Djupströbäddar till får

Senast ändrad: 22 januari 2019
Palmborg 2014.JPG

Växtnäringsvärde och jämförelse mellan halm och rörflen som strömaterial

Projektansvarig: Cecilia Palmborg, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU.

Projektgrupp: Gun Bernes, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU och Knut-Håkan Jeppsson, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU.

Den svenska lammproduktionen växer (från ca 200 000 tackor år 2001 till närmare 300 000 2012). Omkring 20% av produktionen är ekologisk. Merparten av fåren går på djup-ströbäddar under vintern. Det är viktigt att gårdens växtnäringsbalans optimeras, särskilt i ekologisk produktion, men kunskapen om växtnäringsinnehåll, kväveförluster och kvävevärde i djupströgödsel från får är mycket bristfällig. Lyckas man få djupströbädden att brinna, d.v.s. att en komposteringsprocess uppstår, kan mängden strömedel som behövs för att upprätthålla god djurmiljö minskas. Dock kan denna process innebära att de gasformiga förlusterna ökar.

Som strömedel är spannmålshalm vanligast men vissa år kan det vara svårt att få tag på torr halm till rimligt pris. Energigräset rörflen framförs som ett alternativ, dock med blandade erfarenheter. Projektets mål är att öka kunskapen om växtnäringsinnehållet i djupströgödsel från får i ekologisk produktion; hur mycket den är värd i cirkulationen på gården, hur stora förlusterna är och hur man kan optimera utnyttjandet på åkern.

I projektet jämförs halm och rörflen som strömedel till 30-36 tackor under två stallperioder.

  • Ströåtgång och temperatur i ströbädden registreras, liksom
  • djurens renhet och beteende gentemot strömedlet samt
  • foderkonsumtion och
  • vikt och hull.

Prover av foder och strömedel anlyseras på växtnäringsinnehåll. Damning i samband med ströarbete registreras. Efter avslutad säsong registreras bäddens höjd och vikt samt dess innehåll av växtnäringsämnen före och efter en lagringstid. Lagringen sker det första året i stuka utomhus. År 2 får ströbäddarna ligga kvar på stall över sommaren.

Växtnäringsbalanser räknas ut på boxnivå. En ekonomisk utvärdering av kostnader och gödselvärde för de olika strömedlen och lagringsalternativen görs också.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se