Klöverspetsvivlar – fröskadegörare i klöverfröodlingar

Senast ändrad: 04 september 2019
Kloverspetsvivlar_s.jpg

Utveckling av doftbaserade strategier för kontroll

Projektansvarig: Åsa Lankinen, Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU.

Projektgrupp: Mattias Larsson och Göran Birgersson, Kemisk Ekologi, SLU, Olle Anderbrant och Glenn Svensson, Biologiska institutionen, Lunds universitet, Maj Rundlöf, SLU och Biologiska institutionen, Lunds universitet, och Ola Lundin, Institutionen för ekologi, SLU.

En långsiktig hantering av skadegörare är en grundförutsättning för ett jordbruk som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Ekologisk bekämpning av skadegörande insekter genom manipulation av deras doftsignaler är ett alternativ till traditionell kemisk bekämpning, som med fördel skulle kunna användas inom ekologisk odling. Med denna typ av bekämpning undviker man dessutom att skada de nyttoinsekter som ofta är nödvändiga för en hög avkastning, t.ex. pollinatörer och skadeinsekters naturliga fiender.

Bekämpningsstrategier baserade på doftkommunikation lämpar sig väl i odlingen av klöverfrö, där förekomsten av pollinatörer är av största vikt. Att utveckla ett ekologiskt hållbart alternativ baserat på doftkommunikation skulle därför vara mycket viktigt för klöverfröodlingen, vilket är huvudsyftet med detta projektet.

Vi kommer att fokusera på följande delmål:

  • Identifiera kemiska ämnen (feromoner, som används för kommunikation mellan insekter, och värdväxtdofter) för olika arter av klöverspetsvivlar, och
  • Utveckla metoder för övervakning och bekämpning av vivlar i klöverodlingar med hjälp av feromoner och/eller värdväxtdofter.

 

Fakta:

Bekämpningsstrategier baserade på doftkommunikation lämpar sig väl i odlingen av klöverfrö, där förekomsten av pollinatörer är av största vikt. Tillgången på klöverfrö är speciellt viktig inom den ekologiska sektorn, eftersom klövern används för gröngödsling och produktion av djurfoder. Klöverfröproduktionen i Sverige är idag mycket variabel mellan olika gårdar och olika år, vilket ger negativa ekonomiska konekvenser för fröproducenter. Man vet inte med säkerhet vad som är orsaken till den variabla fröproduktionen, men klarlagt är att fröätande klöverspetsvivlar kan orsaka upp till 50% lägre skörd. Traditionell kemisk bekämpning av vivlarna sker idag med varierande framgång, men inget bekämpningsalternativ finns för den ekologiska klöverfröodlingen.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se