Efterverkanseffekter av olika system för användning av gröngödslingsgrödor

Senast ändrad: 09 september 2020

På grund av ojämn och svag uppkomst gick inte nedanstående försök att utvärdera

Projektansvarig: Birgitta Båth, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Planerat men ej genomfört försök: Gröngödslingsgrödor med kvävefixerande baljväxter tillför lokalt producerat kväve till odlingssystemet och är ett viktigt inslag i växtföljden på gårdar med ekologisk grönsaksproduktion. I FORMAS projektet "Odlingssystemets ekologi – gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling" undersöks olika sätt att ta tillvara kvävet som fixeras i gröngödslingsgrödor och hur detta påverkar växtnäringsförsörjning, populationsdynamiken hos skadegörare och deras naturliga fiender, samt produktkvalitet.

I ett av projektets fältförsök, förlagt till Krusenberg strax söder om Ultuna, studerades under odlingssäsongen 2004 fyra system för användning av gröngödsling; direktnedbrukning, marktäckning samt rötning och kompostering, i ett försök med purjolök som avsalugröda. Tre olika givor tillfördes med marktäckning, rötrest och kompost. Givorna utgick från det direktnedbrukade gröngödslingsledet;

   1. samma mängd kväve
   2. samma mängd kol
   3. uppskattad mängd tillgängligt kväve.

Ett extra marktäckningsled som utgick från en ur praktisk synvinkel lämplig giva ingick också i försöket. För att få en helhetsbild av de olika formerna för användning av gröngödslingsgrödor kommer de olika systemens efterverkanseffekt studeras odlingssäsongen 2005. Friskvikts- och torrsubstansskörd samt kväveupptag kommer att undersökas två gånger under odlingssäsongen i en spannmåls- eller rajgräsgröda.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se