SLU Aqua på Svea – räknar fisk i havet

Senast ändrad: 11 september 2019
Svea_Hans C Nilsson_ingress.jpg

För att förvalta fiske måste man ha en uppfattning om hur mycket fisk det finns. Vet man inte hur stora fiskbestånden är så kan man ju inte uppskatta hur mycket fisk som kan fångas utan att beståndens framtid riskeras. Ombord på Svea samlar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) in data om fiskbestånden i Östersjön och Västerhavet. Vår datainsamling, analys och rådgivning ligger till grund för EU:s gemensamma fiskeripolitik.

Vi försöker inte göra det omöjliga; räkna varje fisk som finns i havet. Istället använder vi matematiska modeller för att uppskatta fiskbestånden. I modellerna används dels så kallade fiskeriberoende data vilket är uppgifter om fångster och landingar från yrkesfiskets loggböcker och från provtagningar som vi genomför ombord på fiskefartyg och i hamnar. 

Men vi behöver också fiskeroberoende data. Den samlas in vid fem expeditioner som vi genomför i Östersjön, Bottenhavet, Kattegatt och Skagerrak varje år. Undersökningarna är internationella och koordineras av det internationella havsforskningsrådet, ICES.

Från och med hösten 2019 så kommer våra expeditioner att ske med Svea, Sveriges och SLU:s nya oceangående forskningsfartyg.

Långa tidserier ger bra analyser 

Till skillnad från en yrkesfiskare som aktivt letar upp fisken och effektiviserar sitt fiske för att få så bra fångster som möjligt så försöker vi vara lika ”dåliga” hela tiden. Vi fiskar alltid i vissa bestämda områden och med standardiserade metoder.  På så vis får vi långa tidsserier av data som gör det möjligt jämföra utvecklingen av fiskbestånden över tid.

Vi undersöker fisk som lever på botten (demersala arter som torsk och plattfiskar) och fisk som simmar i den fria vattenmassan (pelagiska arter som sill och skarpsill). Vi fångar också ägg och larver. Undersökningarna görs både med trål och akustiska metoder (ekolod och sonarer), och vi samlar in data om artsammansättning och fiskarnas längd, vikt, ålder och könsmognad.

BIAS – Baltic International Acoustic Survey

Expeditionen Bias (Baltic International Acoustic Survey) genomförs årligen i september eller oktober i Östersjön och Bottenhavet. Under expeditionen uppskattas mängden sill och skarpsill i havet med hjälp av trålfiske, sonarer och ekolod.

BITS - Baltic International Trawl Survey

Expeditionen BITS (Baltic International Trawl Survey) genomförs i Östersjön två gånger årligen, under första och sista kvartalet. Expeditionen genomförs i samarbete med ett antal andra östersjöstater. Huvudsyftet är att samla in data om populationer av de bottenlevande arterna torsk och flundra, men information registreras om all fisk som fångas under expeditionen.

IBTS – International Bottom Trawl Survey

Expeditionen IBTS (International Bottom Trawl Survey) genomförs i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön två gånger per år, under första och tredje kvartalet. Huvudsyftet med expeditionen är att uppskatta förekomsten av olika åldrar av fisk, speciellt de unga fiskarna (rekryteringen) av kommersiella arter som torsk, kolja, sill, skarpsill och makrill. Under årets första expedition undersöks också antalet fisklarver (yngel).

Från datainsamling till rådgivning – och till beslut om fiskekvoter

Den data som vi samlar in och analyserar under och efter våra expeditioner används bland annat för att göra beståndsuppskattningar. För internationellt förvaltade fiskbestånd sker det arbetet inom internationella havsforskningsrådets, ICES, arbetsgrupper.

Arbetsgrupperna sammanställer information från samtliga länder, och  gruppernas slutsatser och prognoser granskas därefter av andra experter innan de slutgiltiga råden om hur mycket som kan fiskas i olika områden (TAC – total allowable catch) formuleras och beslutas.  Medarbetare från SLU Aqua är inblandade i alla dessa processer. Totalt deltar mer än 80 experter från oss i ICES arbete.

Men forskarna i ICES har inte sista ordet när det gäller hur mycket fisk som sedan faktiskt får fiskas varje år. Beslutet om de årliga fiskekvoterna fattas av EU:s fiskeministrar, och de sätter ofta en högre tillåten fångst (TAC) än forskarna rekommenderat. Det beror på att EU inte fattar sitt beslut baserat enbart på ICES biologiska råd utan också tar hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer.

Datainsamling längs kust och i sötvatten

Vi på SLU Aqua analyserar även tillståndet för fiskbestånd som förvaltas nationellt, som kustfiskar och insjöfiskar. Även här används data från både yrkesfisket och våra egna provfisken för att göra modeller, räkna ut hur mycket fisk det finns och ge råd om hur mycket som kan fiskas på ett hållbart sätt. Läs mer om datainsamlingen på SLU Aqua >>

Våra råd – både de internationella och de nationella - sammanställs varje år i en resursöversikt: rapporten Fisk och skaldjur i hav och sötvatten.

Fakta:
Datainsamling inom EU:s gemensamma fiskeripolitik

De internationellt koodinerade fiskundersökningar som SLU Aqua gör genomförs i enlighet med DCF (Data Collection Framework), som  är en ram för att EU-länderna ska kunna samla in, hantera och dela data och statistik från yrkesfisket, fritidsfisket och vattenbruket. Läs mer om Data Collection Framework >>


Kontaktinformation

Maria Hansson, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU maria.hansson@slu.se, 010-478 40 20, 070-231 15 23                    

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se