Ekologiska slaktgrisar

Senast ändrad: 04 september 2019
Botermans 2008.jpg

Lägre kväveförluster och bättre hygien på betongytor utomhus

Projektansvarig: Jos Botermans, Institutionen för biosystem och tekologi, SLU.

Projektgrupp: Knut-Håkan Jeppsson och Anne-Charlotte Olsson, Institutionen för biosystem och tekologi, SLU.

Vid LTJ-fak/Alnarp utfördes under 2003-2005 ett 3-årigt projekt (del av EkoGris) om ekologiska inhysningsformer för slaktgrisar. Resultaten från projektet visar på bra funktion hos stallet, god välfärd för djuren, enkla arbetsrutiner för skötaren men alltför stora smutsiga ytor, framförallt på betongplattorna utomhus. De smutsiga betongytorna utomhus bidrar till att kväveförlusterna är ca 4 ggr så stora som i konventionell produktion.

Syftet med det nu sökta projektet är att utveckla åtgärder för att minska kväveförlusterna från betongytorna utomhus. Vår tanke är att styra grisarnas gödslingsbeteende så att den smutsiga delen av betongytan minskas. Genom att täcka delar av betongytorna med olika bökmaterial är vår hypotes att grisarnas aktivitet ökar på dessa områden samtidigt som gödslingen koncentreras till andra områden. Bökmaterialet kan också ha en ammoniakbindande funktion. T ex har vitmossetorv mycket hög ammoniakbindande förmåga.

Djupströbädd för slaktsvin med 60% torv och 40% halm avger ca 50% mindre ammoniak än bäddar av enbart halm alternativt kutterspån. Totalt planeras en jämförelse mellan fyra olika behandlingar;

  1. kontroll (inget bökmaterial på uteytan),
  2. spån på uteytan,
  3. torv på uteytan,
  4. torv som dagligen berikas med grönfoderpellets, betforpellets e d.

Behandling 4 har utformats med tanke på att grisarna under uppfödningen inte ska ”tröttna” på berikningen av betongytan. Enligt danska försök ökas grisarnas attraktion för ett bökmaterial nämligen väsentligt av om det är komplext och varierat, manipulerbart och föränderligt samt innehåller små ätbara ”belöningar”.

Utvärderingen kommer att utföras med hjälp av registreringar av produktion, beteendestudier, renhetsstudier, klimatmätningar och ammoniakmätningar på uteytorna.

Fakta:

För att få en ur alla aspekter hållbar och ekologisk slaktgrisproduktion måste det hittas praktiska lösningar på uteytornas hygien- och emissionsproblem. Detta är särskilt viktigt eftersom hårdgjorda rastgårdar av betong är den vanligaste lösningen i praktiska ekologiska besättningar och produktionen av ekologiska slaktgrisar allt oftare och under större delen av året (8 av 12 månader) bedrivs i system med sådana ytor.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se