Skriv ditt examensarbete hos oss!

Senast ändrad: 16 juni 2022

Hos oss kan du arbeta med industriella försörjningskedjor, inkluderande föryngring, skogsbruksaspekter, automatisering samt hantering av skörd och logistik för råvaror. Du kan även arbeta med karaktärisering och förädling av biomassa för olika typer av biodrivmedel och andra biobaserade produkter. Inom området trävetenskap går det också att fördjupa sig i träanatomi och fiberstrukturer, inklusive aspekter av trämaterialets bearbetning och modifiering.

Examensarbete kan göras inom Jägmästar­programmet eller som fristående kurs. Du kan välja att göra ett arbete på 30 hp eller 60 hp. Examensarbeten erbjuds året runt och det finns en stor ­flexibilitet i hur arbetet kan läggas upp.

Ämnesmässigt kopplar våra arbeten och expertis till våra huvudområden Skogsvetenskap och Teknologi.

Nedan hittar du information om lediga examensarbeten och länkar till hur arbetet går till väga. Klicka på de olika förslagen nedan för att läsa mera och se namn på kontaktpersoner.

Du kan alltid kontakta Thomas Kronholm, som är kursansvarig hos oss, så hjälper han dig vidare med din idé och sätter dig i kontakt med rätt person.

Här finns även mer information kring hur det går till att skriva examensarbete.

Välkommen att höra av dig!

 

Lediga ämnen

Analys av skillnader i skotarförares kranarbete

Svenska företag är världsledande när det gäller skogsmaskiner och tillbehör. Men trots sin världsledande position så finns det utvecklingsbehov för att minska maskinernas klimatpåverkan. Kranarna på skördare, skotare och timmerbilar är hydrauliska och för att klara av att hantera träd och stock är de stora och tunga. Merparten av kraften som behövs för kranarbetet går åt till att lyfta kranens egenvikt.

Nuvarande krandesignen hindrar utveckling mot energieffektivisering, elektrifiering och automation. Vår förstudie visar dock att detta går att lösa, med hjälp av koncept från robotik och automation. Inom det av VINNOVA finansierade projektet DEOS kommer vi att utveckla en ny design för skotarkranar, för att bli mer energi- och tidseffektiva, samt lättare att automatisera. Potentialen är stor, med tanke på att det enbart i Sverige årligen levereras ca 1 miljard stockar till skogsindustrier. Varje stock hanteras minst 4 gånger (en gång av skördare, två gånger av skotaren och minst en gång av timmerbil).

För att utveckla en energi-optimerad krandesign behövs kunskap om vilka rörelser som krandesignen ska var optimerad för. I förstudier finns viss kunskap om typiska rörelser, men det saknas fortfarande information om hur kranrörelserna varierar mellan olika förare. Detta MScarbete syftar till att belysa detta. och vi tror att du som har intresse och kompetens för att genomföra arbetet är jägmästarstudent eller motsvarande.


Du bidrar till att utforma detaljerna i projektet och den vetenskapliga frågeställningen, men följande saker är i fokus:

a) Definiera typiska positioneringar av skotare i förhållande till stockar vid lastning, samt till virkesvälta vid avlastning

b) Samla in data om skotarförares skillnader i kranrörelser vid lastning och avlastning från fördefinierade positioner på skotare, stockar och vältor (se punkt a).

c) Statistiskt analysera resultatet och dra slutsatser om skillnader (och likheter) mellan skotarförares kranrörelser.

Projektet genomförs i samarbete med Cranab AB, som kommer att stå för utrustning och lokal för den experimentella studien som förväntas göras under b). Studenten förväntas därför att under datainsamlingen befinna sig i Vindeln. Studenten förväntas genomföra grundläggande statistiska analyser under c), men kommer att få assistans för att sammanställa rörelserna till analyserbara storheter. Studenten förväntas alltså inte själv samla in eller hantera kransensorernas rådata.

Kontakt SLU, inst för skogens biomaterial och teknologi:

Carola Häggström Carola.Haggstrom@slu.se, Omar Mendoza Trejo omar.mendoza.trejo@slu.se,  Ola Lindroos, ola.lindroos@slu.se

Assessing the potential and sustainability of thermally-treated timber in a Nordic context 30/60 HP

Background

Thermally-treated wood (e.g. ThermoWood) is a high-value commercial product used in decking, flooring etc. both indoor and on the exterior of buildings. Thermal treatment reduces wood swelling and shrinkage due to moisture variations, improved resistance to biological degradation and alters the colour of wood. These benefits can extend the lifetime of wood but they also come with a cost and environment footprint. This study will attempt to map current developments and quantify the potential of thermal wood in the Nordic countries. It will also critically examine the benefits and drawbacks both from an economic and environmental perspective. The scope of the study is flexible and depends on the wishes of the student.

Possible Objectives

  • Map historical development and applications
  • Identify industrial actors and niche markets
  • Assess energy and emission balance of manufacture
  • Estimate costs and profit margins of the product
  • Forecast potential based on species adaptation to future climate
  • Identify promising tree species and optimal growth

Possible Methods

  • Modelling process energy and material inputs
  • Basic thermodynamics for determination of energy inputs
  • Life-cycle data, longevity vs cost in applications
  • Economic indicators based on production scenarios
  • Profitability study based on annual revenue

Contact:
David A. Agar
Email: david.agar@slu.se
Phone: +46 72 450 6968

Kunskapsläget kring det regelverk som fyrhjulingsanvändare omfattas av

Bakgrund

Fyrhjulingar används ofta inom jord- och skogsbruk. Inom skogsbruket så används de både av privata skogsägare vid översikt över sina marker och vid t.ex. transport av virke eller röjningsutrustning. Företag använder ofta fyrhjulingar i skog vid inspektioner, naturvårdande åtgärder, röjning, linjearbete och såklart vid brand och brandskyddande åtgärder. Ett pågående projekt på SLU har just fördelat ca 50 vältskydd till frivilliga användare över hela Sverig e, och av de närmare 80 intresseanmälningar som kom in så använde över 90% fyrhjulingen antingen inom sin jordbruksverksamhet eller inom skogsbruket. Det märks också på intresset för vältskydd att media senaste åren rapporterat väldigt många dödsfall med fyrhjulingar. Eftersom fyrhjulingar är speciellt olycksdrabbade och antalet maskiner stadigt ökar så har säkerhetsarbetet för detta fordonsslag hög prioritet hos Trafikverket.  I den gemensamma inriktningen för säker användning av fyrhjulingar, mopedbilar, traktorer och motorredskap som togs fram av Trafikveket[1] så presenteras ett antal rekommendationer fram för att minska skador och dödsfall med fyrhjulingar:

  • Ökad användning av hjälm
  • Ökad användning av vältskydd
  • Ökad användning av side-by-side (Större och bredare typ av fyrhjuling med hytt som därmed säkrare konstruktion, men som inte är lika väl lämpad för många arbetsuppgifter)
  • Ökad användning av alkolås
  • Minskad användning av terränghjulingar på allmänna vägar
  • Minskad användning av fyrhjulingar av barn
  • Förbättrad information

Den forskning som genomförts i bl.a. Sverige, Finland och Australien indikerar att kunskaper hos fyrhjulingsanvändare ofta är bristfällig gällande det regelverk som omfattar dem och de risker som uppstår i olika situationer vid användande (cf, Edlund 2019, Grzebieta & Williams 2017, Trafikverket 2020, Wallén et al. 2015). Arbetstagare använder ofta fyrhjuling i sitt arbete utan den lagstadgade utbildningen för arbetsuppgiften. Maskiner framförs också ofta i otillåten terräng eller på allmän väg även om detta bryter mot lagen. Fyrhjulingar kan i dagsläget registreras som Terränghjuling, Motorcykel, Moped, Traktor eller Motorredskap enligt Transportstyrelsen (2020), och olika regler kring till exempel maxhastighet och var fordonet får framföras gäller för respektive registreringsklass. Registreringsklasserna skiljer sig också kring huruvida hjälmanvändande är ett lagkrav eller ej. Du ska använda hjälm när du kör en fyrhjuling som räknas som terränghjuling, motorcykel, moped eller traktor B. Hjälmkraven för terränghjuling och traktor B är nya från 1 januari 2016. Den osäkerhet som finns med avseende på regelverket exemplifieras mycket bra av intervjumaterial från Wallén et al. (2015), en användare sa där:

Jag vet inte om det är några regler överhuvudtaget. Det står en skylt, en dekal, att barn under sexton år inte får köra. Men jag undrar om det är en lag, det är nog mer rekommendation. Det står att man ska bära hjälm och allt detta. Dekaler, det finns ju flera stycken, inga medåkande står det, men jag vet inte om det är ett krav eller ifall det är en rekommendation. Det vet jag faktiskt inte.”

 Befintlig forskning stärker också bilden av att användandet av säkerhetsutrustning och andra säkerhetshöjande åtgärder är begränsad bland fyrhjulingsanvändare. Vi vet att många som dödats i fyrhjulingsolyckor inte använt hjälm och att barn ofta får använda fyrhjulingar som en leksak. En stor majoritet av de som omkommer har dessutom druckit alkohol vid tidpunkten för olyckan.

Den informationskampanj som har förts via SLUs andra fyrhjulingsprojekt har förhoppningsvis bidragit till att kunskapen om regelverk och vältskydd ökat, men, med utgångspunkt i tidigare forskning, så är det troligt att majoriteten användare fortfarande har dålig koll på säkerhetshöjande åtgärder och det regelverk som gäller vid användande.

Det går att spekulera kring orsakerna till varför fyrhjulingar och säkerhetsutrustning används felaktigt i Sverige, dock har dessa anledningar aldrig kartlagts bland Svenska användare. För att sätta in lämpliga säkerhetsåtgärder så är det viktigt att utreda huruvida det felaktiga användandet bottnar i personens faktiska kunskap & förmågor.

Syfte

Det övergripande syftet är att undersöka användares kunskaper kring risker och det regelverk som fyrhjulingar omfattas av. Ett underliggande syfte är att nå ut med information om lagar, regler och risker vid användande av fyrhjulingar.

Referenser

Edlund, B. 2019. Safety Interventions in Swedish small-scale forestry. Doctoral thesis Swedish University of Agricultural Sciences. Acta Universitatis Agriculturae Suecuae 2019:82.

Grzebieta R, Williams. 2017. Quad bike and OPD workplace safety survey report: Results and conclusions. Transport and Road Safety (TARS), University of New South Wales, Sydney, Australia.

Trafikverket. 2020. Gemensam inriktning för säker användning av fyrhjulingar, mopedbilar, traktorer och motorredskap 2019. Publikationsnummer 2020:055.

Transportstyrelsen. 2020. Fyrhjuling. https://www.transportstyrelsen.se/fyrhjuling Uppdaterad 2020-04-01, kl 11:30

Wallén Warner H, Gustafsson S, Nyberg J, Patten C.2015. Fyrhjulingsförares beteenden och felhandlingar. VTI rapport 870.

 

Kontakt

Carola Häggström
carola.haggstrom@slu.se
090-786 86 13

 

[1] i samarbete med Arbetsmiljöverket, SLU Alnarp, SLU Umeå,  Maskinleverantörerna, Dealy Sweden AB, LRF, Lantbrukets Arbetsmiljökommitté, Sveriges kommuner och landsting, TFF Trafikförsäkringsföreningen och Länsförsäkringar, Folksam, Säker Skog, Svensk maskinprovning, Maskinentreprenörerna, NTF, Polisen, Kommunal och Norra skogsägarna

Pandemins påverkan på avverkningsentreprenörer

Bakgrund

Virkesförsörjningen till industrin är i hög utsträckning beroende av entreprenörer som tar hand om avverkning och transporter. Lönsamheten inom skogsentreprenadsektorn är dock låg och under perioden 2013-2018 låg nettovinstmarginalen bland avverkningsentreprenörer runt 2–3 %. Historiskt har ca 20-25 % av skogsentreprenörerna gått med förlust under ett normalt år. Många avverkningsföretag har därför små ekonomiska marginaler och är känsliga för avbrott i verksamheten. Eftersom avverkningsentreprenörer ofta är små företag, med i genomsnitt 4-5 anställda, kan en högre sjukfrånvaro än normalt antas ha stor påverkan på verksamheten. Särskilt eftersom företagen inom branschen återkommande har rapporterat om svårigheter med att rekrytera kompetent personal. Vilka effekter pandemin har haft på avverkningsentreprenörernas personalsituation är i nuläget oklart.

Medan coronapandemin under de senaste två åren har skapat stora ekonomiska bekymmer i vissa sektorer, har skogsbolagen haft en mycket stark efterfrågan på sina produkter och flera bolag har rapporterat rekordresultat under 2021. Det bör i sin tur innebära att efterfrågan på avverkningstjänster har varit god, samtidigt som en hög smittspridning och andra restriktioner kan ha påverkat entreprenörernas arbetssituation och personalförsörjning. Det vore därför av intresse att studera vilka effekter pandemin har haft på avverkningsföretagens ekonomi och övriga förhållanden. 

Syfte

Syftet med studien är att identifiera vilken påverkan de senaste två årens pandemi har haft på avverkningsentreprenörerna, samt hur dessa har hanterat situationen de senaste två åren. Detta kan förslagsvis kartläggas genom en mix av kvantitativa och kvalitativa analyser, t.ex. nyckeltalsanalyser baserade på årsredovisningarna samt intervjuer med ett urval av avverkningsentreprenörer. Eventuellt kan det även finnas möjlighet att samla in data genom en bredare enkätstudie. 

Det finns goda möjligheter att utforma syftet och genomförandet av studien utifrån egna intressen och frågeställningar. 

 

Kontakt

Thomas Kronholm
thomas.kronholm@slu.se
090-786 83 59

Properties of untreated Norway spruce as indicators of strength loss due to thermal treatment

Do you want to… Break things? Work on state-of-the-art wood science? Improve wood as a building material? Study wood on tree-ring level and all the way down to its building blocks? Get familiar with advanced microscopy technologies, and wood mechanics/mechanical testing and chemical analysis? Perform various types of experiments? Build your own data set? And, improve your skills in data/statistical analysis?

YES?! Then this Master thesis topic might be right up your ally!

Background

Thermal treatment is used to improve decay resistance of wood with low natural durability (e.g. Swedish spruce and pine) without the need for toxic chemicals. The final product is an environmental friendly wood-based material that is suitable for use in wet conditions. Think about cladding, decking, window and doorframes, saunas and kitchens. The downside of the treatment are reduced mechanical properties, specifically the loss in strength and the increase in brittleness. To minimise these drawbacks, previous research focused mainly on optimising process settings (time, temperature, etc.). Treatment processes that have been commercialised are for example ThermoWood® (Finland), PlatoWood® (The Netherlands), Menz Holz (Germany). However, the influence of variability in raw wood material properties on the mechanical properties of heat-treated wood, so far, have received little attention. This knowledge is important when for example selecting timber suitable for thermal treatment.

Objectives

During this thesis work, you study various indicating properties of defect-free wood pieces, their variability, and their effect on the change in bending properties due to heat treatment. Match specimens are studied, i.e. on treated and one untreated piece taken from the same tree log, to obtain information about the raw material properties and change in material properties due to heat treatment. The pieces you take from a larger batch of untreated and treated (ThermoWood®) Norway spruce timber with known bending properties (material is available at SLU in Uppsala). Important indicating properties are for example density, ring width, earlywood–latewood ratio, dynamic elastic modulus.

The aim is to study how and how much the different properties affect the change in bending properties due to heat treatment of defect-free Norway spruce wood. For example, does Norway spruce wood with lower density/ larger ring width/ higher earlywood–latewood ratio result in a smaller loss of bending strength due to heat treatment? “Yes”, is my hypothesis. The results from data/statistical analyses are used to test this hypothesis and quantify the effect. To answer why questions, results from data/statistical analysis are complemented with microscopic imaging and wet chemistry analyses on some pieces – where we look at fracture surfaces and wood chemical composition.

Contact: Joran van Blokland
Email: Joran.van.blokland@slu.se
Phone: 073-073 10 65

Svenska skogliga aktörers beslutsfattande om anpassning till klimatförändringarnas effekter

Att anpassa sig till klimatförändringar innebär att undvika skada och/eller att utnyttja fördelar som kommer från klimatförändringar. I dagsläget är kunskapsläget dåligt om hur svenska skogar har anpassats till klimatförändringar.  Vi vet från en studie av Blennow et al. (2020) att enbart var tredje professionell skoglig förvaltare (skogsplanerare, rådgivare etc.) förespråkade en anpassning av skogsbruket till klimatförändringarnas effekter.  Bättre information om vilka anpassningsåtgärder som planeras och genomförs av yrkesverksamma skogsarbetare eller förvaltare är viktigt för att underlätta överföring av kunskap om metoder för anpassning av skogsbruket till klimatförändringar, men även för att kunna ta hänsyn till anpassningsbesluten i prognoser av framtida skogliga tillstånd.

Generellt sett så har svenska arbetsplatser en hög grad av arbetsplatsdemokrati, rättvisa och autonomi (Sandberg, 1982; Gardell, 1982), vilket har lett till decentraliserade beslut och ett rikare jobbinnehåll för arbetarna. Skogsskötseln bestäms följaktligen inte enbart av förvaltningsproffs, utan också av till exempel privata skogsägare, maskinförare och motormanuella arbetare. Därför är kunskap om skogliga aktörers avsikter och auktoritet vid val av åtgärder viktig. MSc-arbetet syftar till att belysa antingen förvaltningsproffsens (planerare, rådgivaren etc) eller skogsarbetarens (maskinföraren) anpassningar, kunskap och förväntan kring klimateffekter på skogen. Det finns möjlighet att två separata MSc-arbeten belyser frågeställningen utifrån varsin aktör.  Vi tror att du som har intresse och kompetens för att genomföra arbetet är jägmästarstudent eller motsvarande. Du bidrar till att utforma detaljerna i projektet och den vetenskapliga frågeställningen, men följande saker är i fokus:

  • Skogsbruksåtgärder som används och kan användas för att anpassa skogsbruket till ett förändrat klimat.
  • Anpassningar som svenska skogliga aktörer gör för att skydda sig från eller dra nytta av klimatförändringar
  • Anledningar till varför skogliga aktörer anpassar, eller inte anpassar, skogsbruksåtgärder.
  • Skogliga aktörers kunskap om hur skogen påverkas av framtidscenarier rörande klimatförändring.
  •  

Studenten förväntas därför under datainsamlingen genomföra intervjuer och analysera kvalitativ data.

Projektet genomförs på institutionen för skoglig biomaterial och teknologi i samarbete med Kristina Blennow SLU, inst. för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.

 

Kontakt:
Carola Häggström Carola.Haggstrom@slu.se
SLU, inst. för skogens biomaterial och teknologi.

Timmerbilens tekniska utveckling

Bakgrund
Tidigare har den tekniska utvecklingen av skotare (Öhman 2013), skördare (Persson 2016), markberedare (Frölén 2019) dokumenterats och analyserats av jägmästarstudenter via examenarbeten. Liksom skogsmaskinerna har timmerbilarna genomgått en liknande fantastisk utvecklingsresa. Den utvecklingsresan skulle vi vilja, genom ett liknande examensarbete, också få dokumenterad och analyserad.

Syfte med examensarbetet
Syftet med examensarbetet är att dokumentera och analysera den tekniska utvecklingen av timmerbilar som har använts i det svenska skogsbruket. Bland annat kommer Skogsmuseet i Lycksele och Scania att kunna vara till hjälp.

Lämplig tidsplan
Startdatum enligt överenskommelse.

 

Kontaktperson
Back Tomas Ersson, SkogDr, universitetslektor i skogsvårdsteknik,
Back.Tomas.Ersson@slu.se, 070-370 6201
Skogsmästarskolan, Skinnskatteberg

Tomas Nordfjell, Professor i skogsteknologi
tomas.nordfjell@slu.se, 070-264 5390
Skogens biomaterial och teknologi, Umeå

 

Referenser
Frölén, D. 2019. Markberedarnas tekniska utveckling. Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå. Arbetsrapport 2019:6.

Persson, D. 2016. Engreppsskördarens tekniska utveckling. Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå. Arbetsrapport 2016:7.

Öhman, E. 2013. Hjulskotarens tekniska utveckling. Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå. Arbetsrapport 395.

 

"Öppet Landskap” – en fallstudie på uppdrag av Delsbo Byaråd

Examensarbete – Skogsskötsel / Natur & Landskapsvård / Skogsteknik

I Delsbo Byaråd har vi sedan flera år arbetat med ”Öppet Landskap”. Arbetet har bedrivits ideelt men det har ändå varit mycket strukturerat och långsiktigt. Vi har röjt, avverkat och ordnat bete för att restaurera vårt vackra kulturlandskap. Det långsiktiga målet är att göra bygden mer attraktiv för boende, besökare och turistnäring. Vi har beviljats finansiering genom LONA-bidrag från Naturvårdsverket.

Vårt långsiktiga mål är att bygga en ekonomi kring detta så att arbetet kan fortsätta långsiktigt. Finansieringen kan t.ex. komma från biobränsleinkomster, besöksnäringen, kommun, Naturvårdsverket eller annat. Om vi bara vet det långsiktiga behovet så tror vi att vi kan ordna finansieringen på olika sätt. Detta leder till de intressanta frågorna:

Hur stort är det årliga behovet? (röjning, avverkning, bete mm)

Vad kostar detta?

Vilken teknik skall användas?

Vad består Examensarbetet av?

Vi tänker oss att examensarbetet består i att inventera behovet genom slumpvis utlagda provytor. Behovet kategoriseras och därefter är uppgiften att kartlägga teknik och kostnader för att åtgärda behovet. Vi har ett brett kontaktnät av entreprenörer som kan intervjuas angående detta. Examensarbetet kan beskrivas som en fallstudie i en enskild socken i Hälsingland.

Stort utrymme finns att utvidga resonemanget. I det LONA-projekt vi bedriver ingår att utveckla en metod för problematiken kring ”Öppet Landskap”. Detta examensarbete blir en viktig del i detta. Vi värdesätter att en oberoende aktör kommer in och studerar vårt arbete.

Viss möjlighet finns till ersättning.

Examensarbetet kan startas direkt. Lämplig tid för fältstudier är barmarkssäsongen. Arbetet bör slutföras senast hösten 2023.

 

Kontakt:
Magnus Gustavsson
Delsbo Byaråd
070-317 34 35
Magnus.gustavsson@meraskog.com