Lars Fridh

Senast ändrad: 28 november 2017

Measuring forest fuel quality for trade and production management (2017)

Sammanfattning

Användningen av primära skogsbränslen ökade snabbt under tjugohundratalets första decennium. Detta ledde till en virkesmätningslag med ökade krav på noggrannhet och precision. Målet för denna avhandling var a) att utveckla en statistiskt robust valideringsmetod för precision och noggrannhet vid fukthaltsmätning, b) att validera mätinstrument som använder elektrisk kapacitans (CAP), magnetresonans (MR), nära-infraröd spektroskopi (NIR) eller röntgenteknik för fukthaltsmätning i flis och c) att utvärdera möjligheterna att skatta andra parametrar med hjälp av röntgenteknik. Resultaten visade att, frånsett CAP mätaren, hade instrumenten en precision där 95% av mätningarna återfanns inom ± 2,5%-enheter. Det fanns stora variationer i noggrannhet för fukthalt som påverkades av: instrumenttyp, fukthaltsklass på materialet, typen av material, och om materialet var fruset eller ej. MR-instrumentet uppvisade den högsta och CAP den lägsta noggrannheten men MR var enda instrument okänsligt för material. Röntgeninstrumentet kunde även skatta askhalt och effektivt värmevärde, och med möjlighet att skatta både finfraktion och medianpartikelstorlek med förhållandevis stor säkerhet. Endast CAP instrumentet är lätt att transportera och använda i fält, övriga instrument är avsedda att användas på mätstationer vid större terminaler eller mottagningsplatser.

En sortimentsbeskrivning av flisen skulle underlätta kalibreringen av instrumenten, och dessutom gagna bränslekunderna för att öka effektiviteten i sina anläggningar. Men för detta måste det gå att verifiera att levererat bränsle överensstämmer med sortimentet, vilket skulle kunna göras med sensorbaserade instrument. Såväl ugnsmetoden som instrumenten fastställer fukthalten för prover, vilket kräver korrekt sampling för en korrekt fukthaltsbestämning. Provtagningsproblemet kan minimeras om mätningar kan utföras för större delen av leveransen annars måste ett tillräckligt stort antal prover tas. Ett kostnadseffektivt mätförfarande kräver en balans mellan provtagningsintensiteten och mätningens kostnader och fördelar. En snabb mätning av fuktmätning som gör det möjligt för kunden att optimera förbränningen kan vara mer kostnadseffektiv än ugnstorkningsmetoden, speciellt om det ger ytterligare egenskapsdata.

Läs hela avhandlingen här.


Kontaktinformation

Dan Bergström, Docent/Forskare
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU
dan.bergstrom@slu.se, 090-786 82 14