopulationer när till exempel temperaturer höjs och nederbördsmängderna förändras. Vissa lek- och uppväxtområden kanske torrläggs, samtidigt som nya våtmarker skapas på andra ställen. Även de hydrologiska mönstren kommer att förändras på grund av havsnivåhöjningar i södra Sverige och landhöjningar i norra Sverige. Hur kommer detta att påverka mängden lämpliga livsmiljöer?
Genom att använda tidsserieanalyser, rumslig modellering och grafiska modeller för sannolikhetsberäkning kommer vi att utvärdera hur klimatdrivna förändringar tidigare påverkat utbredningen av både arter och lämpliga lek- och uppväxtområden. Vi kommer också bedöma hur förlusterna i konnektivitet mellan sötvatten och kustmiljöer kommer att se ut i olika klimatscenarier.
Forskargruppen för COAST-LAND
Forskargruppen består av projektledare Serena Donadi, Ulf Bergström och Rebecca Whitlock (alla SLU Aqua, Sveriges lantbruksuniversitet) i nära samarbete med Erik Degerman (SLU Aqua), Karin Limburg (State University of New York College of Environmental Science and Forestry, New York) och Leonard Sandin (Norwegian Institute for Water Research, Norge).
Finansiering
Projektet COAST-LAND - Konnektivitet mellan sötvatten och kusthabitat: effekter och återkopplingar av mänsklig påverkan och klimatförändringar finansieras av Formas. (bidrag nummer 2020-01071).