Vårvete och höstvete

Senast ändrad: 03 september 2019
Vete02.jpg

Kvalitetsbrödsäd

Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Ekologiskt odlat kvalitetsvete är en bristvara på marknaden. Att möta kvarnarnas efterfrågan är mycket svårt i dagsläget. En vanlig strategi vid ekologisk veteodling är att dra nytta av kvävefixerande förfrukter. Efter vallbrott eller motsvarande jordbearbetning är dock risken för kväveförluster stor.

I ett femårigt projekt har efterverkan av klöver/gräsvall undersökts genom vallbrott vid olika tidpunkter samt kombinerat med sådd av fånggröda. De högsta skördarna och proteinhalterna erhölls när vallen plöjdes i början av augusti. Tekniken för etablering av fånggröda kan dock förbättras och häri ligger en möjlig potential. Tillförsel av kväve före sådd och i växande gröda med olika organiska gödselmedel är en andra möjlig väg att förbättra vetets kväveförsörjning.

Den samlade erfarenheten visar betydande skillnader i kvävemineraliseringstakt mellan olika produkter och slag av kreatursgödsel. En tredje väg är att med olika jordbearbetningsåtgärder under växtperioden söka stimulera markprocesser och kvävemineraliseringen i synnerhet. Försök har visat att bl.a. radhackning främjat proteininlagring. Olika vetesorter har dock reagerat olika.

I detta projekt kommer vi att, på olika sätt kombinera kväveförsörjningsstrategier och undersöka effekter på avkastning och proteinhalt i vår- respektive höstvete.

Följande delstudier görs:

  1. Vårvete. Hög proteinhalt genom kvävestark förfrukt och fånggröda kombinerat med medelsent/sent verkande tilläggsgiva av organiskt gödselmedel. Fältförsök med och utan fånggröda efter vallbrott där nötflytgödsel och Bio Vinass tillförs vid olika tidpunkter. Gödselslagen representerar odlingssystem med respektive utan kreatur på jämförbara nivåer. Tre försök (R7-340) anläggs 2002. För skörd 2002 undersöks endast effekterna av organiska gödselmedel.
  2. Höstvete. Hög proteinhalt genom kvävestark förfrukt kombinerat med åtgärd som stimulerar N-mineralisering under vår/ sommar. Fältförsök där effekten av olika ogräsreglerande jordbearbetningssystem (broddharvning, ogräsharvning och radhackning) jämförs med obearbetat, med och utan tillförsel av nötflytgödsel. Tre försök (R7-145) anläggs 2002.
  3. Höstvete/vårvete. Hög proteinhalt genom kvävestark förfrukt kombinerat med åtgärd som stimulerar N- mineralisering under vår/sommar. Sortjämförelse. Fältförsök där effekten av olika ogräsreglerande jordbearbetningssystem (ogräsharvning och radhackning) jämförs med obearbetat. Olika höstvete respektive vårvetesorter jämförs. Provbakning och sensorisk analys genomförs i utvalda led. Fyra försök i vårvete (R7-341) utförs 2002, och fyra försök (R7-146) anläggs i höstvete 2002.
  4. Höstvete. Effekter av skorpbrytning (broddharvning) på våren. Projektledare: Tomas Rydberg, Institutionen för markvetenskap, SLU. Fältförsök utförs där broddharvningens effekter på ogräs, kvävemineralisering och bestockning undersöks. Olika bearbetningsmetoder; cross-board vält, s-pinneharv och ogräsharv jämförs med obearbetat. Två försök utförs.

Försök med jordbearbetning och vårvetesorter i ekologisk odling (delprojekt nr. 1. av "Kvalitetsbrödsäd")

Preliminära försök har visat att större radavstånd och begränsad utsädesmängd med radhackning har givit klart högre proteinhalt med en begränsad skördereduktion. Olika sorter har dock reagerat olika.

I de planerade försöken på fyra olika platser/regioner testas i år i vårvete olika radavstånd med en till tre harvningar vid 12 cm respektive två radhackningar vid 24 alternativt 36 cm radavstånd. Sorterna Dragon, Svenno och Ölänskt lantvete ingår.

Ogräskonkurrens, strå och kärnskörd samt dess kvalitet utvärderas.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se