Vall och spannmålsbaserad ekologisk mjölkproduktion

Senast ändrad: 05 september 2019
Metan08.jpg

Effekter på djurens mjölkavkastning och metanproduktion

Projektansvarig: Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Samarbete med: Gunnar Börjesson, Institutionen för mikrobiologi, SLU

Endast ett fåtal proteinfodermedel på marknaden uppfyller kraven för ekologisk produktion och tillgången till dessa fodermedel är ofta begränsad och priset högt. Kravet på 100% ekologiska fodermedel från 2008 gör att det blir allt viktigare att helt kunna producera sitt eget foder.

Det är angeläget att undersöka om dagens högkvalitativa vallfoder i kombination med enbart spannmål skulle kunna utgöra ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ till foderstater baserade på inköpta proteintillskott.

Betydelsen av andelen baljväxter i vallen har troligen en stor inverkan på avkastningsresultaten vid denna typ av utfodring. Försök med olika baljväxter har visat att klöver, gav en hög och stabil mjölkproduktion samt påverkade mjölkens fettsyrasammansättning positivt.

Stora vallgivor till idisslare anses ge hög produktion av växthusgasen metan men det saknas data baserad på moderna foderstater med högkvalitativt vallfoder. I samarbete med Institutionen för mikrobiologi planeras därför mätningar av hur mycket metangas korna avger på foderstaterna i detta försök. Projektet inleds med två pilotstudier för att utarbeta metodiken och för att jämföra metanproduktion vid ökande andel högkvalitativt grovfoder i foderstaten.

Utfodringsförsöket, som omfattar 40 mjölkkor under laktationsvecka 1-20, genomförs under stallperioden 2009/2010 och planeras som ett faktoriellt försök med två typer av grovfoder:

  • hög (50%) och
  • låg (20%) andel klöver,

samt med två typer av kraftfoder:

  • enbart spannmål (korn/vete)
  • eller spannmål (korn/vete) i kombination med ärtor och rapskaka.

Kraftfoder utfodras efter avkastning i enlighet med KRAVs regler och grovfoder ges i fri tillgång under hela försöket. Mätningar av effekter på metanproduktionen, mjölkens sammansättning och mjölkens processegenskaper planeras.


Läs om projektets fortsättning  

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se