Bekämpningsmedel i ytvatten

Sedan 2002 har antalet substanser som ingår i analyserna av ytvatten ökat från knappt 80 till runt 150 per prov, samtidigt som utvecklingen av nya metoder och allt bättre instrument möjliggjort att mätningarna kunnat göras vid allt lägre koncentrationer (Figur 1). Störst förändring skedde från och med 2009 års analyser då en helt ny metod togs i bruk. Det betyder att en ökning av antalet påträffade substanser i vissa fall är en effekt av den ökade möjligheten att detektera substanser och inte nödvändigtvis innebär att antalet fynd av substanser i proven faktiskt har ökat. Främst är det herbicider (ogräsmedel) som ingått i analyserna, följt av fungicider (svampmedel), insekticider (insektsmedel) samt nedbrytningsprodukter. Sedan 2009 har en eller två tillväxtreglerare ingått i analyserna.

Samtliga analyser av växtskyddsmedel har utförts av laboratoriet för organisk miljökemi (OMK) vid Institutionen för vatten och miljö, SLU. Analysmetoderna för vatten är ackrediterade av SWEDAC och laboratoriet deltar regelbundet i internationella interkalibreringar. Laboratoriet är även ackrediterat för att rapportera s.k. spårhalter (halter under kvantifieringsgränsen men över detektionsgränsen) och därför finns dessa med i redovisningarna av resultaten.

Figur 1. Antal analyserade bekämpningsmedel (a) och medianen av detektionsgränsen per typ av bekämpningsmedel (b) i yt- och grundvattenprover från nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel, 2002-2022.

version mars 2023

Version mars 2023

Version september 2023

Årsvariationer av summahalt (exkl. spårhalter) per prov av växtskyddsmedel i typområdena (O18, E21, N34, M42) och åarna (Skivarpsån och Vege å). Varje punkt motsvarar sammanlagd halt i ett enskilt prov. Medianen (orange symbol) samt 25:e och 75:e percentilen (gröna streck) förtydligar vilka summahalter som är vanligast genom att ringa in de mittersta 50 % av proverna. Observera att skalan är logaritmisk.

senast uppdaterad september 2023

Figuren nedan visar beräkningar av total transport (kg/ha) för typområdena O18: Västergötland, E21: Östergötland, N34: Halland och M42: Skåne under ordinarie provtagningsperiod, maj till oktober, 2002-2021. Arealen är den som behandlats med växtskyddsmedel, inte hela avrinningsområdet.

I de två södra typområdena har ytvattenprover tagits både under sommarhalvåret och vinterhalvåret de senaste åren, vilket ger en inblick i fördelningen av bekämpningsmedelstransporten under hela året (figur nedan). Total transport av växtskyddsmedel i Hallands (N34: grön) och Skånes (M42: röd) typområde under sommar- (ljus) och vintersäsongen (mörk). Transporten beräknas som sammanlagda halten per prov multiplicerat med medelflödet i vattendraget under tiden då provet togs (enveckasprover maj-oktober och tvåveckorsprover november-april). Arealen är den som behandlats med växtskyddsmedel, inte hela avrinningsområdet.

senast uppdaterad mars 2023

Provtagning i typområdenas bäckar på vintern görs i vanliga fall endast i N34 och M42. Undantaget är vintrarna 2007/2008 samt 2019/2020 då det gjordes provtagning i alla fyra typområden under hela året. Under vinterperioden är provtagningsfrekvensen utglesad till två veckor istället för en. Under vintern 2007/2008 togs främst momentanprover medan 2019/2020 främst togs som vanligt med ISCO-provtagare. Dock uteblev två prover från E21 på grund av att apparaten gick sönder, ett från mitten av december 2019 och ett från mitten av januari 2020.

Figuren visar summahalter av alla påträffade växtskyddsmedel per ytvattenprov från sommar- (ordinarie) och vintersäsongen i typområdena O18: Västergötland, E21: Östergötland, N34: Halland och M42: Skåne, samt dygnsmedelflödet under perioden maj 2019 – maj 2020.

Text och figurer kan laddas ned som PDF här. Version 2022-02-11

Figuren nedan visar antal substanser som tangerar eller överstiger sitt respektive riktvärde vid minst ett tillfälle under ett år (ordinarie provtagning från typområden och åar). Data gäller ytvattenprover från de fyra typområdena och de två Skånska åarna. Riktvärden aktuella oktober 2023 har använts för alla år.

På miljöövervakningens hemsida, under resultat för ytvatten, finns en sammanställning över alla riktvärden som används och deras referenser.

Överlag är det främst herbicider som påträffats över riktvärdet, följt av insekticider och fungicider. Vanligen är det ett fåtal substanser som överstiger sitt riktvärde flera gånger per år (se de vanligaste under rubriken Fyndfrekvens för riktvärdesöverstigande), medan majoriteten av substanserna som ingår i figuren nedan påträffas endast en gång något år. Värt att notera är att ingen av de vanligast påträffade substanserna så som AMPA, glyfosat, BAM och bentazon någonsin har påträffats över sitt riktvärde under 2002-2022.

Text och figur finns att ladda ner som PDF här.

Tidigare versioner: februari 2022 PDF och mars 2023 PDF. 

Procentuell andel av ytvattenproverna där minst en substans tangerar eller överstiger sitt riktvärde. Andelen prov med minst ett överstigande har varierat något över perioden 2002-2022, med ett genomsnitt på knappt hälften av proverna. Resultaten inkluderar ytvattenprover från de fyra bäckarna i typområdena samt åarna (ordinarie provtagning).

Riktvärden aktuella oktober 2023 har använts för alla år och figuren skiljer sig därmed något från föregående versioner.

Senaste versionen november 2023

Tidigare versioner: februari 2022 PDF  och mars 2023 PDF.

Andel ytvattenprov för både typområden och åar med halter över riktvärdet för enskilda substanser, uppdelat på tre perioder: 2002-2008, 2009-2015 samt 2016-2022. Antal prov per period är drygt 730, 800 respektive 830. Endast substanser med en fyndfrekvens över 1 % redovisas i figurerna.

Riktvärden aktuella oktober 2023 har använts för alla år.

Pikoxystrobin började analyseras 2008 och under det året påträffades den över riktvärdet i 9 % av proverna, vilket var högst andel för alla substanser under första perioden. De två följande perioderna påträffades pikoxystrobin över riktvärdet i 8 % respektive 0,4 % av proverna, delvis på grund av att godkännandet upphörde 2018. Flest överstigande över riktvärdet för alla år har imidakloprid, som började analyseras 2009, med riktvärdesöverstigande i 34 % av proven under perioden 2009-2015 och 20 % senaste perioden. Ett förbud för användning av imidakloprid som växtskyddsmedel på åkermark 2019 gav färre riktvärdesöverstigande följande år. Diflufenikan har analyserats sedan 2002 och påträffades över riktvärdet i 2 %, 5 % respektive 4 % av proverna under de tre perioderna.

Figurer för toxicitetsindex (PTI) beräknat för typområdena 2002-2021. Beräkningarna görs med och utan tio substanser som har riktvärden som ligger lägre än det är möjligt att detektera (LOD: limit of detection). Beräkningarna är gjorda med riktvärden aktuella oktober 2022 och figurerna skiljer sig därmed något från tidigare versioner. Aktuella riktvärden finns under rubriken Riktvärden längre ned på sidan.

En beskrivning av hur toxicitetsindex är beräknat och anledningen till att vissa substanser tas bort är beskrivet här. 

Senaste version av text och figurer finns att ladda ned som PDF här.

Tidigare version från februari 2022 finns att ladda ner som PDF här.

Figurerna visar toxicitetsindex (PTI) beräknat för de två åarna 2002-2021. Beräkningarna görs med och utan tio substanser som har riktvärden som ligger lägre än det är möjligt att detektera (LOD: limit of detection). Aktuella riktvärden finns under rubriken "Rikvärden" längre ned på sidan.

En beskrivning av hur toxicitetsindex är beräknat och anledningen till att vissa substanser tas bort finns här.

Text och figurer går att ladda ned som PDF här.

Tidigare version från februari 2022 finns som PDF här.