Vid institutionen för vatten och miljö bedrivs mycket forskning om våtmarker och dammar. Vi har bland annat kunskap om var de bör anläggas och deras effekt på vattenkvalitet och växthusgasavgång.
Forskningen om våtmarker vid institutionen innefattar såväl anlagda våtmarker och fosfordammar i jordbrukslandskapet som återställda torvmarker i skogen, bäverdammar och myrar. Dessutom arbetar vi med dammar i städer och dammar som vandringshinder.
Forskningen handlar om:
"En våtmark som är optimal för ett syfte, till exempel biodiversitet, är inte alltid gynsam för till exempel klimatpåverkan. Vår breda kompetens inom området gör att vi kan ta hänsyn till så många aspekter som möjligt så vi kan leverera ett relevant beslutsunderlag för myndigheter och politiker.”
Jens Fölster, forskningsledare vid institutionen för vatten och miljö
Forskningen vid institutionen för vatten och miljö lär oss att våtmarker är komplexa miljöer. Åtgärder och restaurering är inte nödvändigtvis positivt i alla situationer. Därför behöver vi ta hänsyn till många aspekter när vi hanterar våtmarker. Vi berättar om våra olika vattenperspektiv i en kunskapsbanksartikel för att fler ska få kännedom om perspektiven på våtmarker.
Podden A-kursen med Emma Frans och Clara Wallin intervjuade Karin Eklöf och Marcus Wallin våren 2023. Avsnittet A-kursen ”Varför tar klimataktivister kulor för just våtmarker?” innehåller en förkortad version medan Överkursen ”Man kanske tänkte att frågan var lite enklare än vad den faktiskt är” innehåller hela intervjun.
Vi undersöker var det är bäst att anlägga eller restaurera våtmarker och hur de bör utformas.
Vi har exempelvis tagit fram kartor som visar på lämpliga platser för våtmarker för retention av kväve och fosfor. Dessa kartor kan användas som diskussionsunderlag för att visa på platser där näringsbelastningen är tillräckligt stor för att det ska vara effektivt att anlägga en våtmark för retention av kväve och fosfor, och vilken storlek våtmarken i så fall behöver ha. Om näringsbelastningen är låg bör våtmarken istället utformas för att gynna biologisk mångfald eller flödesdämpning. Du når kartorna via webbsidan Rätt åtgärd på rätt plats. Under 2024 kommer kartunderlag för hela Sverige att tillgängliggöras.
Här finns listor över många av våra forskningsprojekt om
Vid institutionen för vatten och miljö finns också sekretariatet som samordnar verksamheten vid forskningsstationerna inom SITES. Vid flera av forskningsstationerna kan våtmarker studeras.
Kevin Bishop: Myrar, kvicksilver från våtmarker, våtmarkers vattenbalans, SITES
Karin Eklöf: Skogliga våtmarker, restaurering av våtmarker, kvicksilver från våtmarker, brunifiering, ekosystemtjänster, våtmarker i ett förändrat klimat
Marcus Wallin: Skogliga våtmarker, restaurering av våtmarker, växthusgaser, brunifiering, SITES
Alberto Celma: Miljöföroreningar i dagvattendammar, dammar i städer
Dennis Collentine: Miljöekonomi, förvaltning av våtmarker, socioekonomiska aspekter
Faruk Djodjic: Placering av våtmarker för retention av kväve och fosfor från jordbruksmark, kostnadseffektiva våtmarker
Pia Geranmayeh: Fosfordammar och våtmarker för retention av kväve och fosfor från jordbruksmark, kostnadseffektiva våtmarker, våtmarkers ekosystemtjänster, placering och utformning, synergier och risker, medborgarforskning, möjligheter och hinder i implementering (policy)
Martyn Futter: Våtmarkers vattenbalans och ekosystemtjänster, dammar i städer
Emma Lannergård: Våtmarkers ekosystemtjänster, våtmarker i ett förändrat klimat
Hampus Markensten: Placering av våtmarker för retention av kväve och fosfor från jordbruksmark
Mike Peacock: Biogeokemi i torvmarker och dammar, växthusgaser, dammar i städer
Stefan Bertilsson: Kvicksilver och växthusgaser från våtmarker, våtmarkers mikrobiologi
Peter Carlson: Kraftverksdammars påverkan på biologiska mångfalden
Willem Goedkoop: Artmångfald och ekosystemfunktion, våtmarker i fjällmiljö
Tong Liu: Våtmarkers mikrobiologi, metanets kretslopp, växthusgaser från våtmarker
Brendan McKie: Artmångfald och ekosystemfunktion, invasiva arter
Ovan beskriver vi våtmarksforskningen vid institutionen för vatten och miljö. Det finns mycket kunskap om våtmarker även vid andra delar av SLU och vi samarbetar också med flera av de andra våtmarksforskarna.