Biparadiset i Växjö – en mötesplats för människor och hundratusen vilda bin

Senast ändrad: 22 januari 2024
Blåklocksbi på liten blåklocka

En grusplan i ett naturreservat i Växjö förvandlades till en blommande miljö designad för att både människor och vilda bin ska trivas. Detta var för över tio år sedan. Fungerade det? SLU Centrum för naturvägledning, CNV, stämmer träff med Sofia Käll-Karlsson, kommunekolog i Växjö, för att ta reda på om det blev en lyckad kombination av naturvård och rekreation.

Vad är ett biparadis?

Ett biparadis är ett mångfunktionellt område med tre ändamål. Först och främst är det en plats som gynnar pollinerande insekter och bin och stärker deras populationer. Men biparadiset har också två andra mål, dels att vara ett upplevelse- och utflyktsmål där man kan vila och fika. Dels ska det vara folkbildande och informativt och stimulera till att lära sig mer om vilda bin och pollinering. 

Hur kom det sig att det blev ett biparadis här?

Området är en yta inom Bokhultets naturreservat, som tidigare var militärt. Det var en stor grusplan för militär verksamhet och övningar. Sedan användes den mest för körskolelektioner och övningskörning för att lära sig backa med lastbil. Det var flera som tänkte att denna yta mitt i naturreservatet nog kunde användas bättre. Tobias Ivarsson är en framstående biolog som bor i närheten och som tillsammans med dåvarande kommunekologen Lars Andersson diskuterade hur manskulle kunna ”boosta” detta ganska livlösa område med så fina omgivningar och skapa en trevlig plats för både människa och natur. Resultatet blev Biparadiset, som invigdes 2010. Det finansierades med kommunens egna medel och med 50 procent LONA-medel.

Insektsexperten och initiativtagaren till Biparadiset, Tobias Ivarsson

Insektsexperten och initiativtagaren till Biparadiset, Tobias Ivarsson. Foto: Per Bengtson.

Hur skapades Biparadiset?

Området var var en grusplan på två hektar. Grusiga ytor är lämpliga eftersom de är magra. Man lade på finkornig sand och skapade sex olika landskap med olika karaktär. Man grävde en damm och byggde kullar av materialet. På så vis så man slapp köpa in stora mängder massor och riskera att införa invasiva arter. Sen sådde man in ängsfröer, satte pluggplantor och planterade blommande buskar som man flyttade från andra delar av staden. Det skapades också en trädgårdsliknande miljö med trädgårdsväxter.

Hur har ni arbetat med naturvägledning i Biparadiset?

Vi byggde en informationspaviljong som är mycket innehållsrik och satte upp skyltar på flera platser i området. Varje år har vi haft fysiska guidningar, utom pandemiåret 2020. Tobias Ivarsson och kommunekologen har visat området. Tobias hittar alltid spännande bin och andra insekter som han kan fånga in och visa, som man annars inte skulle upptäcka.

Välkomnstpaviljon vid biparadiset i Växjö

Välkomstpaviljongen vid Biparadiset. Foto: Per Bengtson.

Hur har det gått för vildbina?

Biparadiset fyllde tio år nu och vi har förstått att det varit en framgång för vildbina. Men vi har inte vetat säkert. Så vi beställde med hjälp av LONA-medel en uppföljande inventering när Biparadiset jubilerade. Resultatet efter inventeringarna blev fantastiskt! Sommaren 2020 och 2021 hittades 81 olika arter vilda bin i området. Det totala antalet vildbin uppskattades till ungefär 100 000 individer under en säsong. Det är ganska otroligt egentligen.

Dessutom hittades 23 arter rovsteklar, 8 arter guldsteklar, 41 arter dagfjärilar och 25 arter trollsländor. Totalt 405 insektsarter. Tidigare var det nästan noll. Det är en enorm förändring och ett kvitto på att åtgärderna ger resultat. Skapar man en genomtänkt och bra miljö så kommer arterna – och det går förvånansvärt fort. En rolig upptäckt var att Tobias fann ett mycket sällsynt bi som heter Ölandsgökbi. Man har bara hittat det på ett fåtal andra platser i länet, många mil från Biparadiset.

Hur har det gått för människorna i Biparadiset, trivs de också?

Vi har förstått att många uppskattar biparadiset. Det är tillgängligt för alla med rullbara stigar och vackert med alla blommor och vatten. Några har berättat att de alltid gör en midsommarutflykt hit då de fikar och njuter av allt som blommar. Då har vi lyckats.

Trots att det är 100 000 bin som lever i biparadiset är det väldigt rofyllt. Man behöver inte vara rädd att bli stungen av vilda bin. Det är dit man åker när man ska besöka naturreservatet Bokhultet. Många människor tränar i biparadiset, vilket inte gör något alls. Slitage från träning är bra för att hålla marken öppen, vilket behövs för att solitärbina ska kunna bygga bon. Men det är svårt för många att förstå hur många speciella insekter som finns här. De flesta upptäcker det inte. Det är då man behöver ha en guide med sig. Även för mig som är miljövetare är det svårt att upptäcka mångfalden.

Vad har varit svårast i projektet?

Att hinna med skötseln. Det sköter sig inte själv. Blommande ängsytor behöver slås eller brännas årligen. Allt går inte att göra maskinellt. Det slår också upp lövsly som behöver hållas nere. Och så trivs det invasiva kanadensiska gullriset väldigt bra. Det här är ett slags kulturlandskap som kräver mer omsorg än konventionella ytor. Men vi har fått oväntad hjälp.

En dam och hennes tantgrupp (hon sade så) bad om lov att rycka upp plantor av kanadensiskt gullris som höll på att ta över. Det gjorde de under flera dagar och sen kunde parkförvaltningen samla upp högarna som de skapat. Vi bjöd dem på tårta sedan!

Vad vill du ge för råd till den som drömmer om ett eget biparadis?

Våga satsa men var realistisk i vad du kan sköta. Börja med en lagom stor yta. Det är en biotop som går snabbt att få igång. På tio år blir det en fantastiskt biotop om man har klok utformning. Ett träd tar mycket längre tid.

Vad är viktigt att tänka på för den som vill göra att LONA-projekt som detta?

Försök få in så många värden som möjligt, då är det också fler som bidrar till fortsättningen. Gör det i ett område där ni kan satsa långsiktigt och tänk på den långsiktiga skötseln. Vi gjorde det i ett naturreservat, det är beständigt. Årliga guidningar är viktiga för oss. Vi märker att de som besöker guidningarna sprider det vidare. Man blir aldrig klar med att kommunicera. Det tar inte slut, det fortsätter.

Vad betyder Biparadiset för Växjö?

Det har länge satsats på naturen i Växjö och vi har visat Biparadiset för många i organisationen som tycker det är fantastiskt och vill ha mer sådana här områden. Det är en smart kombination av naturvård och rekreation. Många kommer hit och är nyfikna på området och vi vet att ideerna har spridit sig vidare. Det är roligt att vara kommunekolog de dagarna.

 

Mer information:

https://www.vaxjo.se/sidor/se-och-gora/parker/biparadiset-i-bokhultet.html

 

/ Intervju av Per Bengtson, CNV


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv