Kvävefixering i rödklöverrika vallar

Senast ändrad: 04 september 2019
Red clover xs.jpg

Kvantifiering av kväve i hela växten samt kväve utsöndrat från rötter

Projektansvarig: Sigrun Dahlin, Institutionen för mark och miljö, SLU

För att upprätta en kvävebudget krävs tillförlitliga data över tillförsel, bortförsel med produkter samt förluster. Tillförseln av kväve genom biologisk fixering är ofta svår att uppskatta, vilket gör budgetberäkningar osäkra. I ekologiska produktionssystem är detta särskilt påtagligt eftersom det primära tillskottet av kväve sker helt eller till stor del genom kvävefixering i slåtter-, betes- och gröngödslingsvallar eller andra baljväxtgrödor. Det är därför avgörande att kunna kvantifiera mängden fixerat kväve på ett tillförlitligt sätt och att beakta både kvävet i ovanjordiska växtdelar och det kväve som finns i marken i rötter och substanser avgivna från rötter. Det finns idag mycket lite fältdata om mängderna av "underjordiskt" kväve i vallar och hur de påverkas av odlingsåtgärder.

I växtföljden ger vallen förutom kvävetillförsel och foderproduktion utmärkta tillfällen att hämma såväl rot- som fröogräs genom upprepade avslagningar. Våra egna resultat från ett modellförsök indikerar att proportionerna mellan ovanjordiskt och underjordiskt kväve påverkas väsentligt av avslagning. I en gröngödslingsvall lämnas materialet vid putsning kvar på markytan. Mycket lite är känt om det klippta materialets inverkan på kvävefixeringen och på stabiliseringen av kväve i marken.

I projektet ska vi:

  1. kvantitativt bestämma kvävefixeringen hos rödklöver i fält,
  2. bestämma den andel av det fixerade kvävet som finns i rötterna och
  3. den andel som utsöndrats av rötterna till marken. Vi vill även
  4. bestämma effekterna av avslagning på kvävefixering och recirkulation av kväve i systemet, kväveefterverkan samt förluster av kväve från systemet.

Projektet samfinansieras med Formas.

Fakta:

En kvävebudget är ett verktyg för att bestämma utnyttjandegraden av kväve i ett odlingssystem liksom för att bedöma risker för förluster till omgivande ekosystem. Det är också ett verktyg för att utvärdera effekter av insatta åtgärder på utnyttjande och förluster.

Sidansvarig: Ullalena.Bostrom@slu.se