Geologi är fascinerande!

Senast ändrad: 14 augusti 2017
Bild stenarstrand_Pella.jpg

Nästan alla har någon gång strosat längs en strand på jakt efter den vackraste slipade stenen eller spanat in fossil i skoltrappan. Alla kan relatera till geologi. Få företeelser i naturen kan så effektivt sätta människan i ett (mycket) större perspektiv.

 Geologin rymmer alltifrån jordbävningar och flodvågor till berättelsen om hur roten av en uråldrig bergskedja nu är blottlagd i solvarma skärgårdshällar. Eller om hur tre kilometer is drog fram över landet vid den senaste av en lång räcka istider under två miljoner år. Eller varför inte den om oljan som lagrades från tropiska skogar långt innan människan fanns på jorden. Kontinenter som flyter runt på jordens yta, drivna av strömmar i jordens inre. Mäktiga bergskedjor som höjs och mals av tiden ut i haven igen. Det är ämnen värdiga att ta sig an och delge dina deltagare. 

Möt några av de naturvägledare som ägnar sig åt att levandegöra geologi, och låt dig inspireras! 

Eva Sandberg, föreståndare CNV

Några av artiklarna har tidigare publicerats i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren med tema "Att levandegöra geologi i landskapet". Läs temanumret  i sin helhet här (pdf).

Geocentret på Möns klint

När man står på toppen av Möns klint befinner man sig 128 meter över havet. Hela Danmark är uppbyggt på ett kritfundament och på Möns klint blir det tydligt vilka krafter som har skapat landet.

Intervju med Nils Natorp, direktör för geocentret på Möns klint

Vad kan man uppleva på geocentret på Möns klint?
- Det är ett naturcenter som fokuserar på geologi. Man kan uppleva den dramatiska historien om de geologiska processer som har skapat Möns klint och Danmark. Geocentret är Nordens mest moderna vetenskapscenter med en stor interaktiv utställning, klättervägg, 3D biograf och mycket mera. Naturen är väldigt speciell och här finns många ovanliga djur och växter (flera finns bara här i hela Danmark). Bland annat häckar pilgrimsfalken här, ett av världens snabbaste djur. Många tycker om att går runt och samla fossil på stranden. Vi erbjuder olika typer av exkursioner, bland annat kan man jogga, cykla eller klättra i träd samtidigt som man upplever naturen här. Naturupplevelsen går också att kombinera med konferens.
 
Har ni program som riktar sig särskilt till skolklasser?
- Ja, skolklasser är välkomna hit och de kan bland annat ägna sig åt geocaching, mountainbike och guidade turer. Vi har program som riktar sig till elever i olika åldrar och med fokus på olika skolämnen. På geocentret finns också en verkstad där både barn och vuxna kan få pyssla med naturmaterial och leka vetenskapsmän.  

Vad är speciellt med geologin på Möns klint och vad har format platsen?
- Geologin på Möns klint är enastående. For 70 miljoner år sedan täcktes hela Nordvästeuropa av ett tropisk hav. I havet fanns ett otroligt rikt djurliv med hajar, sjöborrar, musslor, bläckfiskar och många olika svampar. Längst ner i näringskedjan fanns den mikroskopiska Coccolith-algen. Algen hade ett kalkskal som sjönk till botten när algen dog. Efter flera miljoner år hårdnade kalkplattorna och blev krita. De senaste 1,5 miljoner år har flera istider påverkat det område som i dag är Danmark. För 12.000 år seden vände den sista glaciären upp Möns Klint så att det som varit havsbotten blev en lodrät vägg. Man kan kalla hela området för en gammal kyrkogård med rester av 70 miljoner år gammalt liv. Havet äter nu långsamt upp klinten och i genomsnitt försvinner ca 20-40 cm varje år. Det innebär att hela området kommer att ha försvunnit ner i havet om ca 10.000.

Hur länge har geocentret på Möns klint funnits?
- Det invigdes den 29 maj 2007 av drottning Margrethe som också är protektor för centret.

Hur många besöker geocentret varje år?
- Vi har 250.000 besökare varje år. Av dom tittar ungefär 70.000 personer på utställningen och 30.000 är med på ”expedition till forntiden” och på fossiljakt.

 

Länkar

GeoCenter Møns Klint

Vaska guld!

Att hitta guld är för många en stor upplevelse. Guldvaskning är lätt att lära sig och kan locka ut folk i naturen för att lära sig om geologi samt umgås med familj och vänner. Möt Leif Bildström på Sveriges Geologiska Undersökning och Anders Brundin, ordförande för skogsmuseet i Lycksele, som båda använder guldvaskning som en ingång till geologi och naturupplevelser för besökare. Under rubriken "länkar" längst ner hittar du tips för att själv komma igång med guldvaskning tillsammans med dina besökare.


Foto: Robert Palm

 

Intervju med Leif Bildström på SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)

Varför ska man få folk att vaska guld?
- Det är ett bra sätt att komma ut i naturen. Det är en speciell och spännande upplevelse. Guld har alltid fascinerat människor och att hitta guld är för många en stor upplevelse.

Vad bör man tänka på för att få folk intresserade?
- Det är bra att anordna träffar som STF har gjort med instruktörer som visar hur man gör. Sedan behöver man bara ha med lite småsaker i bilen för att alltid vara redo för guldvaskning. Det enda som behövs är en vaskpanna, lupp och en spade.

Ger guldvaskningsaktiviteter några synergieffekter?
- Den som beger sig ut för att vaska guld får en naturupplevelse och man kan samtidigt lära sig om botanik, ekologi, och zoologi. Det är en helhetsupplevelse som ger mycket mer. Det är ett bra sätt att få med hela familjen eftersom alla kan hålla på med guldvaskning.

Intervju  med Anders Brundin, ordförande för skogsmuseet i Lycksele  

Varför ska man få folk att vaska guld?
- Det är en viktigt del av naturintresset. Det glimmar i ögonen på de som hittar guld. De blir stolta och de andra blir avundsjuka. Genom vaskningen kommer man ut utan att man tänker på det. Drivkraften är guldletandet. Det är fantastiskt med en älv som innehåller guld! Även i Umeälven har man hittat guld.

Vad bör man tänka på för att få folk intresserade?
- Det brukar inte vara svårt, utan lika populärt varje gång. Ofta kommer 40-50 personer när vi har guidningar. Guldvaskning väcker särskilt ungas intresse. Kontakta SGU lokalt för att få hjälp. Det anordnas prova-på-aktiviteter på många ställen. Guldvaskning kräver nästan ingen utrustning alls, men tekniken behöver man lära sig. Och var man kan leta. Man behöver ett par ordentliga stövlar.

Ger guldvaskningsaktiviteter några synergieffekter?
- Man upplever många naturvärden i och med att man är ute. Man kan ha en kanot eller en gummibåt och uppleva större områden när man ändå är ute. 

 

Länkar

Med hjälp av SGU kan man få rätt kunskap för att komma igång och den utrustning som behövs är inte särskilt avancerad. På SGU:s hemsida finns även en guldvaskarkarta. Den baseras på moränprovtagningar och täcker fyra olika områden i Sverige. STF:s Södra Lapplands-krets har anordnat guldvaskning för folk i alla åldrar. Det ordnas kurser och guidningar i guldvaskning bland annat av Guldströms i Ädelfors och av STF. Guldströms har en egen hemsida och driver även ett forum för guldvaskare

Kontakta Leif Bildström på SGU för starthjälp och se www.vaskaguld.nu för mer information.

Grottguidning i Kilsbergen

I Skärmarbodabergen finns det gott om blockgrottor: 260 stycken som var och en rymmer fem personer. Visningar och vandringar ordnas bland annat av STF:s Närkekrets och av den lokala naturvårdsfonden i Örebro län, Hopajola. Det brukar komma många besökare på guidningarna. Man lockar med att besökare ska få ta del av dramatiken i landskapet, som grottor och hängande stenar. Kilsbergsfrämjandet har satt upp informationsskyltar. Besökare tipsar sedan vänner om området. Platsen lockar. Carl Anders Lindstén har länge arbetat med att lyfta fram de geologiska värdena i Skärmarbodabergen.

Varför ska man intressera folk för grottor?
- Människor är intresserade av två motsatser: utsikter och grottor. Varför det? Kanske för att man på båda ställen upplever att man är närmre gudarna. Många tycker att geologiska företeelse är intressanta: förkastningsbranter, slukhål, vulkaner, kratrar. Det är mycket fokus på biologisk mångfald nu, inte så mycket på andra naturvärden. Jag tycker att man oftare borde sätta upp skyltar som till exempel visar på geologiskt intressanta områden.

Hur får man människor intresserade?
- Dramatiken i landskapet lockar. Hängande stenar som skapar naturliga broar... Är man något intresserade av geologi och bergrund så är grottor en intressant del av det. Barn i naturen ska in i grottor. Varför tycker barn och ungdomar att områden med grottor är så intressanta?

Har ni sett några synergieffekter sedan ni började guida?
- Grottorna har en stark attraktionskraft. Inget naturområde har dragit till så mycket folk. Folk tipsar andra. Folkhälsoaspekten är viktig eftersom man får mycket motion. Man behöver ta tillfället i akt och förklara hur grottorna har kommit till. Det blir en lektion i landskapets utveckling.

Vad är utmärkande för just Kilsbergens grottor?
- Bildningarna har uppkommit i samband med Yoldiahavet gick ända upp till Kilsbergets kant. Vågorna slog mot berget och spolade rent under stora block och i sprickor och skapade blockgrottor. Intressant här är den stora ansamlingen av grottor. Vi har valt att koncentrera oss på de stora grottorna.

 

Länkar

Läs mer om området på www.carlandersl.se där man även kan beställa boken "Skärmarbodabergens hemlighet" och hitta grottornas GPS-punkter.  

Hopajola

Grustäkten - ett bra sätt att förstå geologi

En grustäkt kan vara väldigt spännande. Där kan man låta fantasin sväva iväg och föreställa sig de dramatiska händelser som skapat naturformerna. Bjarne Tutturen från miljökontoret på Södertälje kommun har erfarenhet av naturvägledning i grustag.

- För några år sedan hade jag en dag med en skolklass i Underås i Södertälje, en av Nordeuropas största täkter. Dagen skulle handla om hur landskapet formats, säger Bjarne Tutturen.

De började morgonen med sagan om två stenar, Sten och Geo. Stenarna började sin historia bredvid varandra i fast berg precis intill varandra ute på en av Mälaröarna till en dag då den ena drabbades av frostsprängning och rasade ner. Många år senare möttes de i Underås när en grävmaskin schaktade grus och de råkade stöta ihop. De kände knappt igen varandra eftersom de slipats så runda av den långa resan.

- Sagan är en bra form att förklara fakta på ett levande sätt. Vi fortsatte dagen med att bygga en rullstensås i miniatyr och se hur den påverkas av och påverkar vatten. Vi undersökte även livet i grusgropen, säger Bjarne Tutturen.

Miljön är både väldigt annorlunda och vacker. Här har sten, grus och sand sorterats, slipats, packats och till slut har en mycket speciell miljö formats där specialiserade livsformer lever. Växter som tål torka, grävande steklar, backsvalor, mm. Börjar man samla olika stenar märker man snart att det sida vid sida kan finnas en otrolig variation.

- Med hjälp av en berggrundskarta kan man försöka härleda var de olika stenarna en gång började sin resa. Isrörelsens riktning är viktig att veta när man ska försöka spåra stenarna bakåt i tiden, säger Bjarne Tutturen.

Grustäkten är en bra plats för pedagogisk verksamhet. Ofta är det lätt att hitta avgränsade ”rum” där det är lä, skydd och lätt att samla en grupp. Man bör ta kontakt med täktens driftansvarige när man planerar ett besök så att det kan ske på ett säkert sätt. Det är stora maskiner som dundrar fram och det finns rasrisk på vissa platser. Men i samråd med täktens personal kan man säkert hitta lämpliga platser.

 

Länkar

Upplev naturen i Nyköpings kommun.

 

Geologisk dörröppnare på Öland

Jan Mikaelsson vid Linnéuniversitetet i Kalmar är en geolog och naturpedagog som brinner för att levandegöra geologin i landskapet, inte minst på Öland.

Geologi blir lätt tråkigt och svårtillgängligt om man inte förstår när saker hänt i förhållande till varandra.

- Jag brukar använda ett snöre där publiken får hjälpa till att placera ut olika symboler - roliga saker som frigolit till inlandsis, leksaksdinosaurier och smurfar som människor. Dialogen är förstås också viktig, säger Jan Mikaelsson.

Han brukar ställa enkla frågor så att folk kan svara. Fundera tillsammans med gruppen: fanns det dinosaurier när urberget bildades? Kunde de finnas i den värme som rådde då? Och en bild säger ju mer än tusen ord.

- Jag föredrar att rita ”Kurt Olsson”-teckningar" framför att ta med kopior av vetenskapliga bilder. När barn är med brukar jag engagera de lite större barnen aktivt. Det väcker stolthet, munterhet och beundran, säger Jan Mikaelsson.

Han berättar om tio års geologiska naturvägledningsprojekt på Öland. Sveriges första Geopark med 10-12 intressanta platser på Öland är nu under framväxande. Gillberga
bergbrott på norra Öland ska bli en geologisk upplevelseplats kring kalkstenens natur- och kulturhistoria. Invigningen av dessa attraktioner är planerad till våren 2012. På södra Öland finns en geologisk trädgård i Degerhamn med konstverk av öländsk sten, visning av alunskifferbrytning, stenhuggarkurser för barn med mera. På Stenens dag i juli brukar det vara öppet hus på stenindustri, i bergbrott och på stränder.

- Ibland har jag haft mellan 400 och 500 personer vid var och en av mina guidningar i Gillberga. Man når ut bra med dessa guidningar till exempel till campinggäster på Böda sand, säger Jan Mikaelsson.

Jan avslutar med att konstatera att geologin har en fördel som guidningsämne eftersom väldigt få deltagare kan något om det – det blir en stor dörröppnare för många.

 

Artikeln publicerades första gången i Naturvägledaren 2 maj/juni 2011.

 

Länkar

Vad är en Geopark?

 


Kontaktinformation
Sidansvarig: cnv@slu.se