Fakta:
Datainsamling inom DCF finansieras till 60 % av medel från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).
Vi samlar in data om lax i Östersjön som i sin tur utgör underlag till analyser av laxbestånden och forskning om lax. Målet är att Sverige ska ha en långsiktigt hållbar fiskeförvaltning som bygger på vetenskapliga bedömningar av de fiskade beståndens storlek.
För att kunna göra vetenskapliga bedömningar samlar vi årligen in data för lax och öring. Det här gör vi på uppdrag av EU och som en del i det nationella datainsamlingsprogrammet (DCF - Data Collection Framework).
Vår insamlade data levererar vi till Internationella havsforskningsrådet (ICES). ICES gör i sin tur beståndsanalyser och levererar biologiska underlag och råd till EU för Östersjöns del, och till North Atlantic Salmon Conservation Organization (NASCO) för Atlantens del. Underlaget används inför de årliga förhandlingarna om fångstkvoter för Östersjön respektive Atlanten.
Läs mer om vår datainsamling i de expanderbara menyerna nedan.
Idag består yrkesfisket efter lax i Östersjön av ett kustfiske med fasta redskap. På västkusten bedrivs inget yrkesfiske på lax sedan 2015.
Fiskeriprovtagningen gör vi fyra gånger per år hos tre olika fiskare. Vi mäter längd och vikt för alla arter vi fångar och för lax registrerar vi också kön och ålder.
Med hjälp av våra genetisk analyser av fjällprov får vi fram:
Med fritidsfiske efter lax menar vi allt fiske som inte är yrkesfiske, och som utförs längs kust och i älv med främst spö. Men det kan även förekomma fiske med fasta redskap.
Under denna del samlar vi även in data från avelsfisket i Dalälven (Älvkarleby), samt från Umeälven (Norrfors).
Vi samlar även in data för laxens alla livsstadier i några utvalda älvar.
Utöver de utvalda älvarna samlar vi också in data på laxens alla livsstadier i ytterligare två älvar. Här övervakar vi laxen några år i taget innan vi byter till en annan älv. Vi övervakar också en älv med fokus på öring.
Syftet med de utvalda älvarna är att:
Metodiken för att uppskatta antalet uppvandrande lekfiskar, stirr och utvandrande smolt skiljer sig mellan de olika älvarna. När laxen är på väg från havet upp i älvarna för lek räknar vi antalet lekfiskar på flera sätt, till exempel genom att filma med kamera eller genom att följa fisken med ekolod i fisktrappor eller över älvar. Vi identifierar också fiskindivider med hjälp av till exempel PIT-märken (eng. passive integrated transponder; en elektronisk glastransponder som innehåller ett ID-nummer), och som injiceras i laxen i smoltstadiet. Med hjälp av dessa data kan vi uppskatta laxens överlevnad i havet.
Produktionen av laxyngel, så kallad stirr, beräknar vi genom att elfiska på platser där laxen växer upp. För att kunna räkna ut antal stirr per ytenhet fiskar vi enligt svensk provfiskestandard, där vi inventerar en bestämd sträcka i älven (kallat för en lokal). När laxungarna sedan vuxit upp till smolt och vandrar ut till havet fångar vi dem i olika slags fällor. Genom att märka, återutsätta och sedan återigen fånga smolten kan vi utvärdera fällans fångsteffektivitet och på så sätt beräkna den totala utvandringen i älven.
Datainsamling inom DCF finansieras till 60 % av medel från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).
Johan Östergren, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
johan.ostergren@slu.se, 010-478 42 62, 070-346 14 29
Assessment Working Group on Baltic Salmon and Trout (ices.dk)