Förvaltning av laxfisket i Östersjön

Yrkesfisket efter lax i Östersjön består idag av ett kustfiske med fasta redskap.

Från yrkesfisket samlar vi in följande data:

• fångstdata (för landad fisk och fisk som kastas tillbaka) antal fiskeansträngningar och fångst per fiskeansträngning
• fångststatistik (antal och storlek på fisken)

Vid en fiskeriprovtagning samlar vi in följande biologiska data:

• längd
• vikt
• ålder
• kön
• fjällprov

Fiskeriprovtagningen gör vi fyra gånger per år hos tre olika fiskare. Vi mäter längd och vikt för alla arter vi fångar och för lax registrerar vi också kön och ålder.

Våra genetisk analyser av fjällprov visar:

• fångstsammansättningen av olika laxstammar
• andelen vild respektive odlad lax i fångsten (fås även från läsning av fjäll)

På västkusten bedrivs inget yrkesfiske på lax sedan 2015.

Med fritidsfiske efter lax menar vi allt fiske som inte är yrkesfiske, och som utförs på kust och i älv med främst spö, men det förekommer även fiske med fasta redskap.

För fritidsfisket samlar vi in följande data:

• fångst per ansträngning (enkätundersökning)
• fångststatistik, antal, storlek och art
• redskapsinventering (inkluderar även yrkesfisket som utgör fasta redskap)
• fångster från trollingfiske

Under denna del samlar vi även in data från avelsfisket i Dalälven (Älvkarleby), samt från Umeälven (Norrfors).

I några utvalda älvar samlar vi in data för laxens alla livsstadier:

• Ume/Vindelälven
• Testeboån
• Mörrumsån
• Ätran/Högvadsån

Utöver dessa älvar samlar vi också in data på laxens alla livsstadier i ytterligare två älvar. Här övervakar vi laxen några år i taget innan vi byter till en annan älv. Därtill övervakar vi också en älv med fokus på öring.

Syftet med de utvalda älvarna är att:

• samla information om förhållandet mellan antalet lekfiskar och reproduktionen som sedan kan användas i övriga älvar
• öka kunskapen om de vilda laxbestånden
• förbättra dataunderlaget som ligger till grund för ICES beståndsuppskattningar

I de utvalda älvarna samlar vi in följande data:

• antalet uppvandrande lekfiskar
• tätheten av lax- och öringsungar (stirr) på uppväxtlokalerna
• antalet utvandrande laxar- och öringsungar (smolt)

Metodik för att uppskatta antalet laxar

Metodiken för att uppskatta antalet uppvandrande lekfiskar, stirr och utvandrande smolt skiljer sig mellan de olika älvarna. När laxen är på väg från havet upp i älvarna för lek räknar vi antalet lekfiskar på flera sätt, till exempel genom att filma med kamera eller genom att följa fisken med ekolod i fisktrappor eller över älvar. Vi identifierar också fiskindivider med hjälp av till exempel PIT-märken (eng. passive integrated transponder; en elektronisk glastransponder som innehåller ett ID-nummer), som injiceras i laxen i smoltstadiet, och med hjälp av dessa data kan vi uppskatta laxens överlevnad i havet.

Produktionen av laxyngel, så kallad stirr, beräknar vi genom att elfiska på platser där laxen växer upp. För att kunna räkna ut antal stirr per ytenhet fiskar vi enligt svensk provfiskestandard, där vi inventerar en bestämd sträcka i älven (kallat för en lokal). När laxungarna sedan vuxit upp till smolt och vandrar ut till havet fångar vi dem i olika slags fällor. Genom att märka, återutsätta och sedan återigen fånga smolten kan vi utvärdera fällans fångsteffektivitet och på så sätt beräkna den totala utvandringen i älven.