Forskningsprojektet PAKI: Planering av kulturarvsinterpretation - meningsskapande och systemtänkande

Senast ändrad: 07 februari 2018

Forskningsprojektet "planering av kulturarvsinterpretation", PAKI, drevs 2014-2016 i samarbete mellan Centrum för naturvägledning och Avdelningen för miljökommunikation, båda vid Institutionen för stad och land, SLU. Syftet var att beskriva och bättre förstå hur interpretation sker och att i samverkan med utövare utveckla en planeringsmodell för guidningar och utställningar med särskilt fokus på menings- och sammanhangsskapande samt strävan att involvera och göra deltagare/besökare delaktiga.

PAKI-projektet är formellt avslutat.

Projektets slutrapport nås här.

En artikel där projektet tas upp är i Bioverse 1 2017: "Den reflekterande naturvägledaren" på sidan 6 – 9.

Interpretation, som guidningar och utställningar om natur- och kulturarv, fyller en viktig funktion för människors uppfattning om och värdering av historia, samtid, framtid, landskap, och kulturarv. Interpretation kan bidra med sammanhang och samtal om identitet och samhällsvärden. Men utan ett förhållningssätt och planeringsmetoder som fokuserar på sammanhang och meningsskapande är risken att interpretation begränsas till underhållande faktaförmedling.

I ”PAKI” undersökte vi vilka frågor som är relevanta att ställa sig då man bestämmer VAD och HUR man ska berätta om natur- och kulturarv för besökare på en plats. Undersökningen genomfördes som aktionsforskning, i detta fall betyder det att frågorna och svaren utvecklades tillsammans med de personer som arbetar professionellt med guidning, program och utställningsplanering på besöksmål. 

Syftet med projektet var att utveckla, tillämpa, utvärdera och beskriva en modell för planering av kulturarvsinterpretation med fokus på menings- och sammanhangsskapande. 

I steg 1 dokumenterade vi och analyserade hur interpretationssituationer fungerar: Vad sker när människor tar del av en utställning eller när en guide möter deltagare i en guidning? För att svara på denna fråga gör vi intervjuer med besökare om deras tankar och erfarenheter, vi filmade växelspelet mellan guide och deltagare och vi dokumenterade innehåll och presentationsformer i utställningar. I steg 2 diskuterade vi med praktiskt verksamma guider och planerare utifrån frågan ”Om detta är vad som sker i interpretationssituationer, vilka frågor behöver vi då ställa oss när vi planerar interpretationens form och innehåll”

De metoder vi använde för att dokumentera och analysera interpretationssituationerna avser att särskilt rikta fokus mot ”meningsskapande”, ”kommunikation”, ”interaktion” och ”systemavgränsningar”. Dessa aspekter av interpretationssituationer är ofta bortglömda i traditionell informationsplanering, som utgår från uppdelningen i sändare och mottagare och lägger fokus på sändarens behov och intressen snarare än på mottagarens situation. 

PAKI projektet pågick mellan 2014 och 2016 och finansierades av Riksantikvarieämbetet. Projektet var ett samarbete mellan Avdelningen för miljökommunikation och Centrum för naturvägledning, båda vid Institutionen för stad och land, SLU. I projektet medverkade Hanna Bergeå, Elvira Caselunghe, David Forsander, Lars Hallgren, Sam Ham, Eva Sandberg, Christina Svensson och Elin Ångman. 

De besöksmål som deltog i projektet var Läckö slott och naturum Vänerskärgården Victoriahuset (Stiftelsen Läckö Slott), naturum Hornborgasjön (Länsstyrelsen i Västergötland), naturum Huseby och Huseby bruk (Huseby bruk AB).

Kontaktpersoner.
Lars Hallgren, lars.hallgren@slu.se
Eva Sandberg, eva.k.sandberg@slu.se

Läckö Slott

Läckö slott.

Martin guide Läckö slott

Martin Toresson, guide på Läckö slott.

 Skylt naturum Vänerskärgården

Naturum Vänerskärgården ligger strax intill Läckö slott.

Naturum Kronoberg

Naturum Kronoberg finns i Huseby bruk. Bilder ovan: CNV


Bakgrund - PAKI:
Traditionellt har kultur- och naturarvsinformation ofta planerats utifrån idén om fakta som överförs från en sändare till en mottagare. Man har förutsatt att mottagaren tar till sig den information som sändaren presenterar - och utifrån det förväntar man sig att påverka alltifrån mottagarens kunskap till attityder och beteenden. Men ett sändarorienterat förhållningssätt har visat sig fungera ganska dåligt i praktiken.

PAKI bakgrund - kritik mot ett sändarorienterat synsätt

Traditionellt har kultur- och naturarvsinformation ofta planerats utifrån idén om fakta som överförs från en sändare till en mottagare. Man har förutsatt att mottagaren tar till sig den information som sändaren presenterar - och utifrån det förväntar man sig att påverka alltifrån mottagarens kunskap till attityder och beteenden. Men ett sändarorienterat förhållningssätt har visat sig fungera ganska dåligt i praktiken.

Kulturarvsinformation presenteras för besökare i olika format; guidningar, utställningar samt digital information. Vissa av kulturarvets aspekter, sammanhang och relationer lyfts fram av berättelsernas form och innehåll, medan andra riskerar att döljas. Planering av interpretation utgår ofta från:

  • Ett didaktiskt synsätt - där målet med interpretationen ofta formuleras som deltagarnas förmåga att återge fakta. Man är nöjd om besökaren minns vilken bergart, vilket årtal, vilken konstnär, vilken byggherre och så vidare som det berättas om.
  • Cybernetiskt synsätt -  interpretationsprocessen ses som förmedling av information från aktiv sändare till passiv mottagare. I dessa modeller behandlas interpretation, tolkning, som något som guiden eller utställningen gör, och deltagaren förutsätts vara mottagare av tolkningen, snarare än som någon som själv har förmåga att tolka.

Dessa utgångspunkter är problematiska, dels för att forskningen inte indikerar några samband mellan deltagares kunskapsåtergivning och samhällsmålen med interpretation, att bevara och upprätthålla kulturarvet, och dels för att interpretationens kommunikativa, kreativa och konstruktiva karaktär döljs, och ett överdrivet fokus riktas mot sändaren. Den utbredda användningen av dessa utgångspunkter vid planering av interpretation leder till att det ofta är OKLART om:

  • Interpretation kommer att underlätta deltagarnas meningsskapande och reflektion över kulturarvets sammanhang.
  • Deltagarna kan påverka menings- och värdekonstruktioner och om interpretationen bidrar till en deltagardemokratisk dialog om kulturarvets värden.
  • De mål som motiverar samhällets investering i kulturarvsinterpretation kommer att nås.

Syftet med forskningsprojektet PAKI är att utveckla en modell för planering av interpretationsaktiviteter med andra utgångspunkter än faktaförmedlingsinriktad didaktik och cybernetik. Vi föreslår en planeringsmodell som bygger ett antagande om interpretation som kommunikationsprocess, där deltagare ses som aktörer som aktivt definierar situationen i samspel med andra och skapar mening genom ett växelspel mellan förförståelse  - erfarenhet; del – helhet; samt genom spänning mellan alternativa tolkningar. Detta synsätt brukar man tala om som symbolisk interaktionism, hermeneutik och systemtänkande. Den planeringsmodell som vi utvecklar avser att hjälpa planerare att överväga:

  • Vilka specifika mål de har med sina interpretationsaktiviteter i termer av eftersträvad reflektion och meningsskapande hos deltagarna.
  • Hur interpretationsaktiviteters form, innehåll och sociala interaktion kan underlätta eller försvåra deltagarnas meningsskapande.
  • Hur platsens objekt, kontext och processer relaterar och hur skillnader i berättelsers form och innehåll synliggör eller döljer sammanhang och relationer, inklusive till deltagaren och samhället.
  • Vilka möjligheter deltagarna har att själva kontrollera och styra vilka värden som konstrueras i interpretationsaktiviteterna, och att förstå och kontrollera hur de själva påverkas av de värden som konstrueras.

Huseby

En övning inom PAKI-projektet vid Huseby, oktober 2014. Foto: Barbara Ham.


Kontaktinformation

Centrum för naturvägledning (CNV)
Institution för stad och land, SLU
cnv@slu.se
www.cnv.nu

Sidansvarig: cnv@slu.se