Björnstammen i Sverige
Vart femte år genomförs en nationell beräkning av den totala björnpopulationen i Sverige. Den baseras framför allt på spillningsinventeringar och Björnobsen. Jägarnas omfattande bidrag till de regionala spillningsinsamlingarna är en viktig del i slutresultatet. Även björnar som påträffats döda eller som skjutits under jakt provtas för DNA.
Resultatet från 2017 års populationsberäkning visar att det finns cirka 2 900 björnar i Sverige. Det är ungefär lika många björnar som det var år 2013 då den förra nationella populationsberäkningen gjordes. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats: Björn, populationsutveckling i Sverige
Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet av spillningsinventeringarna.
2015–2017 samordnade Viltskadecenter länens arbete så att det genomfördes på liknande sätt i alla län.
Sedan 2019 ansvarar Naturhistoriska Riksmuseet för koordinering av björninventeringen. Läs mer på deras webbplats: Inventeringen av brunbjörn
Varför samla in björnspillning?
Eftersom björnen sover på vintern kan den inte inventeras genom spårning på snötäckt mark som de andra stora rovdjuren. Tidigare har man bara kunnat uppskatta (till skillnad från inventera och beräkna) antalet björnar i länen, bland annat genom de björnobservationer ("Björnobsen") som rapporteras årligen i Jägareförbundets Rovdjursobservationer i samband med Älgobsen. Björnobsen säger ingenting om antalet björnar, men ger ett index över stammens utveckling. Björnobs har redovisats årligen sedan år 2000.
Med spillningsinventering kan vi få mer detaljerad kunskap om flera olika faktorer, till exempel hur stor björnstammen är totalt i området och hur utbredningen ser ut i de olika länen. Spillningsinventeringar syftar till att ge ett så bra underlag som möjligt för förvaltningen av björnstammen i länet.
Art, kön, individ och antal
Från spillningsproverna utvinns DNA som därefter analyseras. DNA används till att identifiera om proverna härstammar från björn, vilket kön björnen har och vilken individ det är, baserat på deras unika genetiska profil. Resultaten sätts in i en modell som beräknar björnstammens storlek. Beräkningarna bygger på fångst-återfångst-metoden, som fungerar extra bra om man har hittat flera spillningar från samma björn.
Det krävs många analyserade spillningar för att göra en populationsuppskattning med god precision. Spillningsinsamlingen är därför beroende av att allmänheten deltar, inte minst jägare och renägare samt andra som färdas i områden där det finns björn.
Geografisk utbredning
Förutom antalet djur får man också en uppfattning av hur björnstammen fördelas geografiskt, vilket ger möjlighet att undersöka överlevnad, spridning och släktskap bland björnarna. Dessa uppgifter är nödvändiga för att kunna förvalta björn på ett långsiktigt hållbart sätt.
För att inventeringen ska bli så bra som möjligt är det viktigt att hela områdets yta inventeras. Vid tidigare tillfällen har fjällregionerna varit svåra att täcka in och därför uppmananas även renskötare och småviltsjägare på statens mark att hålla ögonen öppna efter björnspillningar.
Hur går insamlingen av spillning till?
Insamlandet av björnspillning görs framför allt av älgjägare och andra under hösten i det eller de län som är aktuella för året. Detta ger goda förutsättningarna för en heltäckande inventering. Dessutom är det relativt lätt att känna igen björnens bärrika spillningar denna årstid.
Folk som rör sig i skog och fjäll i inventeringsområdet under perioden 21 aug - 31 okt samlar in björnspillningar och skickar dem till Naturhistoriska Riksmuseet. De lagrar proverna i frysar och registrerar dem i databasen Rovbase inom någon vecka, så att provtagare, förvaltare och andra intresserade kan se varifrån prover skickats in.
