Skriv ditt examensarbete hos oss!

Senast ändrad: 04 mars 2021

Hos oss kan du arbeta med industriella försörjningskedjor, inkluderande föryngring, skogsbruksaspekter, automatisering samt hantering av skörd och logistik för råvaror. Du kan även arbeta med karaktärisering och förädling av biomassa för olika typer av biodrivmedel och andra biobaserade produkter. Inom området trävetenskap går det också att fördjupa sig i träanatomi och fiberstrukturer, inklusive aspekter av trämaterialets bearbetning och modifiering.

Examensarbete kan göras inom Jägmästar­programmet eller som fristående kurs. Du kan välja att göra ett arbete på 30 hp eller 60 hp. Examensarbeten erbjuds året runt och det finns en stor ­flexibilitet i hur arbetet kan läggas upp.

Ämnesmässigt kopplar våra arbeten och expertis till våra huvudområden Skogsvetenskap och Teknologi.

Nedan hittar du information om lediga examensarbeten och länkar till hur arbetet går till väga. Klicka på de olika förslagen nedan för att läsa mera och se namn på kontaktpersoner.

Du kan alltid kontakta Thomas Kronholm, som är kursansvarig hos oss, så hjälper han dig vidare med din idé och sätter dig i kontakt med rätt person.

Här finns även mer information kring hur det går till att skriva examensarbete.

Välkommen att höra av dig!

 

Lediga ämnen

Biometria - Examensarbete om skördarmätning

Bakgrund

Kvalitetssäkrade skördare mäter idag virket noggrannare än travmätning och olika stickprovsmetoder. Att genom skördarmätning avsluta affären redan i samband med avverkning kan medföra ökad trygghet hos säljaren och större flexibilitet för köparen. I Finland har modellen använts under lång tid och ca 90 % av virket betalas med skördarmätning. I södra Sverige har Södra Skogsägarna erbjudit betalningsgrundande skördarmätning sedan 2012. I både Finland och i södra Sverige har ersättningsmodellen främst används som betalning mot enskilda privata skogsägare. De studier som har gjorts kring ersättningsmodellen har visat på god säljarnöjdhet, men är nu några år gamla. Ökad tillämpning av ersättningsgrundande skördarmätning över hela landet skulle kunna öppna för nya sätt att organisera såväl logistik som virkesmätning.

Biometrias styrelse har nyligen beslutat att investera i förbättrat IT-stöd för den fältverksamhet där Biometriapersonal (kvalitetstekniker) kvalitetssäkrar skördarnas arbete. Styrelsen förväntar sig att mer kvalitetssäkring också ska bidra till ökat intresse för ersättningsgrundande skördarmätning. Styrelsen tror på en kraftig ökning inom kommande fem år. Kopplat till detta pågår diskussioner om forskningsbehov relaterat till skördarmätningen. Som del av denna behovsanalys utlyses detta examensarbete.

Projektbeskrivning

Beslut om att tillämpa skördarmätning eller inte tas inom respektive företag. Det kan vara policybeslut på ledningsnivå eller lokala beslut på operativ nivå. För att identifiera flaskhalsar och/eller utvecklingsbehov behöver orsakerna till besluten kartläggas. Projektet är därför tänkt att baseras på intervjuer i två steg. Exempel på gruppering av frågor kan vara:

  • Affärskedjan / Affärsformerna
  • Kvalitet – handelssortiment – trädpris
  • Administrativt systemstöd
  • Praktiska hinder
  • Mjuka hinder

Steg 1 – Intervjuer med ledande representanter för företag, skogsägarföreningar och branschorganisationer

Dessa intervjuer bör täcka hela landet med avseende på företag, skogsägarföreningar och branschorganisationer. De kan inkludera representanter för Biometrias styrelse. Frågor till dessa kan vara:

  • Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med skördarmätning?
  • Hur kan skördarmätning bidra till att effektivisera er verksamhet?
  • Ni som har / inte har skördarmätning: varför / varför inte?
  • Vad inom kvalitetssäkrad tillredning anser ni vara viktigast? Bidrar det till att det kan bli mer ersättningsgrundande skördarmätning?

Steg 2 – Intervjuer med personer som idag jobbar med, eller berörs av, ersättningsgrundande skördarmätning

  • Virkesköpare. När, hur, varför? Varför inte? Hur ser din interna uppdragsbeskrivning ut vad gäller val av köpform? Skiljer sig synpunkterna åt beroende på om man handlat med skördarmätning eller inte? Hur resonerar säljarna ni kommer i kontakt med? Kan kvalitetssäkrad tillredning vara ett köpargument eller är det för krångligt att förklara?
  • Vad fungerar och inte? Vilka är era önskemål om det inte fungerar?
  • Råvaruansvarig på sågverk. Hur kan ni från sågverket påverka den råvara ni får? Skillnader mellan leveransformer? Det har varit ett argument för rotposter, LRK och skördarmätning att man kan kapa som man vill för stunden– gäller det fortfarande eller löser man fördelningsgrad med hjälp av prislistan?
  • Skogsägare. Vilken säljform föredrar ni? Varför? Varför inte vissa säljformer?

Praktiskt

  • Examensarbetet är tänkt att genomföras under vårterminen 2021.

  • Biometria betalar för omkostnader samt ersättning enligt gängse form för examensarbeten.

  • Examensarbetet ska redovisas i rapportform till Biometria.

Kontaktpersoner/handledare på Biometria

Lars Björklund. Lars.bjorklund@biometria.se. Tel 010-2285095
Fredrik Hansson. Fredrik.hansson@biometria.se. Tel 010-2285171

Assessing the potential and sustainability of thermally-treated timber in a Nordic context 30/60 HP

Background

Thermally-treated wood (e.g. ThermoWood) is a high-value commercial product used in decking, flooring etc. both indoor and on the exterior of buildings. Thermal treatment reduces wood swelling and shrinkage due to moisture variations, improved resistance to biological degradation and alters the colour of wood. These benefits can extend the lifetime of wood but they also come with a cost and environment footprint. This study will attempt to map current developments and quantify the potential of thermal wood in the Nordic countries. It will also critically examine the benefits and drawbacks both from an economic and environmental perspective. The scope of the study is flexible and depends on the wishes of the student.

Possible Objectives

  • Map historical development and applications
  • Identify industrial actors and niche markets
  • Assess energy and emission balance of manufacture
  • Estimate costs and profit margins of the product
  • Forecast potential based on species adaptation to future climate
  • Identify promising tree species and optimal growth

Possible Methods

  • Modelling process energy and material inputs
  • Basic thermodynamics for determination of energy inputs
  • Life-cycle data, longevity vs cost in applications
  • Economic indicators based on production scenarios
  • Profitability study based on annual revenue

Contact:
David A. Agar
Email: david.agar@slu.se
Phone: +46 72 450 6968

Testning och validering av automatisk stockdetektion

Nya automatiserade produktionssystem har potential att skapa hållbar tillförsel av skoglig biomassa. Dessa kräver nya innovativa automatiserade tekniska lösningar. Den stora utmaningen är att, genom dessa automatiserade tekniska lösningar möjliggöra ekonomisk lönsamhet inom värdekedjan med minimal miljöpåverkan och avsevärt förbättrade sociala villkor. Automationslösningarna kräver i övrigt ny teknik för avkänning (i omgivningen och på maskinen), för dataanalys samt för aktuering som sammantaget behöver genomföras i realtid.

Forskningsämnet Maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet (LTU) tillsammans med Institutionen för skogens biomaterial och teknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) arbetar idag med ett forskningsprojekt som har till målsättning att påvisa autonom virkeshantering och skotning i terräng. En stor utmaning med detta är att i realtid detektera avverkade stockar och identifiera dess positioner och vinklar i förhållande till maskinen. LTU utvecklar därför nu en detektor som automatiskt utför detta i realtid, liknande exemplet i figuren fast för liggande stockar med tillägg att vinkel och position på stocken extraheras ur bilddetektionen.

Figur 1. Automatisk detektion av objekt i skog.

För att kunna säkerställa funktionen av detektorn och utvärdera precisionen behövs nu validerande tester där stockar identifieras med hjälp av detektorn från olika avstånd och vinklar, i olika miljöer (t.ex. dagsljus och skymning) och där positionen av masscentrum och vinkel i förhållande till maskinen är uppmätta och kända för jämförande analys.

Vi söker därför en jägmästar- eller civilingenjörsstudent för att lösa detta. Målet med detta projekt är att:

  • Granska och redogöra för befintliga tekniker för objektidentifiering inom skogsbruk och andra relevanta områden
  • Ta fram en för applikationen relevant experimentell studie och utföra validerande tester på framtagen stockdetektor.
  • Statistiskt analysera resultatet och dra slutsatser om detektorns precision och möjlig följdverkan på svenskt skogsbruk.

Projektets praktiska delar utförs antingen i Umeå eller Luleå, medan stationeringsorten i övrigt är valfri.

Kontakt LTU: Håkan Lideskog, 0920-492027

Kontakt SLU: Ola Lindroos, ola.lindroos@slu.se

Testning och validering av automatisk skotning

Nya automatiserade produktionssystem har potential att skapa hållbar tillförsel av skoglig biomassa. Dessa kräver nya innovativa automatiserade tekniska lösningar. Den stora utmaningen är att, genom dessa automatiserade tekniska lösningar möjliggöra ekonomisk lönsamhet inom värdekedjan med minimal miljöpåverkan och avsevärt förbättrade sociala villkor. Automationslösningarna kräver i övrigt ny teknik för avkänning (i omgivningen och på maskinen), för dataanalys samt för utförande som sammantaget behöver genomföras i realtid.

Under september 2021 kommer en autonom skotare demonstreras, och kommer då att vara den första skogsmaskinen som helt själv kan utföra alla delar i skotningsarbetet. Detta mastersarbete går ut på att utvärdera den maskinens förmågor. Maskinutvecklingen och demon är resultatet av ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet (LTU) och SLU.

Exakta frågeställningar utformas i samarbete med studenten, men kommer att handla om exempelvis förmåga och tidsåtgång för att hitta och lasta stockar, följa rutter i terräng etc.

Projektets praktiska delar utförs antingen i Umeå eller Luleå, medan stationeringsorten i övrigt är valfri.

Kontakt SLU: Ola Lindroos

Kontakt LTU: Håkan Lideskog, 0920-492027

Sidansvarig: malin.sandberg@slu.se