Datainsamling för genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik

Årligen samlas data in för att kunna förvalta fisk och fiske för att kunna göra uppskattningar av hur mycket fisk som finns i olika havsområden och hur de kan fiskas på ett hållbart sätt. Detta fås genom att samla in och analysera biologiska, sociala, ekonomiska och miljörelaterade data inom fiskets, vattenbrukets och till viss del beredningsindustrins område.

Informationen används sedan som underlag för fiskeriförvaltningen. Arbetet styrs av en rad EU förordningar som vanligtvis kallas DCF (Data Collection Framework¹).

DCF finansieras till 60% av medel från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).

Ansvariga för DCF i Sverige

I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som är ansvarig myndighet för ”Sveriges Nationella datainsamlingsprogram på fiskets område”, men SLU Aqua utför på uppdrag av HaV de största delarna av programmet vilket innefattar datainsamling genom trålundersökningar, provtagningar ombord på fiskefartyg och på landad fångst i hamnar samt analys och bearbetning av data.

Rapportering av DCF-data

Medlemsländerna planerar sin datainsamling i så kallade Nationella Program vilka skrivs vart tredje år. Årligen rapporteras sedan utfallet i den så kallade Årliga Rapporten. Samtliga delar av programmet skall koordineras regionalt mellan de länder som delar fiskevatten. För svensk del innebär det arbete i regionala koordineringsgrupperna (RCM) för Östersjön och Nordsjön.

Om du vill läsa hela Sveriges Nationella Datainsamlingsprogram finns det här

¹⁾  Rådets förordning (EG) 199/2008; Kommissionens förordning (EG) 665/2008; Kommissionensbeslut 2010/93/EG, Rådets förordning (EG) 861/2006, Kommissionens förordning (EG)1078/2008.

Läs mer om datainsamling från yrkesfisket:

Datainsamling för ål

Datainsamling för lax

Undersökningar med trål

Ombord- och hamnprovtagning

Vad används data till?

Datainsamling från fisket i sötvatten