Fyrhjulingssäkerhet

Senast ändrad: 22 december 2020

Ökat intresse för fyrhjulingar i kombination med en stor vältbenägenhet har gjort att fyrhjulingar numera är ett av våra mest olycksdrabbade fordon. Riskbilden är komplex och kräver kombinationer av olika åtgärder för att dödsfallen ska minska. Därför bedrivs inom SLU ett flertal olika projekt för att öka säkerheten vid användande av fyrhjulingar.

Vid årsskiftet 2018/19 fanns nästan 190 000 registrerade fyrhjulingar, vilket nästan är en fyrdubbling av antalet registrerade fordon sedan 2009. Årligen omkommer cirka 8-9 personer på fyrhjulingar i Sverige, varav de flesta (5-6) omkommer på väg och i singelolyckor. Fyrhjulingen hade vält vid 70 % av alla dödsolyckor. Av 10 omkomna förare så var 7 alkohol- eller drogpåverkade. Trots att terränghjulingar i normalfallet inte får färdas på allmän väg, så skedde 4 av 10 dödsolyckor på vägar med statlig eller kommunal väghållare.

Fyrhjulingar har alltså blivit ett av våra mest olycksdrabbade fordon och i användningen finns en hög risk för vältningsolyckor. Därför finns det också stora incitament att arbeta olycksförebyggande. Dödsolyckor med fyrhjulingar är ett internationellt problem, och inte ett specifikt svenskt problem.

I Australien har man infört en ny säkerhetsstandard i syfte minska antalet döda fyrhjulingsförare. Nya fyrhjulingar måste i Australien framöver ha information om vältningsvinkel på maskinen, uppfylla ett minimikrav för stabilitet i lutningar (vältningsvinkel) samt vara utrustade med ett vältskydd enligt (Australian Competition and Consumer Commission, 2019).

Carola Häggström : Vältolycka illustrerad av SäkerSkog på Skogs Elmia
Carola Häggström : Vältolycka illustrerad av SäkerSkog på Skogs Elmia
Tomas Nordfjell: Fyrhjuling utrustad med Quadbar
Tomas Nordfjell: Fyrhjuling utrustad med Quadbar

Kunskapsläget om skyddsbågars skyddande mekanism

Enligt en avhandling av Björn Edlund på skogens biomaterial och teknologi, SLU,  är det stor skillnad mellan olika skyddsbågar där vissa påverkar stabiliteten mer än andra. En viktig aspekt är vikten, där en lätt skyddsbåge enbart ger en marginell negativ effekt på stabiliteten. Dessutom visade Edlunds forskning att det enkelt går att kompensera stabilitetsförsämringen genom en liten ökning av fyrhjulingens spårvidd.

 

Välttester i sidled med och utan vältskydd utförda på University of Sydney

Kunskapsläget om användares upplevelse av risk

Enligt resultat från Edlund (2019) så anser många förare att de själva har mindre risk att råka ut för olyckor med fyrhjulingar än andra människor. Konsekvensen blir alltså att de anser att de själva inte behöver något utökat skydd, och om de skulle införskaffa en skyddsbåge skulle det vara för att skydda familjemedlemmar eller vänner som kan tänkas köra fyrhjulingen men enligt dem inte har samma förutsättningar att köra säkert.

Nedan presenteras ett antal åtgärder, hur de fungerar samt de hinder som troligtvis bidragit till att dessa åtgärder inte används i stor skala idag.

Åtgärder       
 
Skyddande funktion
 
Kända hinder för användande
         
Side-by-side fyrhjulingar1   Bredare fordon med bättre stabilitet, samt utrustad med en bur eller hytt som skyddar föraren.   Side-by-side har säkrare konstruktion än vanliga fyrhjulingar, men är inte lika väl lämpad för många arbetsuppgifter
         
Användning av hjälm (ökad användning)1  

Skyddar mot slag mot huvudet.
Vissa hjälmar är också utrustade med rörelseskydd som ger extra skydd mot hjärnskakningar och whiplash. 

  Hinder är av socio-kulturell art och handlar om att acceptans inte finns för användandet.
         
Skyddsbåge

Utrustningen har länge funnits tillgänglig men har ännu inte börjat användas in någon större omfattning. 

(Ökad användning av vältskydd1)
  Minskar risken för att bli klämd av fyrhjulingen vid en vältningsolycka.   

De uppfattas begränsa rörelsefriheten hos föraren

De kan påverka maskinens stabilitet negativt (Edlund, 2019)

Kräver en aktiv investering och modifiering av maskinen

Förare uppfattar sällan sig själv i behov av detta utökade skydd (Edlund, 2019)

En felaktig uppfattning att bågen ska vara CE-märkt tillsammans med fyrhjulingen

Accepteras inte som säkerhetsåtgärd av t.ex. bransch-organisationen 
         
Alkolås (ökad användning)1   Minskar andelen berusade förare.   Kostnaden anses hög

Användare litar inte på testen och vill inte riskera att inte kunna använda sitt fordon i nyktert tillstånd

Kända problem med alkolås: svårigheter att blåsa på sätt, kyla, låg batterispänning i fordonet, reagerar på  störande ämnen t.ex. spolarvätska, mat, parfym

 
Hytt eller bur    Se vältskydd/skyddsbåge   Se side-by-side
         

Lutningsindikator
på fordonet

  Indikerar och varnar när körning sker i närhet av fordonets vältningsgräns  

Tekniken finns ej att tillgå på maskiner idag 

Effekten är osäker då åtgärden förutsätter att körning sker i jämn terräng samt i låg hastighet så att föraren har tid på sig att reagera och korrigera sin körbana. Medan de flesta olyckorna sker i  ojämn terräng eller vid kurvtagning i hög hastighet.

         
Ingen (minskad) körning på allmänna vägar  

Minskad riskexponering via: minskad total körning, samt minskning av körning bland annan trafik.

Minskad andel körning på vägar med hög hastighetsbegränsning.

 

   
         
Ingen (minskad) användning av fyrhjulingar av barn1   Minskar barns risker för exponering.   Försäljning av barnanpassade fordon signalerar att dessa är lämpade och säkra för barn att framföra
         
Förbättrad information1   Ökar riskmedvetenheten hos användarna    

 

1 Rekommenderade skyddsåtgärder från Trafikverket (2020) genom projektet SATS.

Arbetsmiljöverkets krav på arbetsgivare

Arbetsgivare oavsett näringsgrenar där fyrhjuling används som arbetsredskap ska kunna uppvisa en skriftligt dokumenterad undersökning av arbetsförhållandena vad gäller användningen av fyrhjuling/fyrhjulingarna och en bedömning av riskerna för ohälsa och olycksfall, dvs. genomföra en riskanalys. Det ska framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Enligt en rapport av Arbetsmiljöverket ska dokumentationen minst omfatta:

  1. Förarens praktiska och teoretiska kunskaper för framförande av fyrhjulingen.
  2. Användning av skyddsutrustning vid framförandet.
  3. Instruktioner från tillverkaren.
  4. Vilken information föraren getts om säker användning av fordonet och på vilket sätt informationen erhållits.
  5. Risker vid ensamarbete.

Arbetsmiljöverkets tolkning är att arbetstagare får köra fyrhjulingar på vägar eller plan mark om arbetstagaren kan styrka att hen har behörighet t.ex. ett B-körkort som är utfärdat före den 1 januari 2000 eller tidigare, eller ett förarbevis. Men, om fyrhjulingen ska köras i terräng, exempelvis i hagar, så krävs ett förarbevis för terränghjuling.

Specifika regelverk som arbetsgivare har att förhålla sig till finns i: Se 3 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning och 8 § AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete samt 3 kap. 2 §  samt 3 §  arbetsmiljölagen.

I arbetsmiljölagen 3 kap. 3 §  kan man läsa att ”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska för­vissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall.

Arbetsgivaren ska genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet.”

 

Vad gäller när barn kör fyrhjuling?

Förälder till barn som kör ett fordon som inte är godkänt för användning i trafik utanför inhägnat område får böter för tillåtande av olovlig körning, medan barnet riskerar sina framtida möjligheter att få körkortstillstånd. Om barnet fyllt 15 år kan det dessutom dömas till dagsböter för olovlig körning.

Små fyrhjulingar avsedda för barn behöver inte vara registrerade och det behövs ingen form av förarbehörighet om de kan anses vara Lekfordon, annars gäller samma regler som för andra fyrhjulingar.

Ett lekfordon är avsett för barn upp till 14 år och kan eller får inte köras fortare än 6 km/tim (ungefär gånghastighet). Om fordonet är försett med motor måste det vara en elmotor. Om fordonet har förbränningsmotor kan det alltså aldrig räknas som lekfordon. Barn som använder lekfordon har samma skyldigheter som gående i trafiken.

Dessa fordon räknas inte som lekfordon enligt Transportstyrelsen:

  • Pocketbike
  • Minimoto
  • Barnsnöskoter
  • Barnfyrhjuling
  • Knattecross

Referens: Transportstyrelsen

 

Pågående projekt: Storskalig implementering av skyddsbågar på fyrhjuling – en utvärdering.

Det övergripande syftet med projektet är att öka säkerheten och skapa ett medvetande om vilka effekter skyddsbågar har på fyrhjulingsanvändande. Därför kommer projektet att sammanställa brukares erfarenheter och synpunkter på säkerhet och användande innan montering, och under användning av, en skyddsbåge som monterats på deras fyrhjuling.

Projektet ämnar fånga upp såväl drivkrafter som upplevt motstånd och farhågor inför användandet av skyddsbåge. Projektet ämnar också att bidra med ökad kunskap kring såväl positiva som negativa effekter i användandet av fyrhjulingar utrustade med vältskyddet.

Projektet genomförs i samarbete med Peter Lundqvist vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi.

Beviljade medel: 342 000 SEK
Finansiär: SLO-fonden

Pågående projekt: Storskalig implementering av Skyddsbåge

Projektet som leds av Peter Lundqvist vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, syftar till att tillgängliggöra vältskydd för fyrhjuling till minst 50 användare i Sverige.

Vill du delta i utvärderingen av dessa vältskydd så kan du läsa vidare här, du anmäler dig till studien här.

Beviljade medel: 500 000 SEK
Finansiär: Skyltfonden

Publikationer

Edlund, B., Lindroos, O., & Nordfjell, T. (2020). 
The effect of rollover protection systems and trailers on quad bike stability.
Int. J of Forest Engineering, 1-11.

Edlund, B., Andersson, E., Nordfjell, T., & Lindroos, O. (2019).
Quad bike riders’ attitudes to, and use of, safety technologies.
Journal of Agricultural Safety and Health.

Edlund, B. (2019). 
Safety Interventions in Swedish small-scale forestry.
Doctoral thesis Swedish University of Agricultural Sciences.
Acta Universitatis Agriculturae Suecuae 2019:82
 

Stave C, Lundqvist P, Göransson E. (2017)
Barn och fyrhjulingar: Riskacceptans och attityder kring användningen av fyrhjulingar på landsbygden ur ett föräldraperspektiv.
VTI Rapport 922. VTI. Göteborg.

Lundqvist P. (2010)
Fyrhjulingar och skaderisker - inventering av problem och åtgärdsstrategier.
Rapport 2010:28 SLU, Alnarp. 

Nordfjell, T. (1995).
ATVs in forestry: Risk of accidents, ergonomic problems and possible solutions.
Swedish Univ. Agric. Sci., Dep. Operational Efficiency, Garpenberg, Sweden.
Upp. o. Res. nr 283. ISSN 0282-2377.

 

 

 

Filmer och viktiga länkar

  • Filmarkivet: Terränghjulingen  med Göran Rätt och Inge Vidare.
    Bra och dåliga exempel på hur man kan arbeta med en fyrhjuling.

Finns även på engelska här.

 

  • Terrängkörningslagen

  • Regler för fyrhjulingar i Sverige från Transportstyrelsen

  • Tolkning av Arbetsmiljöverkets regler för fyrhjulingar i Sverige:

  • Trafikverket (2020) Säker användning av  fyrhjulingar, mopedbilar, traktorer och motorredskap Gemensam inriktning 2020 [SAFT2020]. Publikationsnummer 2020:055. Trafikverket, Borlänge. Läs rapporten här.

  • University of Sidney har forskat på olycksfall och säkerhet med fyrhjulingar inom “Quad Bike Performance Project”. Läs mer på projektsidan
  • Product Safety Australia (ACCC), motsvarande svenska Konsumentverket, vars roll är att identifiera produkter där det finns risk för dödsfall eller allvarlig skada. På deras sida kan man läsa om deras rekommendationer, säkerhetsstandarder och de risker de identifierat. 

  • ACCC (2020) Quad bike safety standard fact sheet

  • Heydinger et al. (2019) Rollover Tests of ATVs Outfitted with Occupant Protection Devices (OPDs) - Results from Tests on Six 2014-2015 Model Year Vehicles. U.S. Consumer Product Safety Commission, Columbus, Ohio. Klicka för att ladda ner rapporten (extern länk) Välttester som utförts på fyrhjulingar i med och utan vältskydd i USA. Rapporten är framtagen av United States consumer product safety commission  (CPSC)

     

Sidansvarig: malin.sandberg@slu.se