Skogsägare med turism lyfter skogens många värden och berättelser

Kristina Lindelöf, skogsägare och turismföretagare, Ingebo hagar, strax söder om Vimmerby

Vad finns det att berätta om på en skogsfastighet?

– Alla våra familjeskogsbruksgårdar är fantastiska besöksmål – var och en med sin historia. Det finns oerhört mycket att berätta! 

– Utan att vara expert kan jag berätta om istiden – hur isen smälte bort och vårt landskap reste sig ur havet  och hur isen lämnade efter sig stora stenblock, som monument runt om i vår skogsmark. Jag kan berätta om kulturlämningar som kolbottnar, kolarkojerester och tjärdalar, järnåldersgravar och odlingsrösen, hur människor började bruka marken här.

– Sen är det viktigt att visa hur vi tar hänsyn i familjeskogsbruket – att kulturlämningarna finns kvar tack vare att vi känner till dem för att de har funnits på gården länge.

– När det gäller den biologiska delen kan jag berätta om trädslagen, om ståndortsanpassat skogsbruk och om vilka träd som vandrade in efter istiden och i vilken ordning.

– I sommar vill jag ta med mig besökare i skogen och dramatisera kring mötet med Astrid Lindgrens farmors farfars farbror som slog ihjäl gårdens dräng uppe på Mördarelyckan den 3 juni 1834. Kanske möter vi också prästen som är på väg för att förrätta nöddop hos någon torparfamilj. Jag kommer också att visa Kungsvägen – den gamla riksvägen från Stockholm till Kalmar där vapentåg, kanoner och hela trossen drog förbi i samband med våra kungars alla fälttåg.

Är det viktigt att aktivt ta emot besökare i brukad skog? 

– Ja, det är jätteviktigt att förklara hur vi jobbar i familjeskogsbruket och varför. Vi behöver förmedla de känslor kring skogen som familjeskogsbrukare har. Det finns en polarisering mellan dem som vill skydda skog och dem som vill bruka. Det går att kombinera och det är vår gård ett bra exempel på – vi har trakthyggesbruk samtidigt som vi har biotopskydd, naturvårdsavtal och alla våra egna hänsyn kring våra vandringsleder och kulturlämningar.

Hur kan naturvägledning bidra till mångsidig användning av skogen?

– Det blir fler som kan leva av skogen om vi får fler företagare som guidar – det behöver ju inte vara markägaren som guidar besökarna. Med fler ögon och reaktioner på skogen får vi mer idéskapande i skogen som i sin tur kan leda till mångbruk. Mångbruk förutsätter att många tänker och att många gör!

Kristina Lindelöf guidar i skogsbryn på Ingebo hagar.

Leif Öster, skogsägare och turismföretagare, Dalagård, strax norr om Avesta

Vad finns det att berätta om på en skogsfastighet?

– Det finns oändligt mycket att berätta om när man står med en grupp i ett brukat landskap eller i en enskild skogsfastighet. En bra utgångspunkt kan vara skogshistorien för platsen – om hur brukandet har gått från jägarsamhället i nästan urskogsliknade skogar till det besökaren ser framför sig.

– Man kan berätta om användningen av skogens produkter som länge mest var mat genom skogsbete och energi genom brännved och kol.

– En helt annan ingång kan vara äganderätten och hur makten har använt och använder skogarna för olika behov. Sverige var länge i praktiken en militärdiktatur där skogen skulle bidra till landets ekonomi och produktion av järn och allt som våra arméer behövde.

– Naturligtvis bör man komma in på landskapets motståndskraft och nyttor i en tid av föränderligt klimat. Och biologisk mångfald så klart – arter och deras dynamik.

– Själv gillar jag att tala om kommunikationsleder för djur och människor i landskapet – men också om hur skogen tidigare bidrog till att en miljon människor hade sitt uppehälle från skogen: jobben.

Är det viktigt att aktivt ta emot besökare i brukad skog?

– Ja, folk älskar att vara ute i skogen med en bra naturvägledare. Vi måste bli mycket bättre på detta. Min spaning är att miljontals bärplockare skulle hitta mer bär och svamp om de bara lyssnade på duktiga guider. Och så skulle de få ut mycket mer av sitt besök.

Hur kan naturvägledning bidra till mångsidig användning av skogen?

– Ökad naturvägledning kan bidra till en bredare användning av skogen på flera olika sätt, bland annat genom att lyfta fram skogens andra värden vid sidan om virkesproduktion. Värdet av virket har sjunkit konstant sedan 1950-talet och för en levande landsbygd behövs nya inkomster.

Text: Malin von Essen.
Artikeln är publicerad som en del av Naturvägledaren nr 2, mars 2021.